dcsimg

Buchen-Kahneule ( German )

provided by wikipedia DE
Wissenschaftlicher Name Pseudoips prasinana (Linnaeus, 1758)
 src=
Seitenansicht
 src=
Raupe der Buchen-Kahneule, durch eine Grabwespe der Gattung Ammophila gelähmt und mit einem Ei belegt.

Die Buchen-Kahneule (Pseudoips prasinana) ist ein Schmetterling (Nachtfalter) aus der Unterfamilie der Kahneulchen (Nolinae), die nach der neueren Systematik zur Familie der Eulenfalter (Noctuidae) gerechnet wird.

Merkmale

Die Falter erreichen eine Flügelspannweite von 30 bis 35 Millimetern. Sie haben leuchtend hellgrüne Vorderflügel, auf denen zwei bis drei feine, undeutliche, helle Querlinien erkennbar sind. Hinzu kommen daran parallel angrenzende dunkler grün gefärbte Linien. Die Flügel haben bei den Männchen einen roten, bei den Weibchen einen rötlich-gelben Rand. Die Hinterflügel der Männchen sind gelbgrün, die der Weibchen weiß. Die Beine sind ebenso wie die Fühler an der Vorderseite rot, hinten allerdings weiß gefärbt. Es gibt Tiere, bei denen der Flügelinnenrand und die Querlinien rot gefärbt sind.

Die Raupen werden ca. 35 Millimeter lang. Sie sind ebenfalls hellgrün mit vielen kleinen, gelben Punkten und zwei schmalen gelben Längsstreifen. Hinter dem Kopf ist eine etwas dickere gelbe Querbinde sichtbar. Am Ende des Hinterleibs, vor dem Nachschieber ist seitlich je ein kurzer roter Strich zu erkennen. Die vier Bauchbeinpaare haben deutlich verbreiterte Sohlen.

Ähnliche Arten

Vorkommen

Sie kommen in fast ganz Europa und der übrigen Paläarktis in Laubwäldern, vor allem in Buchen- und Eichenwäldern weit verbreitet und zahlreich vor. Sie fehlen in Nordafrika und dem hohen Norden.

Lebensweise

Die Falter fliegen am Abend und in der Nacht und lassen sich durch künstliches Licht anlocken. Am Tag findet man sie unter Blättern sitzend. In ihrer Ruhestellung legen die Tiere ihre Flügel dachförmig aneinander.

Flug- und Raupenzeiten

Die Falter fliegen in einer Generation von Anfang Mai bis Ende Juli. Die Raupen findet man von Juni bis September.[1] In wärmeren Regionen fliegt auch eine zweite Generation bis in den Spätsommer.

Nahrung der Raupen

Die Raupen ernähren sich von den Blättern von Laubbäumen und Sträuchern. Sie bevorzugen Rotbuche (Fagus sylvatica), Sandbirke (Betula pendula), Stieleiche (Quercus robur), Gemeine Hasel (Corylus avellana) und Edelkastanie (Castanea sativa).

Entwicklung

Die Weibchen legen die sehr flachen und wie Räder mit Speichen gerippten, hellgelben Eier einzeln an die Oberseite der Blätter der Futterpflanzen ab. Die Raupen sind ebenfalls nachtaktiv. Sie verpuppen sich meist auf Blättern in sehr fest gesponnenen, weißlichen bzw. hellbraunen Kokons. Diese sehen durch ihren Kiel auf der Vorderseite einem Kahn sehr ähnlich. Die Puppe ist am Rücken rötlichbraun gefärbt, auf der Unterseite ist sie hell gelbbraun. Sie überwintert, bevor sie im Frühjahr schlüpft.

