Kungsfåglar är en grupp fåglar med omdiskuterad taxonomi som omfattar ett antal små till mycket små tättingar som alla placeras i släktet Regulus och som idag ofta placeras i den egna familjen Regulidae.
Kungsfåglar finns i Europa, Asien och Nordamerika och deras taxonomi är omdiskuterad. Tidigare räknades de ibland till familjen mesar och enligt den klassiska taxonomin kategoriseras den länge som en underfamilj inom familjen sångare (Sylviidae). Idag placeras de oftast i den egna familjen kungsfåglar (Regulidae).
För närvarande räknar man med 7 arter där men det finns indikationer på att hela Regulus-komplexet behöver ses över och omkategoriseras. Kungsfågel (Regulus regulus) är idag den art som delas upp i flest underarter, upp till ett 15-tal.
Kungsfåglarna på Kanarieöarna är ett exempel på de olika uppfattningar som finns kring taxonomin av släktet kungsfåglar. Tidigare har populationen kategoriserats som en underart både till kungsfågel och brandkronad kungsfågel. På 1880-talet ansåg ornitologen Henry Seebohm att beståndet av kungsfåglar på Kanarieöarna skulle kategoriseras som en egen art vilket exempelvis görs av Clements et al. (2009). Päckert et al. (2006) visar i en undersökning att populationerna på Kanarieöarna är tydligt uppdelade i en nordostlig grupp på Teneriffa och La Gomera, och en sydvästlig grupp på El Hierro och La Palma. Den första gruppen invaderade Kanarieöarna för 1,9-2,3 miljoner år sedan och den senare gruppen för 1,3-1,8 miljoner år sedan. Dessa båda grupper skiljer sig åt både i morfologi och i revirläte. Päckert et al. (2006) påvisar också att det genetiska avståndet mellan dessa båda grupper är lika stor som mellan kungsfåglarna på Azorerna och den europeiska kontinenten. Gruppen bakom undersökningen lägger därför fram förslaget att dessa båda grupper ska behandlas som två underarter av kungsfågel där populationen på Teneriffa och La Gomera kallas teneriffae och den andra gruppen ellenthalerae. Det vetenskapliga namnet på den senare är en hyllning till den österrikiske ornitologen Ellen Thaler och hennes forskning kring kungsfåglarnas biologi, ekologi och systematik.[1]
Följer Clements et al., 2011.[2]
Det finns fossil från en förhistorisk kungsfågelart, Regulus bulgarius, vilken återfunnits i Varsjets i Bulgarien och som härstammar från sen pliocen.
Alla kungsfåglar mäter mellan 9-15,5 cm. De har olivgrön ovansida och ljusare undersida och de lever och häckar i träd. Hanen, ibland båda könen, har ett klart färgat centralt hjässband vars korta fjädrar kan resas som en liten kam. Många arter har ett ögonstreck eller ögonbrynstreck.
Rödkronad kungsfågel (Regulus calendula)
Rödkronad kungsfågel (Regulus calendula)
Kungsfågel (Regulus regulus)
Kungsfågel (Regulus regulus)
"Madeirakungsfågel" (R. i. madeirensis)
"Madeirakungsfågel" (R. i. madeirensis)
Guldkronad kungsfågel (Regulus satrapa)
Guldkronad kungsfågel (Regulus satrapa)
Wikimedia Commons har media som rör Kungsfåglar.
Kungsfåglar är en grupp fåglar med omdiskuterad taxonomi som omfattar ett antal små till mycket små tättingar som alla placeras i släktet Regulus och som idag ofta placeras i den egna familjen Regulidae.
