Die Kerguelenseeswael (Sterna virgata) is seeswael wat in die Marion- en Prins Edward-eilande leef. Die voël is 31 cm lank en vreet insekte wat hulle op oop grasvlaktes vang. Dit staan ook bekend as die Kerguelensteretjie en in Engels staan die voël bekend as die Kerguelen tern.
Die voël is donkerder grys as die Arktiese sterretjie. Die stert is grys, onder die vlerke is dit ook grys en die snawel is korter en smaller. Die jong voël is donkerder en duideliker gestreep as die jong Grysborssterretjie.
Die Kerguelenseeswael (Sterna virgata) is seeswael wat in die Marion- en Prins Edward-eilande leef. Die voël is 31 cm lank en vreet insekte wat hulle op oop grasvlaktes vang. Dit staan ook bekend as die Kerguelensteretjie en in Engels staan die voël bekend as die Kerguelen tern.
Ar Skravig Kergelenn(Daveoù a vank) (liester: Skraviged Kergelenn) a zo un evn-mor, Sterna virgata an anv skiantel anezhañ.
Diouzh an evnoniourien e vez renket ar Skravig Kergelenn er c'herentiad Laridae (bremañ, hervez IOC 5.3. (2015)[1]) pe e Sternidae.
a vo kavet e Wikimedia Commons.
Ar Skravig Kergelenn(Daveoù a vank) (liester: Skraviged Kergelenn) a zo un evn-mor, Sterna virgata an anv skiantel anezhañ.
El xatrac de les Kerguelen (Sterna virgata) és un ocell de la família dels làrids (Laridae) que habita la zona meridional de l'Índic, criant prop d'estanys, aiguamolls i platges de les illes Heard, Marion, Crozet i Kerguelen.
El xatrac de les Kerguelen (Sterna virgata) és un ocell de la família dels làrids (Laridae) que habita la zona meridional de l'Índic, criant prop d'estanys, aiguamolls i platges de les illes Heard, Marion, Crozet i Kerguelen.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Môr-wennol Kerguelen (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: môr-wenoliaid Kerguelen) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Sterna virgata; yr enw Saesneg arno yw Kerguelen tern. Mae'n perthyn i deulu'r Gwylanod (Lladin: Laridae) sydd yn urdd y Charadriiformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn S. virgata, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r môr-wennol Kerguelen yn perthyn i deulu'r Gwylanod (Lladin: Laridae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Corswennol Inca Larosterna inca Gwylan fechan Hydrocoloeus minutus Gwylan ifori Pagophila eburnea Gwylan Ross Rhodostethia rosea Gwylan Sabine Xema sabini Gwylan y Galapagos Creagrus furcatus Môr-wennol bigfawr Phaetusa simplex Môr-wennol gawraidd Hydroprogne caspia Môr-wennol ylfinbraff Gelochelidon niloticaAderyn a rhywogaeth o adar yw Môr-wennol Kerguelen (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: môr-wenoliaid Kerguelen) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Sterna virgata; yr enw Saesneg arno yw Kerguelen tern. Mae'n perthyn i deulu'r Gwylanod (Lladin: Laridae) sydd yn urdd y Charadriiformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn S. virgata, sef enw'r rhywogaeth.
Rybák kerguelenský (Sterna virgata) je středně velký druh rybáka z rodu Sterna, hnízdící na ostrovech jižního Indického oceánu.
Rybák kerguelenský se na první pohled podobá rybáku dlouhoocasému. Má černou čepičku, bílé líce a tmavěji šedou spodinu těla. Svrchu má šedý hřbet, křídla i ocas, které kontrastují s bílým kostřecem. Nohy jsou oranžově červené, zobák červený. V prostém šatu (v zimě) je čelo promíseno bílou barvou, zobák je černý. Mladí ptáci mají čelo a temeno hnědavé, hřbet, hruď a slabiny jsou hnědě proužkované, břicho bílé.[2]
Rybák kerguelenský je jedním z nejvzácnějších druhů rybáků. Hnízdí pouze na několika ostrovech v jižním Indickém oceánu – na ostrově Prince Edwarda (20 párů), Marion (10-40 párů), Crozetových ostrovech (150-200 párů) a na Kerguelenách (1 000-2 000 párů) (snad i na Heardově ostrově). Celková světová populace je odhadována na 3 500-6 500 párů. Není tažný, mimo dobu hnízdění se pouze rozptyluje v okolí ostrovů.[2][3]
Hnízdí na útesech i březích ostrovních řek. Vajíčka snášejí v prosinci, tedy v době jižního léta. Potravu loví na různých místech na moři (ryby, krabi) i ve vnitrozemí, kde sbírají různé bezobratlé při procházení porostu rostlin. Obecně tvoří hlavní složku jejich potravy pavouci, hmyz, ryby, korýši, měkkýši a žížaly.[4]
Rybák kerguelenský (Sterna virgata) je středně velký druh rybáka z rodu Sterna, hnízdící na ostrovech jižního Indického oceánu.
