Hyla cinerea és una espècie de granota autòctona del sud-est dels Estats Units.
Viherlehtisammakko (Hyla cinerea) on Hyla-sukuun kuuluva lehtisammakkolaji. Joskus sitä kutsutaan sadesammakoksi. Se liikkuu enimmäkseen öisin.
Eläimen pituus on 3–6 cm. Viherlehtisammakko pystyy vaihtamaan väriään. Yleensä se on kirkkaan vihreä, mutta pariteluaikana siitä tulee keltainen ja kylmässä vedessä se muuttuu harmaaksi. Sen vatsapuoli on vaaleampi kuin selkäpuoli. Sillä on kyljessään vaalea juova. Silmien väri on kullankeltainen.
Viherlehtisammakkoa tavataan Yhdysvaltojen kaakkoisosassa. Sitä esiintyy metsissä.
Muninta tapahtuu keväällä veteen.
Laji pyydystää hyönteisiä.[3]
Viherlehtisammakko (Hyla cinerea) on Hyla-sukuun kuuluva lehtisammakkolaji. Joskus sitä kutsutaan sadesammakoksi. Se liikkuu enimmäkseen öisin.
De groene boomkikker[2] (Dryophytes cinereus) is een klimmende kikker uit de familie boomkikkers (Hylidae).[3]
De soort werd voor het eerst wetenschappelijk beschreven door Johann Gottlob Schneider in 1799. Oorspronkelijk werd de wetenschappelijke naam Calamita cinereus gebruikt. De soort stond lange tijd bekend onder de wetenschappelijke naam Hyla cinerea. De soortaanduiding cinereus betekent vrij vertaald 'groen'.[bron?]
Deze kikker is niet alleen zeer algemeen in grote delen van het zuidoostelijke deel van de Verenigde Staten, maar is ook erg populair in gevangenschap, waardoor er veel bekend is over deze soort. Naast de VS komt de soort ook voor in Puerto Rico, maar is hier uitgezet. De habitat bestaat uit allerlei wateren, waar de kikker langs de oevers in struiken of lagere vegetatie te vinden is. Deze soort is niet kieskeurig en kan worden aangetroffen in moerassen, beekjes, meren en vijvers. De groene boomkikker houdt het zelfs uit in brak water, in tegenstelling tot veel andere boomkikkers.
Het lichaam is overdag meestal grasgroen, hoewel donkere en lichtere kleuren ook voorkomen afhankelijk van temperatuur, maar voornamelijk 's nachts. Van het oog tot in de flank loopt een vaak duidelijk zichtbare, witgele streep die soms doorloopt tot de achterpoten. Deze lichtere streep loopt door langs de snuitpunt over de bovenlip. Vaak is deze streep dun zwart omzoomd en steekt dan nog duidelijker af tegen de groene basiskleur. Ook rondom de gehele achterpoot is soms een omzoomde dunne streep te zien, echter niet altijd. De buik is altijd wit en een typisch kenmerk zijn de zeer kleine geeloranje vlekjes op de rug, vaak hebben deze een dun zwart randje. De hechtschijven zijn groot en goed zichtbaar en pupil is horizontaal. De maximale lichaamslengte is ongeveer zes centimeter, mannetjes blijven iets kleiner.
De groene boomkikker is nachtactief en zit overdag verstopt tussen de struiken. Het voedsel bestaat uit insecten en andere geleedpotigen, die niet alleen 's nachts worden gevangen, maar ook vlak na een regenbui komen de kikkers massaal tevoorschijn om te jagen. De eitjes worden onder water vastgemaakt aan objecten en de kikkervisjes komen na twee maanden aan land. Jongere dieren blijven vaak wat dichter bij de bodem.[4]
De groene boomkikker (Dryophytes cinereus) is een klimmende kikker uit de familie boomkikkers (Hylidae).
Multimedia w Wikimedia Commons Rzekotka zielona[17] (Dryophytes cinereus) – gatunek płaza bezogonowego z rodziny rzekotkowatych (Hylidae).