Quellen

Einzelnachweise

  1. Manfred Koch: Wir bestimmen. Schmetterlinge. Band 3. Eulen. S. 230f, Neumann Verlag Radebeul 2. Auflage 1972

Literatur

  • Heiko Bellmann: Der Neue Kosmos Schmetterlingsführer. Schmetterlinge, Raupen und Futterpflanzen. Franckh-Kosmos Verlags-GmbH & Co, Stuttgart 2003, ISBN 3-440-09330-1
  • Günter Ebert (Hrsg.): Die Schmetterlinge Baden-Württembergs Band 5, Nachtfalter III (Sesiidae, Arctiidae, Noctuidae). Ulmer Verlag Stuttgart 1997. ISBN 3-800-13481-0

Weblinks

 src= Commons: Buchen-Kahneule – Album mit Bildern, Videos und Audiodateien
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia Autoren und Herausgeber
original
visit source
partner site
wikipedia DE

Buchen-Kahneule: Brief Summary ( German )

provided by wikipedia DE
 src= Seitenansicht  src= Raupe der Buchen-Kahneule, durch eine Grabwespe der Gattung Ammophila gelähmt und mit einem Ei belegt.

Die Buchen-Kahneule (Pseudoips prasinana) ist ein Schmetterling (Nachtfalter) aus der Unterfamilie der Kahneulchen (Nolinae), die nach der neueren Systematik zur Familie der Eulenfalter (Noctuidae) gerechnet wird.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia Autoren und Herausgeber
original
visit source
partner site
wikipedia DE

Koivuvenhokas ( Finnish )

provided by wikipedia FI

Koivuvenhokas[1], aikaisemmalta nimeltään venhoyökkönen, (Pseudoips prasinanus) on yleinen, kirkkaan vihreä yöperhonen.

Koko ja ulkonäkö

Koivuvenhokas on yksi melko harvoista vihreistä perhoslajeista. Koiraan etusiivet ovat kellanvihreät ja siiven reunan ripsissä on usein punaruskeita täpliä. Takasiivet ovat vaaleankeltaiset. Naaraan etusiivet ovat hivenen sinertävän vihreät ja takasiivet valkoiset. Molemmilla sukupuolilla etusiiven poikki kulkee kolme vaaleaa, rajoiltaan epäselvää vaaleaa vinojuovaa. Keskiruumis on etusiipien tapaan vihreä ja tuntosarvet voimakkaan punaruskeat. Siipiväli on koiraalla 31–36 mm ja naaraalla 34–40 mm.[2][3][4]

Toukka on vaalean vihreä ja siinä on pieniä, vaaleita pisteitä. Selkäpuolella on pari vaaleaa pitkittäisjuovaa. Toukan pää on kookas ja peräpää kapenee teräväksi.[5] Erityisenä tuntomerkkinä toukan vatsajaloissa on huomattavan suuret, imukuppimaiset tarttumapinnat.[6]

Levinneisyys ja lentoaika

Koivuvenhokasta tavataan Espanjasta Keski-Euroopan poikki Venäjälle ja aina Koreaan ja Japaniin saakka ulottuvalla vyöhykkeellä. Suomessa lajia tavataan suurimmassa osassa maata elinalueen ulottuessa ainakin Etelä-Lappiin saakka. Perhonen lentää yhtenä sukupolvena kesä-heinäkuussa lentoajan huipun sijoittuessa kesäkuun loppupuoliskolle.[7] Elo-syyskuussa voidaan tavata harvinaisen toisen sukupolven yksilöitä.[4]

Elinympäristö ja elintavat

Lehtimetsien laji, jota tavataan lisäksi puistoissa ja puutarhoissa. Perhoset lepäävät päivisin puissa, useimmiten lehtien alapinnoilla ja lähtevät lentoon illan hämärtyessä. Molemmat sukupuolet lentävät sekä valolle että syötille. Lentäessään perhoset tuottavat ultraääniä.[6]

Naaras munii 200–250 munaa, jotka se sijoittelee lehtien alapinnoille. Toukat syövät öisin ja ovat täysikasvuisia elokuun lopulla tai syyskuun alussa. Koteloitumistaan varten toukka rakentaa lehden alapinnalle, puun kuorenrakoon tai maahanpudonneiden lehtien väliin vaaleanruskean, venettä muistuttavan kotelokopan, jonka sisällä itse kotelo sijaitsee. Kotelo talvehtii.[6]

Ravintokasvi

Toukka on polyfagi ja käyttää ravinnokseen monien erilaisten lehtipuiden lehtiä, erityisesti koivuja (Betula), leppiä (Alnus), pähkinäpensasta (Corylus avellana) ja tammea (Quercus robur).