Die Kerguelenseeschwalbe (Sterna virgata) ist eine Art aus der Familie der Seeschwalben. Sie kommt ausschließlich auf subantarktischen Inseln des Indischen Ozeans vor. Es ist eine mittelgroße, überwiegend graue Seeschwalbe mit einer dunklen Kopfkappe.
Die IUCN stuft die Kerguelenseeschwalbe als Art der Vorwarnliste (near threatened) ein, da die Weltpopulation insgesamt sehr klein ist. Der Bestand wird auf nur 3.500 bis 6.500 geschlechtsreife Individuen geschätzt, gilt jedoch insgesamt als stabil.[1]
Die Kerguelenseeschwalbe erreicht eine Körperlänge von bis zu 33 Zentimeter. Die Flügellänge beträgt 24,7 bis 27 Zentimeter und die Flügelspannweite beträgt 68 bis 72 Zentimeter. Bis jetzt liegen keine ausreichenden biometrischen Daten vor, die belegen, dass es geschlechtsspezifische Größenunterschiede gibt.[2]
Die Kerguelenschwalbe ist verglichen mit anderen Seeschwalben sehr dunkel gefärbt. Der Schwanz ist nicht sehr tief gegabelt und die Schwanzfedern sind kürzer als dies bei anderen Arten der Gattung Sterna der Fall ist. Die Beine sind sehr kurz. Der Schnabel ist gleichfalls verhältnismäßig kurz und schmal und leuchtend rot. Auch die Beine und Füße sind leuchtend rot. Kerguelenschwalben im Prachtkleid haben eine schwarze Kopfkappe, die sich nur geringfügig bis zum Hinternacken ausdehnt. Ein auffälliger breiter weißer Strich setzt die dunkle Kopfkappe vom übrigen Körpergefieder ab. Die Körperoberseite ist rauchgrau, der Rumpf ist etwas heller. Im Schlichtkleid ist der rote Schnabel etwas matter gefärbt, die dunkle Kopfkappe ist kleiner und die Stirn weißlich. Jungvögel ähneln den adulten Kerguelenschwalben im Schlichtkleid, die Kopfkappe ist jedoch etwas bräunlicher und das Gefieder ist mit bräunlichen Flecken durchsetzt. Die Körperunterseite ist heller als bei adulten Vögeln.[3]
Die Kerguelenseeschwalbe brütet auf den Prinz-Edward-Inseln, auf den Crozet-Inseln und dem Kerguelen-Archipel im südlichen Indischen Ozean. Sie ist überwiegend ein Standvogel, der sich an den Binnengewässern dieser Inseln aufhält. Verbreitungsschwerpunkt sind die Kerguelen.[4]
Die Kerguelenseeschwalbe frisst Fische, Krustentiere, Muscheln, Regenwürmer, Insekten und Spinnen. Die Nahrungszusammensetzung variiert abhängig von der Jahreszeit. Ihre Nahrung sucht sie überwiegend in kleinen Schwärmen mit bis zu zwanzig Individuen. Die häufigste Technik des Nahrungserwerbs ist das Stoßtauchen. Sie läuft jedoch gelegentlich auch auf Schwimmpflanzen, um dort nach Wirbellosen zu suchen. Zur Nahrungssuche nutzt sie nicht nur Binnengewässer, auf den Prinz-Edward-Inseln findet sie beispielsweise bis zu 90 Prozent ihrer Nahrung an der Küste.