Zwierzę występuje na południowym wschodzie Stanów Zjednoczonych Ameryki[16]. Zostało też introdukowane do Portoryko[16]. Natomiast jego obecność w Meksyku podlega dyskusji[16].
Siedlisko tego zwierzęcia to bagna[16], mokradła[16], rzeki i strumienie[16], a także stawy i jeziora[16].
Samce, usadowiwszy się nad wodą nawet do wysokości 5 metrów, nawołują swe wybranki[16]. Rozwój młodych przebiega w zbiornikach o wodzie stojącej, płytkiej[16].
Populacja wydaje się stabilna, choć jej liczebność nie jest znana[16]. Zwierzę zamieszkuje w kilku terenach chronionych[16], nie wymaga żadnych dodatkowych środków ochrony[16].
Rzekotka zielona (Dryophytes cinereus) – gatunek płaza bezogonowego z rodziny rzekotkowatych (Hylidae).
Amerikansk lövgroda (Hyla cinerea) är en vanlig nordamerikansk art av lövgrodor som tillhör släktet Hyla och familjen Hylidae. Den kallas även för carolinalövgroda eller amerikansk grön lövgroda.
Dessa grodor blir mellan 3,5 och 6 cm långa som vuxna. Hanarna är något mindre än honorna. Kroppsfärgen av den amerikanska gröna lövgrodan kan variera mellan starkt gulgrön, olivgrön och limongrön. Färgens mörkhet kan ändra sig beroende på ljus och temperatur. De har en vit, vitgul eller krämfärgad linje på varje sida, som går längs kroppen från hörnen av munnen. Små metallgula eller vita fläckar förekommer. De har fästskivor på tårna för bättre grepp vid klättring. Bakkroppen kan vara vitgul till gul. Huden är slät, men hanar har rynkade halsar.
Den amerikanska lövgrodans miljö är oftast områden kring sjöar, åar och bondgårdar samt träsk och myrar. De kan hittas i de amerikanska sydstaterna och vissa norra och västra delar: hela Florida, södra Georgia, hela Louisiana, Delaware, östra Maryland, Virginia, östra North och South Carolina, östra Texas, samt längs Mississippifloden fram till södra Illinois. De finns möjligtvis även i nordöstra Mexiko.
Som de flesta grodor äter arten insekter (mest mygg och flugor) och andra små invertebrater. De ses ofta runt hemmet på fönster och utomhuslampor där de väntar på byte.
Parningsäsongen pågår mellan mitten av april och mitten av augusti. Honorna lägger upp till 400 ägg i grunt vatten som fästs på växtrötter. Äggen kläcks en vecka senare, och grodynglen förvandlas mellan 55 och 63 dagar efter äggkläckningen. Väderförhållandena påverkar parningen, som oftast äger rum under och efter regnskurar.
Arten är mycket populär som sällskapsdjur i Nordamerika och Europa.
Wikimedia Commons har media som rör Amerikansk lövgroda.
Amerikansk lövgroda (Hyla cinerea) är en vanlig nordamerikansk art av lövgrodor som tillhör släktet Hyla och familjen Hylidae. Den kallas även för carolinalövgroda eller amerikansk grön lövgroda.
Dessa grodor blir mellan 3,5 och 6 cm långa som vuxna. Hanarna är något mindre än honorna. Kroppsfärgen av den amerikanska gröna lövgrodan kan variera mellan starkt gulgrön, olivgrön och limongrön. Färgens mörkhet kan ändra sig beroende på ljus och temperatur. De har en vit, vitgul eller krämfärgad linje på varje sida, som går längs kroppen från hörnen av munnen. Små metallgula eller vita fläckar förekommer. De har fästskivor på tårna för bättre grepp vid klättring. Bakkroppen kan vara vitgul till gul. Huden är slät, men hanar har rynkade halsar.
Den amerikanska lövgrodans miljö är oftast områden kring sjöar, åar och bondgårdar samt träsk och myrar. De kan hittas i de amerikanska sydstaterna och vissa norra och västra delar: hela Florida, södra Georgia, hela Louisiana, Delaware, östra Maryland, Virginia, östra North och South Carolina, östra Texas, samt längs Mississippifloden fram till södra Illinois. De finns möjligtvis även i nordöstra Mexiko.