Lähteet

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visit source
partner site
wikipedia FI

Koivuvenhokas: Brief Summary ( Finnish )

provided by wikipedia FI

Koivuvenhokas, aikaisemmalta nimeltään venhoyökkönen, (Pseudoips prasinanus) on yleinen, kirkkaan vihreä yöperhonen.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visit source
partner site
wikipedia FI

Zilveren groenuil ( Dutch; Flemish )

provided by wikipedia NL

Insecten

De zilveren groenuil (Pseudoips prasinana) is een nachtvlinder uit de familie van de uilen, onderfamilie visstaartjes (Nolinae).

De spanwijdte varieert tussen de 30 en 35 millimeter.

De vliegtijd is mei tot en met juli. Waardplanten van de rupsen zijn met name de eik en berk.

Het verspreidingsgebied beslaat geheel Europa. In Nederland is de zilveren groenuil plaatselijk boven droge grond vrij algemeen.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visit source
partner site
wikipedia NL

Zilveren groenuil: Brief Summary ( Dutch; Flemish )

provided by wikipedia NL

De zilveren groenuil (Pseudoips prasinana) is een nachtvlinder uit de familie van de uilen, onderfamilie visstaartjes (Nolinae).

De spanwijdte varieert tussen de 30 en 35 millimeter.

De vliegtijd is mei tot en met juli. Waardplanten van de rupsen zijn met name de eik en berk.

Het verspreidingsgebied beslaat geheel Europa. In Nederland is de zilveren groenuil plaatselijk boven droge grond vrij algemeen.

 src=

Geparasiteerde rups

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visit source
partner site
wikipedia NL

Rødfrynset båtspinner ( Norwegian )

provided by wikipedia NO

Rødfrynset båspinner (Pseudoips prasinanus) er en sommerfugl som tilhører familien båtspinnere (Nolidae). Denne vakkert grønne arten finnes i Norge langs kysten til Sogn og Fjordane, men er ikke vanlig.

Utseende

En middelsstor (vingsepenn 31 – 40 mm), grønn spinner. Den ligner på stor båtspinner (Bena bicolorana), men kan skilles fra denne på at grønnfargen er noe blekere, at den har tre, ikke to, lyse skråstriper i forvingene, og at hårfrynsene langs vingekanten er rødlige i alle fall hos hannen. Hodet, brystet, forvingene og bakkroppen hos hannen er grønne. Hunnens bakkropp og bakvinger er hvitaktige, hannens bakvinger blekt grønngule. Antennene og de små labialpalpene er brunrøde, antennene trådformede og vel halvparten så lange som forvingene. Larven er gulgrønn med to mørkere ryggstriper, gul sidestripe og gule prikker ellers på kroppen. Den er kort og kraftig, tykkest nær hodet, avsmalnende bakover. Hodet er stort og glinsende grønt.

Levevis

Rødfrynset båtspinner finnes i løv- og blandingsskog, skogkanter og parker. Den er mer hardfør enn slektningen stor båtspinner. De voksne spinnerne flyr fra solnedgang og et par timer framover, fra slutten av mai til begynnelsen av juli. De kommer gjerne til lys. Disse spinnerne kan lage klikkende lyder, både noen som er hørbare for mennesker og ultralyd. Trolig hjelper disse lydene kjønnene til å finne hverandre. Larven utvikler seg på ulike løvtrær, bøk synes å være særlig foretrukket.

Utbredelse

Rødfrynset båtspinner finnes over det meste av Europa unntatt den nordligste delen, vidare østover til Japan, Korea og øst-Sibir. I Norge er den forholdsvis vanlig på Øst- og Sørlandet, mer spredt nordover til Sogn og Fjordane.