Die Brutzeit fällt in den Zeitraum September bis Januar. Sie brütet in kleinen, sehr lockeren Kolonien mit bis zu 30 Brutpaaren. Das Nest ist eine flache Mulde, die häufig mit Pflanzenmaterial ausgelegt ist. Das Gelege besteht aus einem bis zwei Eiern. Diese werden 24 Tage bebrütet. Die frisch geschlüpften Küken werden für fünf Tage gehudert. Die Jungvögel sind in einem Alter von 31 bis 39 Tage flügge, sind aber von der Versorgung durch die Elternvögel für weitere 20 Tage abhängig.[5]
Der Schlupferfolg ist mit 73 bis 88 Prozent sehr hoch. Gegen Ende der Fortpflanzungszeit geschlüpfte Küken haben jedoch wegen Nahrungsmangel eine sehr hohe Sterblichkeitsrate. Zu den bestandsbedrohenden Faktoren zählt vor allem die große Zahl an verwilderten Hauskatzen auf den Kerguelen.
Die Kerguelenseeschwalbe (Sterna virgata) ist eine Art aus der Familie der Seeschwalben. Sie kommt ausschließlich auf subantarktischen Inseln des Indischen Ozeans vor. Es ist eine mittelgroße, überwiegend graue Seeschwalbe mit einer dunklen Kopfkappe.
Die IUCN stuft die Kerguelenseeschwalbe als Art der Vorwarnliste (near threatened) ein, da die Weltpopulation insgesamt sehr klein ist. Der Bestand wird auf nur 3.500 bis 6.500 geschlechtsreife Individuen geschätzt, gilt jedoch insgesamt als stabil.
The Kerguelen tern (Sterna virgata) is a tern of the southern hemisphere.
This seabird mainly breeds colonially in the Kerguelen Islands, as its common name implies. However, smaller colonies are also found in the Prince Edward Islands (i.e. Prince Edward and Marion) and Crozet Islands. The total number of individuals is from 3,500 to 6,500 birds, although there is no recent data from the main colony at Kerguelen. These birds do not inhabit Kerguelen proper, instead nesting on islets free of feral cats. During bad weather, they are known to abandon their colonies.
Kerguelen terns are among the least-ranging of all typical terns. They generally do not reach far into the seas near their breeding grounds.
These birds eat fish and marine invertebrates, especially those found in beds of the seaweed Macrocystis spp. They sometimes also hunt insects on land and catch fish from rivers on Kerguelen.
There are two subspecies:[2]
The Kerguelen tern (Sterna virgata) is a tern of the southern hemisphere.
This seabird mainly breeds colonially in the Kerguelen Islands, as its common name implies. However, smaller colonies are also found in the Prince Edward Islands (i.e. Prince Edward and Marion) and Crozet Islands. The total number of individuals is from 3,500 to 6,500 birds, although there is no recent data from the main colony at Kerguelen. These birds do not inhabit Kerguelen proper, instead nesting on islets free of feral cats. During bad weather, they are known to abandon their colonies.
Kerguelen terns are among the least-ranging of all typical terns. They generally do not reach far into the seas near their breeding grounds.
These birds eat fish and marine invertebrates, especially those found in beds of the seaweed Macrocystis spp. They sometimes also hunt insects on land and catch fish from rivers on Kerguelen.
There are two subspecies:
S. v. mercuri (Voisin, 1971) – Crozet and Prince Edward Island’s S. v. virgata (Cabanis, 1875) – Kerguelen IslandLa Kergelena ŝterno (Sterna virgata) estas unu el la plej raraj inter la ŝternoj, tio estas birdoj de la familio de Ŝternedoj. Tiu ĉi estas ŝterno de la suda hemisfero.
Tiu ĉi antarkt-ekozona marbirdo ĉefe reproduktiĝas kolonie en la insularo Kergelenoj, kiel sia nomo diras. Tamen, ekzistas ankaŭ pli etaj kolonioj en la insularo Princ-Eduardaj Insuloj (ĉefe en la insuloj Princ-Eduardo kaj Marion) kaj en la Krozet-Insuloj, ĉiuj en la suda Hinda Oceano. En sia tuta teritorio tiu ĉi specio koincidas kun la parenca, tre simila kaj samregiona Antarkta ŝterno. Estas du subspecioj, nome S. v. mercuri (pli ruĝgrizaj kaj kun pli brila pugo) en la Krozet-Insuloj kaj S. v. virgata (pli flavgrizaj kaj kun pli malhela pugo) en la insularo Kergelenoj.
La entuta loĝantaro estas ĉirkaŭ 3,500-6,500 birdoj, kvankam ne estas lastatempaj nombradoj de la ĉefa kolonio ĉe Kergelenoj (supozataj 2,000 paroj en Kergelenoj, 2,500 entute). Tiuj birdoj ne loĝas en Kergelenoj mem, sed nestas en insuletoj liberaj el sovaĝaj katoj. Dum malbona vetero oni scias, ke tiu specio abandonas siajn koloniojn.
La Kergelena ŝterno estas inter tiuj ŝternoj kun pli malgranda teritorio. Ili plej ofte ne malproksimiĝas en la maron el siaj reproduktaj teritorioj.
La Kergelena ŝterno estas tre simila al la Antarkta ŝterno, sed la Kergelena estas pli malhela kaj havas pli mallongajn flugilojn. Ambaŭ specioj malfacile diferenciĝas per simpla rigardo. Ununura diferenciga eco estas la grizeca subflugilo de Kergelena kontraŭ blanka de Antarkta.
Ĝi estas tre simila laŭ aspekto al la parenca Antarkta ŝterno, sed ĝi estas pli fortika kaj la flugilpintoj estas grizaj anstataŭ nigrecaj dumfluge. Tio kompreneble en reprodukta plumaro dum la suda somero, kiam la Antarkta ŝterno jam estis ŝanĝinta sian plumaron al nereprodukta aspekto.
La Kergelena ŝterno estas eta birdo 31-40 cm longa kun enverguro de ĝis 80 cm. Ties beko estas kutime malhelruĝa aŭ nigreca. Ĝi estas ĉefe helgriza kaj blanka, sed ĝi havas nigran kronon dum reproduktado. For de tiu sezono la nigro blankiĝas ĉefe per blankaj punktoj antaŭe kaj la frunto estas blanka; krome la ruĝa beko nigriĝas. Ankaŭ la kruroj estas ruĝaj. La flugilpintoj estas malhelgrizaj. Ambaŭ seksoj estas similaj.
La plumaro de junuloj estas blanka ĉe ventro, frunto, nuko kaj brusto. La dorso estas griza kaj la beko estas nigra. Nematuruloj havas similan plumaron kiel plenkreskuloj.
La Kergelena ŝterno manĝas fiŝojn kaj marajn senvertebrulojn, speciale tiujn trovitajn ĉe algaro de Macrocystis spp. Ili foje ĉasas ankaŭ insektojn interne aŭ kaptas fiŝojn en riveroj de Kergelenoj.
La ino demetas nur unu ovon kiel la parenca kaj samregiona Antarkta ŝterno.
La Kergelena ŝterno (Sterna virgata) estas unu el la plej raraj inter la ŝternoj, tio estas birdoj de la familio de Ŝternedoj. Tiu ĉi estas ŝterno de la suda hemisfero.
El charrán de las Kerguelen[1] (Sterna virgata), es una especie de ave marina de la familia de los estérnidos (anteriormente subfamilia de la familia Laridae), perteneciente al género Sterna. Habita principalmente en las islas Kerguelen, además de en la isla Príncipe Eduardo y las islas Crozet.[2]
El charrán de las Kerguelen (Sterna virgata), es una especie de ave marina de la familia de los estérnidos (anteriormente subfamilia de la familia Laridae), perteneciente al género Sterna. Habita principalmente en las islas Kerguelen, además de en la isla Príncipe Eduardo y las islas Crozet.
Sterna virgata Sterna generoko animalia da. Hegaztien barruko Laridae familian sailkatua dago.
Kerguelenintiira (Sterna virgata) on Intian valtameren eteläosissa elävä tiira. Se pesii Kerguelenilla, Prinssi Edwardin saarilla ja Marion Islandilla, sekä Crozetsaarilla. Jean Cabanis kuvaili lajin holotyypin Kerguelenilta 1875.[2]
Kerguelenintiira (Sterna virgata) on Intian valtameren eteläosissa elävä tiira. Se pesii Kerguelenilla, Prinssi Edwardin saarilla ja Marion Islandilla, sekä Crozetsaarilla. Jean Cabanis kuvaili lajin holotyypin Kerguelenilta 1875.
Sterna virgata
La Sterne des Kerguelen (Sterna virgata) est une espèce d'oiseau appartenant à la famille des Laridae.
D'après Alan P. Peterson, cette espèce est constituée des deux sous-espèces suivantes :
Sterna virgata
La Sterne des Kerguelen (Sterna virgata) est une espèce d'oiseau appartenant à la famille des Laridae.
La sterna di Kerguelen (Sterna virgata, Cabanis, 1875), è un uccello della sottofamiglia Sterninae nella famiglia Laridae[1].
Sterna virgata ha due sottospecie[1]:
Questa sterna nidifica unicamente sulle Isole del Principe Edoardo, sulle Crozet e sulle Kerguelen.
La sterna di Kerguelen (Sterna virgata, Cabanis, 1875), è un uccello della sottofamiglia Sterninae nella famiglia Laridae.
De kerguelenstern (Sterna virgata) is een zeevogel uit de familie van de meeuwen (Laridae) en de geslachtengroep sterns (Sternini).
Deze stern is 31 cm lang. De kerguelenstern kan verward worden met de zuidpoolstern (S. vittata) die in hetzelfde zeegebied voorkomt. De kerguelenstern is echter donkerder, kleiner met kortere vleugels, staart en snavel.[1]
Deze soort komt voor op de onherbergzame eilanden in het zuidelijk deel van de Indische Oceaan. Deze soort telt 2 ondersoorten:
Deze sterns zijn min of meer standvogel op de rotsige eilanden en broeden op stenige hellingen en langs rivierbeddingen. Ze foerageren in de buurt van de brandingszone. Buiten de broedtijd blijven ze in het zeegebied rond de eilanden waarop ze hebben gebroed.
De grootte van de populatie werd in 2016 door BirdLife International geschat op 2,3 tot 4,3 duizend volwassen individuen. Zware stormen vormen een bedreiging voor het broedsucces en kleine populaties op de Prins Edwardeilanden zijn kwetsbaar. Op de andere eilanden zijn de aantallen vrij stabiel, hoewel predatie door het toenemend aantal subantarctische grote jagers (Stercorarius antarcticus) een potentieel risico vormt. Om deze redenen staat deze soort als gevoelig op de Rode Lijst van de IUCN.[1]
Bronnen, noten en/of referentiesDe kerguelenstern (Sterna virgata) is een zeevogel uit de familie van de meeuwen (Laridae) en de geslachtengroep sterns (Sternini).
Kerguelentärna[2] (Sterna virgata) är en måsfågel med mycket begränsad utbredning på några öar i södra Indiska oceanen.[3]
Kerguelentärnan är en liten, 31 centimeter lång och relativt mörk tärna. Adulta fåglar i häckningsdräkt är generellt mörkt grå med svart hätta och nedanför en smal vit kil på kinden som skiljer hättan från den grå nacken. Utanför häckningstid är pannan vitfläckad och undersidan blekare. Ungfågeln är kraftigt brunbandad på manteln med brun hätta. Från antarktistärna som förekommer i samma område skiljer den sig genom att vara mörkare, och ha kortare vinge och stjärt samt tunnare och spetsigare näbb.[1]
Fågeln förekommer i södra Indiska oceanen på öarna Marion Island, Crozetöarna och Kerguelen.[3] Tidigare häckade den även på Prince Edward Island men är där utgången sedan 2011.[4]
Kerguelentärnan behandlas antingen som monotypisk[3] eller delas in i två underarter, där nominatformen virgata förekommer på Kerguelen och mercuri på Crozet och i Prins Edwardöarna[5].
Arten är stannfågel och rör sig även utanför häckningstid endast i närområdet.[6] Den häckar på sparsamt bevuxna klippavsatser eller i floddalar[7] mellan mitten av oktober till januari. Fågeln lägger ett till två ägg som ruvas i 24 dagar.[8]
Kerguelentärnan lever av fisk och skaldjur som den hittar i kelpfält, i bränningszonen och i grunt vatten nära strand. Den kan också ses leta efter ryggradslösa djur på land.[9]
Kerguelentärnans population anses vara stabil men mycket liten, endast 3.500-6.500 individer, varav den stora merparten häckar på Kerguelen. Det får internationella naturvårdsunionen IUCN att kategorisera arten som nära hotad.[1] Det största hotet mot arten är extremt väder som hindrar den att födosöka och tvingar den att överge häckningskolonier.[7][9]
Kerguelentärna (Sterna virgata) är en måsfågel med mycket begränsad utbredning på några öar i södra Indiska oceanen.
Sterna virgata là một loài chim trong họ Laridae.[1]