Som de flesta grodor äter arten insekter (mest mygg och flugor) och andra små invertebrater. De ses ofta runt hemmet på fönster och utomhuslampor där de väntar på byte.
Parningsäsongen pågår mellan mitten av april och mitten av augusti. Honorna lägger upp till 400 ägg i grunt vatten som fästs på växtrötter. Äggen kläcks en vecka senare, och grodynglen förvandlas mellan 55 och 63 dagar efter äggkläckningen. Väderförhållandena påverkar parningen, som oftast äger rum under och efter regnskurar.
Arten är mycket populär som sällskapsdjur i Nordamerika och Europa.
Загальна довжина досягає 4—6 см. Спостерігається статевий диморфізм: самиці більші за самців. Голова майже трикутної форми. Очі середнього розміру. Тулуб стрункий. У самців розвинено горловий мішок. На кінцях пальців усіх лапок присутні круглі присоски, на задніх лапках також є невеликі перетинки. Забарвлення спини трав'янисто-зелене. Черевна сторона світла — бежево-біла. Спинна й черевна сторони розділені яскравою, контрастною білою смугою, яка тягнеться від середини морди приблизно до середини тіла.
Полюбляє вологі місцини, часто зустрічається по берегах водойм, на заболочених ділянках. Веде як наземний, так і деревний спосіб життя. Її можна виявити на гілках дерев і чагарників, під корою, а також у прибережних заростях трав'янистої рослинності. Активна вночі. Живиться комахами та дрібними членистоногими.
Парування відбувається березні амплексусом (самець схоплює самицю ззаду й вводить до її клоаки спермотофори). Самиця відкладає до 400 яєць. Личинки з'являються через 4—14 діб. Метаморфоз триває до 2 місяців. За сезон буває кілька кладок.
Зустрічається від Меріленда до Флориди, від Флориди і Техасу до Арканзасу, західного Теннесі і Іллінойсу.
Ếch cây xanh Mỹ (danh pháp hai phần: Hyla cinerea) là một loài ếch cây Tân thế giới thuộc chi Hyla. Nó là loài vật nuôi làm cảnh phổ biến và là động vật lưỡng cư biểu tượng của các tiểu bang Georgia và Louisiana.
Loài ếch này có cỡ vừa, dài đến 6 cm. Thân chúng thường có màu xanh lá cây và màu sắc thay đổi từ ô liu hơi vàng sáng đến vàng chanh. Độ tối của màu có thể thay đổi phụ thuộc vào ánh sáng hoặc nhiệt độ. Có thể có các mảng vàng kim loại hoặc trắng trên da và chúng cũng có đường kẻ màu kem hoặc vàng lợt, trắng chạy dọc từ hàm hoặc môi trên đến háng. Chúng có da mượt và màng chân lớn. Bụng màu vàng đến trắng nhợt. Con đực có cổ họng có nếp nhắn (túi âm thanh) và hơi nhỏ hơn con cái.
Loài ếch này được tìm thấy ở trung bộ và đông nam Hoa Kỳ, với phạm vi phân bó từ bờ đông Virginia]] đến đông nam Florida, với quần thể xa tận phía tây đến trung bộ Texas và về phía bắc tận Maryland và Delaware.[1] Chúng thích môi trường sống nhiều cây thủy sinh nổi, cỏ và cỏ đuôi mèo ở các ao hồ nhỏ, đầm lầy, suối."[1] Phần lớn con cái ếch cây xanh Mỹ sinh sản một năm một lần nhưng có nhiều ổ trứng trong một mùa sinh sản.[1] Trứng nở 14 ngày sau khi sinh. Loài ếch này ăn côn trùng, thường là ruồi, muỗi và các côn trùng nhỏ khác như dế.
Ếch cây xanh Mỹ (danh pháp hai phần: Hyla cinerea) là một loài ếch cây Tân thế giới thuộc chi Hyla. Nó là loài vật nuôi làm cảnh phổ biến và là động vật lưỡng cư biểu tượng của các tiểu bang Georgia và Louisiana.
Пастушья квакша[1] (лат. Hyla cinerea) — вид земноводных из семейства квакш.
Общая длина достигает 4—6 см. Наблюдается половой диморфизм — самки крупнее самцов. Голова почти треугольной формы. Глаза среднего размера. Туловище стройное. У самцов развит горловой мешок. На концах пальцев всех лапок присутствуют круглые присоски, на задних лапках также небольшие перепонки. Окраска спины травянисто-зелёная. Брюшная сторона светлая бежево-белая. Спинная и брюшная стороны разделены яркой, контрастной белой полосой, которая тянется от середины морды примерно до середины тела.
Любит влажные места, часто встречается по берегам водоёмов, на заболоченных участках. Ведёт как наземный, так и древесный образ жизни. Её можно обнаружить на ветвях деревьев и кустарников, под корой, а также в прибрежных зарослях травянистой растительности. Активна ночью. Питается насекомыми и мелкими членистоногими.
Спаривание происходит в марте амплексусом (самец схватывает самку сзади и вводит в её клоаку сперматофоры). Самка откладывает до 400 яиц. Личинки появляются через 4—14 суток. Метаморфоз длится до 2 месяцев. За сезон бывает несколько кладок.
Вид распространён в США от Мэриленда до Флориды, от Флориды и Техаса до Арканзаса, западного Теннеси и Иллинойса.
Пастушья квакша (лат. Hyla cinerea) — вид земноводных из семейства квакш.
Общая длина достигает 4—6 см. Наблюдается половой диморфизм — самки крупнее самцов. Голова почти треугольной формы. Глаза среднего размера. Туловище стройное. У самцов развит горловой мешок. На концах пальцев всех лапок присутствуют круглые присоски, на задних лапках также небольшие перепонки. Окраска спины травянисто-зелёная. Брюшная сторона светлая бежево-белая. Спинная и брюшная стороны разделены яркой, контрастной белой полосой, которая тянется от середины морды примерно до середины тела.
Любит влажные места, часто встречается по берегам водоёмов, на заболоченных участках. Ведёт как наземный, так и древесный образ жизни. Её можно обнаружить на ветвях деревьев и кустарников, под корой, а также в прибрежных зарослях травянистой растительности. Активна ночью. Питается насекомыми и мелкими членистоногими.
Спаривание происходит в марте амплексусом (самец схватывает самку сзади и вводит в её клоаку сперматофоры). Самка откладывает до 400 яиц. Личинки появляются через 4—14 суток. Метаморфоз длится до 2 месяцев. За сезон бывает несколько кладок.
Вид распространён в США от Мэриленда до Флориды, от Флориды и Техаса до Арканзаса, западного Теннеси и Иллинойса.
Воспроизвести медиафайл 
Воспроизвести медиафайл
アメリカアマガエル（亜米利加雨蛙、Hyla cinerea）は、両生綱無尾目アマガエル科アマガエル属に分類されるカエル。
アメリカ合衆国（アーカンソー州、アラバマ州、イリノイ州南部、ヴァージニア州東部、サウスカロライナ州南東部、ジョージア州、テキサス州東部、フロリダ州、ノースカロライナ州東部、ミシシッピ州、ミズーリ州南東部、ルイジアナ州東部）固有種
体長4-6cm。オスよりもメスの方が大型になる。体形は細く、吻端は突出する。指先には大型の吸盤がある。
体色は普通黄緑色だが、環境によってある程度変色する。吻端から体側面にかけて白い筋模様が入る個体が多い。
繁殖形態は卵生で、3-10月に池沼等の水中にある水草や木の枝等に卵を産む。繁殖期は北部の個体群では短い。
LEAST CONCERN (IUCN Red List Ver. 3.1 (2001))
民家近くにも生息し人間に身近なカエルといえる。
ペットとして飼育されることもあり、日本にも輸入されている。
この項目は、動物に関連した書きかけの項目です。この項目を加筆・訂正などしてくださる協力者を求めています（Portal:生き物と自然／プロジェクト:生物）。 