Kilder

Eksterne lenker

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visit source
partner site
wikipedia NO

Rødfrynset båtspinner: Brief Summary ( Norwegian )

provided by wikipedia NO

Rødfrynset båspinner (Pseudoips prasinanus) er en sommerfugl som tilhører familien båtspinnere (Nolidae). Denne vakkert grønne arten finnes i Norge langs kysten til Sogn og Fjordane, men er ikke vanlig.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia forfattere og redaktører
original
visit source
partner site
wikipedia NO

Pseudoips prasinana ( Portuguese )

provided by wikipedia PT


Nome binomial Pseudoips prasinana
(Linnaeus, 1758)

Pseudoips prasinana é uma espécie de insetos lepidópteros, mais especificamente de traças, pertencente à família Nolidae.

A autoridade científica da espécie é Linnaeus, tendo sido descrita no ano de 1758.

Trata-se de uma espécie presente no território português.

Referências

Ligações externas

Ícone de esboço Este artigo sobre lepidópteros, integrado no Projeto Artrópodes é um esboço. Você pode ajudar a Wikipédia expandindo-o.


 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia PT

Pseudoips prasinana: Brief Summary ( Portuguese )

provided by wikipedia PT

Pseudoips prasinana é uma espécie de insetos lepidópteros, mais especificamente de traças, pertencente à família Nolidae.

A autoridade científica da espécie é Linnaeus, tendo sido descrita no ano de 1758.

Trata-se de uma espécie presente no território português.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores e editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia PT

Mindre båtspinnare ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Mindre båtspinnare, Pseudoips prasinana, är en grön fjäril som är aktiv på natten. Larven äter blad av lövträd. Mindre båtspinnare förekommer i större delen av Europa och österut genom Asien till Japan.

Utseende

Vingspannet är mellan 30 och 40 millimeter, honan är något större än hanen. Framvingens ovansida är ganska ljust grön med tre mycket ljust gröna, nästan vita ränder diagonalt tvärs över vingen. Vid ränderna är den något mörkare grön. Hanens bakvinge är på ovansidan gul medan honans är vit. Antennerna är röda. Nykläckta fjärilar har även röda ben och vingfransar.[2]

Larven är grön med mycket små gula prickar. Den har en smal, ljus sidolinje och blir upp till 40 millimeter lång.[2]

Levnadssätt

Denna fjäril, liksom alla andra fjärilar, genomgår under sitt liv fyra olika stadier; ägg, larv, puppa och fullvuxen (imago). En sådan förvandling kallas för fullständig metamorfos.

Flygtiden, den period när fjärilen är fullvuxen, infaller i maj till juni. Mindre båtspinnare är aktiv på natten. Under flygtiden parar sig fjärilarna och honan lägger äggen på lövträdsblad.[3] Ur ägget kläcks larven. Värdväxter, de växter larven lever på och äter av, är olika lövträd till exempel olika björkar, ek, asp och hassel.[4]

Larven förpuppas framåt hösten och fjärilen övervintrar som puppa. Nästa vår eller försommar kläcks den fullbildade fjärilen ur puppan och en ny flygtid börjar.[3]

Habitat och utbredning

Fjärilens habitat, den miljö den lever i, är platser där det växer lövträd till exempel i skogar och parker.[2] Utbredningsområdet sträcker sig från södra och centrala Europa och vidare österut genom Ryssland och Sibirien till Korea och Japan. I Norden förekommer den i Danmark, längs kusten i södra Norge, i Sverige upp till Ångermanland samt i södra delen av Finland.[3]

Källor

  1. ^ Fauna Europaea Pseudoips prasinana, läst 18 oktober 2008
  2. ^ [a b c] Sterry, Paul; Mackay, Andrew (2006). Bonniers naturguider Fjärilar sid 192. Albert Bonniers förlag. ISBN 9789100105136
  3. ^ [a b c] Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Fjärilar: Ädelspinnare-tofsspinnare. Lepidoptera: Lasiocampidae - Lymantriidae. (2006) sid 321-322. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. ISBN 91-88506-58-4
  4. ^ Markku Savela: Lepidoptera and some other life forms Pseudoips prasinanus, läst 18 oktober 2008

Externa länkar

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Mindre båtspinnare: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Mindre båtspinnare, Pseudoips prasinana, är en grön fjäril som är aktiv på natten. Larven äter blad av lövträd. Mindre båtspinnare förekommer i större delen av Europa och österut genom Asien till Japan.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Pseudoips prasinana ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI
Tango style Wikipedia Icon.svg
Đây là một bài mồ côi vì không có hoặc có ít bài khác liên kết đến nó.
Xin hãy tạo liên kết đến bài này trong các bài của các chủ đề liên quan. (tháng 7 2018)

Pseudoips prasinana là một loài bướm đêm thuộc họ Nolidae. Nó được tìm thấy ở châu Âu.

