dcsimg

Hemerocallis thunbergii ( Spanish; Castilian )

provided by wikipedia ES

Hemerocallis thunbergii es una de las especies conocidas como lirios de día y pertenece a la familia Xanthorrhoeaceae. Esta planta es nativa del Japón.

Descripción

Planta vivaz de hojas de color verde intenso, que cuando florece emite unos tallos florales largos cilíndricos en los que hay varios capullos florales que van abriendo sucesivamente dando lugar a flores de un amarillo brillante con una intensa fragancia.

Florecen desde junio hasta agosto.

En su lugar de procedencia (Japón) son polinizadas por una polilla, lo que asegura una diversidad genética, al cruzarse unas plantas con otras, y una abundante producción de semillas.

Cultivo

Planta de fácil cultivo, que prefiere exposición a pleno sol y suelo rico en nutrientes, bien drenado y riegos periódicos.

Taxonomía

Hemerocallis thunbergii fue descrita por Peter Barr y publicado en Garden, an illustrated weekly journal of gardening in all its branches 4: 132, en el año 1873.[1]

Sinonimia
  • Hemerocallis citrina var. vespertina (H.Hara) M.Hotta
  • Hemerocallis serotina Focke
  • Hemerocallis vespertina H.Hara[2]

Referencias

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores y editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ES

Hemerocallis thunbergii: Brief Summary ( Spanish; Castilian )

provided by wikipedia ES

Hemerocallis thunbergii es una de las especies conocidas como lirios de día y pertenece a la familia Xanthorrhoeaceae. Esta planta es nativa del Japón.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores y editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ES

Liliowiec Thunberga ( Polish )

provided by wikipedia POL

Liliowiec Thunberga, lilijka Thunberga (Hemerocallis thunbergii Bak.) – gatunek ozdobnej byliny z rodziny żółtakowatych (Xanthorrhoeaceae). Pochodzi z Japonii. W Polsce roślina uprawiana. Kwitnie w sierpniu.

Morfologia

Pokrój
Tworzy gęste skupienia wąskich liści spomiędzy, których wyrastają łodygi zakończone kwiatostanem o wysokości do 50 cm.
Kłącze
Krótkie, mięsiste.
Liście
Równowąskie, odziomkowe.
Kwiaty
Średniej wielkości, skupione w obfite kwiatostany.

Przypisy

  1. Stevens P.F.: Angiosperm Phylogeny Website (ang.). 2001–. [dostęp 2009-06-14].

Bibliografia

  • ZbigniewZ. Podbielkowski ZbigniewZ., Słownik roślin użytkowych, Warszawa: Państ. Wydaw. Rolnicze i Leśne, 1989, ISBN 83-09-00256-4, OCLC 69595653 .
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visit source
partner site
wikipedia POL

Liliowiec Thunberga: Brief Summary ( Polish )

provided by wikipedia POL

Liliowiec Thunberga, lilijka Thunberga (Hemerocallis thunbergii Bak.) – gatunek ozdobnej byliny z rodziny żółtakowatych (Xanthorrhoeaceae). Pochodzi z Japonii. W Polsce roślina uprawiana. Kwitnie w sierpniu.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visit source
partner site
wikipedia POL

Doftdaglilja ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Doftdaglilja (Hemerocallis thunbergii) är en växtart i familjen dagliljeväxter från Korea och Japan. den odlas som trädgårdsväxt i Sverige.

Doftdaglilja är en flerårig ört med rep-lika rötter som ibland är något förtjockade. Bladen blir 30–60 cm långa och 5-10 (-24?) mm breda. Blomstjälken är längre än bladen, upprätt, förgrenad mot toppen, cirka 100–115 cm. Blommorna blir 9–11 cm långa, de sitter i samlingar om 3-15 (-20) blommor, är doftande och öppnar sig på morgonen. Hyllebladen är citrongula.. Blompipen utgör vanligen en tredjedel av blommans längd. Frukten är en äggrund kapsel, 3 cm lång och 2 cm bred, tvärt avsmalnande mot basen.

I Japan förekommer en storväxt typ vars blomstjälkar blir upp till 180 cm hög och bär upp till 75 blommor. Denna har kallats Hemerocallis vespertina.

Arten liknar blekgul daglilja (H. citrina), men den har blomställningar med 20–65 blommor som blir 9–17 cm och öppnar sig på kvällen. Bladen är vanligen något bredare (10–16 mm).

Hybrider

Doftdaglilja har använts flitigt i korsningar mellan olika arter. Några av dem har fått vetenskapliga namn:

Odling

Doftdaglilja är lättodlad och härdig i stort sett i hela landet. Den kan dock behöva extra skydd längst i norr. Västplatsen bör inte vara för torr, men samtidigt väldränerad. Arten förökas lättast genom delning under våren. Även frösådd är möjlig och fröplantor börjar blomma under andra eller tredje säsongen.

Synonymer

[1]

  • Hemerocallis serotina Focke
  • Hemerocallis sulphurea Nakai

Referenser

Noter

  1. ^ Wikispecies

Webbkällor

Rödklöver.png Denna växtartikel saknar väsentlig information. Du kan hjälpa till genom att tillföra sådan.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Doftdaglilja: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Doftdaglilja (Hemerocallis thunbergii) är en växtart i familjen dagliljeväxter från Korea och Japan. den odlas som trädgårdsväxt i Sverige.

Doftdaglilja är en flerårig ört med rep-lika rötter som ibland är något förtjockade. Bladen blir 30–60 cm långa och 5-10 (-24?) mm breda. Blomstjälken är längre än bladen, upprätt, förgrenad mot toppen, cirka 100–115 cm. Blommorna blir 9–11 cm långa, de sitter i samlingar om 3-15 (-20) blommor, är doftande och öppnar sig på morgonen. Hyllebladen är citrongula.. Blompipen utgör vanligen en tredjedel av blommans längd. Frukten är en äggrund kapsel, 3 cm lång och 2 cm bred, tvärt avsmalnande mot basen.

I Japan förekommer en storväxt typ vars blomstjälkar blir upp till 180 cm hög och bär upp till 75 blommor. Denna har kallats Hemerocallis vespertina.

Arten liknar blekgul daglilja (H. citrina), men den har blomställningar med 20–65 blommor som blir 9–17 cm och öppnar sig på kvällen. Bladen är vanligen något bredare (10–16 mm).

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Hemerocallis thunbergii ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Hemerocallis thunbergii là một loài thực vật có hoa trong họ Thích diệp thụ. Loài này được Barr miêu tả khoa học đầu tiên năm 1873.[1]

Chú thích

  1. ^ The Plant List (2010). Hemerocallis thunbergii. Truy cập ngày 8 tháng 6 năm 2013.

Liên kết ngoài


Hình tượng sơ khai Bài viết chủ đề Họ Thích diệp thụ này vẫn còn sơ khai. Bạn có thể giúp Wikipedia bằng cách mở rộng nội dung để bài được hoàn chỉnh hơn.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Hemerocallis thunbergii: Brief Summary ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Hemerocallis thunbergii là một loài thực vật có hoa trong họ Thích diệp thụ. Loài này được Barr miêu tả khoa học đầu tiên năm 1873.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

ユウスゲ ( Japanese )

provided by wikipedia 日本語
ユウスゲ ユウスゲ、伊吹山(滋賀県米原市)、2017年7月28日16時23分に撮影
ユウスゲ、伊吹山滋賀県米原市)にて
分類APG III : 植物界 Plantae 階級なし : 被子植物 angiosperms 階級なし : 単子葉類 monocots : キジカクシ目 Asparagales : ススキノキ科 Xanthorrhoeaceae 亜科 : キスゲ亜科 Hemerocallidoideae : ワスレグサ属 Hemerocallis : ウコンカンゾウ H. citrina 変種 : ユウスゲ
H. citrina var vespertina 学名 Hemerocallis citrina Baroni var. vespertina (H.Hara) M.Hotta[1] シノニム
  • Hemerocallis vespertina H.Hara[2]
  • Hemerocallis thunbergii auct. non Baker[3]
和名 ユウスゲ

ユウスゲ(夕菅、学名Hemerocallis citrina Baroni var. vespertina (H.Hara) M.Hotta[1])は、ススキノキ科ワスレグサ属分類される多年草の1[4][5]名(Hemerocallis)は、hemera(1日)とcallos(美しく)の2語に由来する[6]和名は花が夕方に開き翌日の午前中にしぼみ[4]、葉がスゲに似ていること[7]に由来する。別名が、キスゲ[4][8]

特徴[編集]

の高さは100-150 cm[8]は黄色いひも状で塊にならない[4]根生葉は線形で、長さ40-50 cm、幅5-15 cm[7][8]、2列に出て扇状に開き上部だけわずかに下垂する[4]。1本の茎の先端が花序が枝分かれして[8]、レモン色[9]ラッパ状の花を上向きに次々と咲かせる[7]ハマカンゾウと異なり花ではアントシアニンは合成されず、花弁は赤味を帯びない[10]。花弁は6つに深く裂け、やや芳香がある[5][7]花被片の長さや幅は個体によりいろいろで、花被片の長さは6.5-7.5 cm、花筒の長さは2.5-3 cm[5]雄蕊は花被片より短く、は黒紫色、花柱は雄蕊よりやや長い[5]。花期は7-9月[7][8]。夕方に花を開き、翌日の午前中にしぼみ[8]スズメガ媒花である[10]蒴果は広楕円形で長さ約20 mmで先端がへこむ[5]種子は長さ約5 mm、黒色の卵形で光沢がある[5]

分布と生育環境[編集]

シベリア中国東北部、朝鮮半島日本温帯から暖帯の地域に分布する[4]

日本では本州四国九州に分布する[8][5]田中澄江による『新・花の百名山』で榛名山を代表する花の一つとして紹介されている[11]兵庫県美方郡香美町では花に指定されている[12]

山地草原[4][8]などのやや乾いた場所に生育する[5]中部地方の山地にあるものは葉が広く大型になり、アズマキスゲと呼ばれる[5]。本州南西部から九州のものは葉が狭く、ユウスゲまたはキスゲと呼ばれる[5]山野草として利用されている。

分類[編集]

 src=
Hemerocallis citrina ウコンカンゾウ

クロンキスト体系新エングラー体系などの分類ではユリ科に分類されていたが[5]APG IIIではススキノキ科に含められる[1]。学名はHemerocallis thunbergii auct. non Baker[3]とする説、独立種とする説、中国原産のウコンカンゾウ変種Hemerocallis citrina Baroni var. vespertina (H.Hara) M.Hotta)とする説がある[5]

種の保全状況評価[編集]

日本では以下の多数の都道府県で、レッドリストの指定を受けている。千葉県では絶滅したものと考えられている[13]。海岸開発[14]、道路工事[14]、草地開発[14][15]、自然遷移[14][16][17][15]、園芸採集[15][17]などにより、個体数が減少している地域がある。長野県霧ヶ峰[18]滋賀県伊吹山3合目のユウスゲ群落などでは[19]ニホンジカ食害により植生の衰退が危惧されている[20]静岡県賀茂郡南伊豆町の奥石廊崎ユウスゲ公園周辺には、ユウスゲ群落があり、富士箱根伊豆国立公園の指定植物の一つとされている[21]岐阜県大垣市赤坂町の金生山にある「ユウスゲ自生地」は、2013年平成25年)2月21日に市の天然記念物に指定された[22]

 src=
伊吹山滋賀県米原市)の自生地ではニホンジカなどによる食害対策として、ネットで保護されている。

脚注[編集]

[ヘルプ]
  1. ^ a b c 米倉浩司・梶田忠 (2003-). “ユウスゲ”. BG Plants 和名−学名インデックス(YList). ^ 米倉浩司・梶田忠 (2003-). “ユウスゲ”. BG Plants 和名−学名インデックス(YList). ^ a b 米倉浩司・梶田忠 (2003-). “ユウスゲ”. BG Plants 和名−学名インデックス(YList). ^ a b c d e f g 牧野 (1982)、733頁
  2. ^ a b c d e f g h i j k l 佐竹 (1982)、30頁
  3. ^ 大川 (2009)、123頁
  4. ^ a b c d e 高村 (2005)、318頁
  5. ^ a b c d e f g h 林 (2009)、615頁
  6. ^ 今井 (1992)、399頁
  7. ^ a b 新田 (2007)、100-106頁
  8. ^ 田中 (1995)、123-125頁
  9. ^ 香美町の町花、町木”. 香美町. ^ a b 千葉県レッドデータブック植物編(2011年改訂版) (PDF)”. 千葉県. pp. 88 (2015年3月20日閲覧。
  10. ^ a b c d e 福井県の絶滅のおそれのある野生動植物2016 (PDF)”. 福井県. pp. 314 (2017年10月7日閲覧。
  11. ^ a b c d ユウスゲ”. 愛媛県 (2015年3月20日閲覧。
  12. ^ a b 改訂しまねレッドデータブック2013植物編、ユウスゲ(キスゲ) (PDF)”. 島根県. pp. 80 (2015年3月20日閲覧。
  13. ^ a b c 香川県レッドデータブック、ユウスゲ”. 香川県 (2017年10月7日閲覧。
  14. ^ 尾関 (2009)、21-25頁
  15. ^ 安原 (2003)、124頁
  16. ^ 滋賀県における鳥獣対策の強化 (PDF)”. 滋賀県. pp. 4 (2015年3月20日閲覧。
  17. ^ ユウスゲ情報”. 南伊豆町 (2017年10月7日閲覧。
  18. ^ 徳指定文化財一覧表 (PDF)”. 大垣市. pp. 8. ^ 徳島県版レッドデータブック維管束植物 (PDF)”. 徳島県. pp. 9 (2017年10月7日閲覧。
  19. ^ 福岡県の希少野生生物 福岡県レッドデータブック2011、キスゲ”. 福岡県. ^ 維管束植物 (PDF)”. 大阪府. pp. 4. ^ 三重県データブック2015、維管束植物 (PDF)”. 三重県. pp. 522. ^ 全上重要なわかやまの自然―和歌山県レッドデータブック―【2012改訂版】 (PDF)”. 和歌山県. pp. 34. ^ <カテゴリー別>高知県レッドリスト(植物編)2010改訂版 (PDF)”. 高知県. pp. 14. ^ 宮崎県版レッドリスト及びレッドデータブックについて”. 宮崎県 (2017年10月7日閲覧。
  20. ^ 植物絶滅危惧Ⅱ類(436種)(平成27年度改訂)”. 鹿児島県 (2017年10月7日閲覧。
  21. ^ 長野県版レッドリスト(植物編)2014年、維管束植物 (PDF)”. 長野県. pp. 17 (2017年10月7日閲覧。
  22. ^ 岐阜県レッドリスト(植物編)改訂版 (PDF)”. 岐阜県. pp. 13. ^ 京都府レッドデータブック2015、ユウスゲ(キスゲ”. 京都府 (2017年10月7日閲覧。
  23. ^ キスゲ”. 大分県 (2017年10月7日閲覧。
  24. ^ レッドデータブック2016改訂版 選定種目録(奈良県レッドリスト)、維管束植物 (PDF)”. 奈良県. pp. 10. ^ 兵庫県版レッドデータブック2010(植物・植物群落)、ユウスゲ (PDF)”. 兵庫県 (2017年10月7日閲覧。

参考文献[編集]

関連項目[編集]

ウィキペディアの姉妹プロジェクト
ユウスゲ」に関する情報が検索できます。  src= ウィクショナリーの辞書項目  src= コモンズでメディアカテゴリ
 src= ウィキスピーシーズの生物目録

外部リンク[編集]

執筆の途中です この項目は、植物に関連した書きかけの項目です。この項目を加筆・訂正などしてくださる協力者を求めていますプロジェクト:植物Portal:植物)。
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
ウィキペディアの著者と編集者
original
visit source
partner site
wikipedia 日本語

ユウスゲ: Brief Summary ( Japanese )

provided by wikipedia 日本語

ユウスゲ(夕菅、学名:Hemerocallis citrina Baroni var. vespertina (H.Hara) M.Hotta)は、ススキノキ科ワスレグサ属分類される多年草の1名(Hemerocallis)は、hemera(1日)とcallos(美しく)の2語に由来する。和名は花が夕方に開き翌日の午前中にしぼみ、葉がスゲに似ていることに由来する。別名が、キスゲ。

license
cc-by-sa-3.0
copyright
ウィキペディアの著者と編集者
original
visit source
partner site
wikipedia 日本語