Pseudoips prasinana2.jpg
 src=
Sâu bướm
 src=
Minh họa từ John Curtis's British Entomology Volume 6

Sải cánh dài 30–35 mm. Con trưởng thành bay từ tháng 6 đến tháng 7 tùy theo địa điểm.

Ấu trùng ăn OakBirch.

Hình ảnh

Tham khảo

  1. ^ Fauna Europaea Pseudoips prasinana, läst 18 oktober, 2008

Liên kết ngoài

 src= Phương tiện liên quan tới Pseudoips prasinana tại Wikimedia Commons


Hình tượng sơ khai Bài viết về Bộ Cánh vẩy này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Pseudoips prasinana: Brief Summary ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Pseudoips prasinana là một loài bướm đêm thuộc họ Nolidae. Nó được tìm thấy ở châu Âu.

Pseudoips prasinana2.jpg  src= Sâu bướm  src= Minh họa từ John Curtis's British Entomology Volume 6

Sải cánh dài 30–35 mm. Con trưởng thành bay từ tháng 6 đến tháng 7 tùy theo địa điểm.

Ấu trùng ăn OakBirch.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Челночница зелёная ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию
Латинское название Pseudoips prasinana Linnaeus, 1758

wikispecies:
Систематика
на Викивидах

commons:
Изображения
на Викискладе

NCBI 753417

Челночница зелёная[1] или челночница буковая[2] (лат. Pseudoips prasinana) — вид ночных бабочек из семейства Нолиды.

Описание

Размах крыльев 30—37 мм. Передние крылья с заостренной вершиной, Окраска крыльев зелёная, с 2—3 косыми беловатыми параллельными линиями[2].

Ареал

Европа и палеарктическая Азия, кроме северных районов[2], включая центральную, восточную и южную Россию, Украину, европейскую часть Турции.

Местообитание

Населяет широколиственные леса, особенно дубравы и березняки, долины рек, лесополосы, парки, овраги, сады.

Время лёта: первое поколение в мае — июне, второе поколение — с середины июля до конца августа[2].

Биология

Бабочки активны ночью, часто оба пола могут прилетать на источники света. Во время полёта бабочки производят ультразвук. Плодовитость самок 200—250 яиц. Яйца жёлтые, плоские. Гусеницы зелёные, толстые, в длину до 35 мм. Их тело конусовидное, суженное к концу. Перед окукливанием гусеница строит плотный белый или светло-коричневый кокон, напоминающий по форме лодку. Зимует куколка.

Кормовые растения гусениц

Гусеницы питаются листвой дуба, березы, бука, граба, тополя, лещины, каштана, ольхи, а также других лиственных деревьев[2].

  • Pseudoips prasinana2.jpg
  • Pseudoips prasinanus Generale.jpg
  • Pseudoips prasinana frei Stolpe OHV 070921.jpg

Примечания

  1. Стриганова Б. Р., Захаров А. А. Пятиязычный словарь названий животных: Насекомые (латинский-русский-английский-немецкий-французский) / Под ред. д-ра биол. наук, проф. Б. Р. Стригановой. — М.: РУССО, 2000. — С. 255. — 1060 экз.ISBN 5-88721-162-8.
  2. 1 2 3 4 5 Ключко З. Ф. — Совки України / Совки Украины, серия Природа України — Раєвського, Киев, 2006 -ISBN 966-7016-39-0
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии

Челночница зелёная: Brief Summary ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию

Челночница зелёная или челночница буковая (лат. Pseudoips prasinana) — вид ночных бабочек из семейства Нолиды.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии