dcsimg

Lifespan, longevity, and ageing

provided by AnAge articles
Maximum longevity: 27.4 years (captivity) Observations: One captive specimen lived for 27.4 years (Richard Weigl 2005).
license
cc-by-3.0
copyright
Joao Pedro de Magalhaes
editor
de Magalhaes, J. P.
partner site
AnAge articles

Distribution

provided by Animal Diversity Web

The masked palm civet is the most widespread of all civets. Its range includes northern Pakistan and Kashmir to Indochina and the Malay Peninsula, Laos, Sumatra, Borneo, Taiwan, Hainan, much of eastern and southern China, and the Andaman and Nicobar Islands (Nowak, 1999; Veenakumari, 1996; Duckworth, 1998). Humans introduced this civet species to the Japanese islands of Honshu and Shikoku in the early- to mid-1900s (Nowak, 1999).

Biogeographic Regions: oriental (Native )

license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
The Regents of the University of Michigan and its licensors
bibliographic citation
Lundrigan, B. and S. Baker 2003. "Paguma larvata" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Paguma_larvata.html
editor
Barbara Lundrigan, Michigan State University
author
Steve Baker, Michigan State University
original
visit source
partner site
Animal Diversity Web

Behavior

provided by Animal Diversity Web

Perception Channels: tactile ; chemical

license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
The Regents of the University of Michigan and its licensors
bibliographic citation
Lundrigan, B. and S. Baker 2003. "Paguma larvata" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Paguma_larvata.html
editor
Barbara Lundrigan, Michigan State University
author
Steve Baker, Michigan State University
original
visit source
partner site
Animal Diversity Web

Conservation Status

provided by Animal Diversity Web

Masked palm civets are listed in appendix III of CITES. However, their habitat is being annihilated at an alarming rate by logging companies and human encroachment, making it possible that they will become increasingly vulnerable to becoming endangered (Heydon, 1996).

US Migratory Bird Act: no special status

US Federal List: no special status

CITES: appendix iii

IUCN Red List of Threatened Species: least concern

license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
The Regents of the University of Michigan and its licensors
bibliographic citation
Lundrigan, B. and S. Baker 2003. "Paguma larvata" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Paguma_larvata.html
editor
Barbara Lundrigan, Michigan State University
author
Steve Baker, Michigan State University
original
visit source
partner site
Animal Diversity Web

Benefits

provided by Animal Diversity Web

These civets often raid fruit crops when those crops are close enough to the forest (Veenakumari, 1996). They have also been known to take chickens and other poultry (Nowak, 1999; Parker, 1990). Individuals in Japan have shown a high susceptibility to canine distemper virus infections, which would taint prospective meat (Machida, 1992).

Negative Impacts: crop pest; causes or carries domestic animal disease

license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
The Regents of the University of Michigan and its licensors
bibliographic citation
Lundrigan, B. and S. Baker 2003. "Paguma larvata" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Paguma_larvata.html
editor
Barbara Lundrigan, Michigan State University
author
Steve Baker, Michigan State University
original
visit source
partner site
Animal Diversity Web

Benefits

provided by Animal Diversity Web

Masked palm civets are hunted for their fur and for food, and some local villagers keep them as pets. They are often used as ratters, since they are extremely quick and adept at killing these nuisance rodents (Nowak, 1999).

Positive Impacts: pet trade ; food ; controls pest population

license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
The Regents of the University of Michigan and its licensors
bibliographic citation
Lundrigan, B. and S. Baker 2003. "Paguma larvata" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Paguma_larvata.html
editor
Barbara Lundrigan, Michigan State University
author
Steve Baker, Michigan State University
original
visit source
partner site
Animal Diversity Web

Associations

provided by Animal Diversity Web

These civets are located at the top of many food chains, and thus play an integral role in predator-prey interactions and ecosystem balance (Heydon, 1996). In regions affected negatively by fire and human-induced disturbances, they assist in maintaining the natural forest communities. They are also very important in seed dispersal through fecal material (Rabinowitz, 1991).

Ecosystem Impact: disperses seeds

license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
The Regents of the University of Michigan and its licensors
bibliographic citation
Lundrigan, B. and S. Baker 2003. "Paguma larvata" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Paguma_larvata.html
editor
Barbara Lundrigan, Michigan State University
author
Steve Baker, Michigan State University
original
visit source
partner site
Animal Diversity Web

Trophic Strategy

provided by Animal Diversity Web

These civets are omnivorous and ingest mainly fruits, but they also eat small vertebrates, insects, and birds (Nowak, 1999).

Animal Foods: birds; insects

Plant Foods: fruit

Primary Diet: herbivore (Frugivore )

license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
The Regents of the University of Michigan and its licensors
bibliographic citation
Lundrigan, B. and S. Baker 2003. "Paguma larvata" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Paguma_larvata.html
editor
Barbara Lundrigan, Michigan State University
author
Steve Baker, Michigan State University
original
visit source
partner site
Animal Diversity Web

Habitat

provided by Animal Diversity Web

These civets are found in a variety of forests. They live in deciduous, evergreen, and mixed deciduous forests, as well as mountainous regions (Rabinowitz, 1991; Duckworth, 1998). They are also found in tropical rain forests (Nowak, 1999) and are frequently found near human settlements (Parker, 1990).

Habitat Regions: tropical ; terrestrial

Terrestrial Biomes: forest ; rainforest ; scrub forest ; mountains

Other Habitat Features: agricultural

license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
The Regents of the University of Michigan and its licensors
bibliographic citation
Lundrigan, B. and S. Baker 2003. "Paguma larvata" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Paguma_larvata.html
editor
Barbara Lundrigan, Michigan State University
author
Steve Baker, Michigan State University
original
visit source
partner site
Animal Diversity Web

Life Expectancy

provided by Animal Diversity Web

The masked palm civet has lived up to 20 years in captivity, but probably averages about 10 years in the wild (Nowak, 1999).

Range lifespan
Status: captivity:
20 (high) years.

Typical lifespan
Status: wild:
10 (high) years.

Average lifespan
Status: captivity:
15.0 years.

Average lifespan
Status: captivity:
15.4 years.

license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
The Regents of the University of Michigan and its licensors
bibliographic citation
Lundrigan, B. and S. Baker 2003. "Paguma larvata" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Paguma_larvata.html
editor
Barbara Lundrigan, Michigan State University
author
Steve Baker, Michigan State University
original
visit source
partner site
Animal Diversity Web

Morphology

provided by Animal Diversity Web

The body ranges from 50 to 76 cm in length, and the tail is between 50 and 64 cm long. The ears are approximately 4 to 6 cm long. Weight depends on gender and age, but adults vary between 3.6 and 5 kg. Their relatively short pelage is usually gray, with some tinges of orange, buff, and/or yellowish red. They have no stripes, spots, or bands on either the tail or the body. Their feet tend to be blackish and each has five retractable claws. The distal end of the tail tends to be darker than the proximal end. They are named for their 'mask', which consists of a median white stripe from the top of the head to the nose, white marks above each eye extending to the base of each ear, and white marks directly below each eye. These civets also have four identical anal glands which can discharge a potent secretion and the white facial markings have been interpreted as a warning signal (Nowak, 1999). Interestingly, the right lung has several more lobes than the left, resulting in more bronchioles and a subsequent increase in oxygen uptake efficiency (Nakakuki, 1993). Within the skull, the auditory bulla are constricted externally and divided by an internal septum (DeBlase, 1981). The dental formula is 3/3 1/1 3/4 2/2 and females have 2 pairs of mammae.

Range mass: 3.6 to 5 kg.

Range length: 50 to 76 cm.

Other Physical Features: endothermic ; bilateral symmetry

license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
The Regents of the University of Michigan and its licensors
bibliographic citation
Lundrigan, B. and S. Baker 2003. "Paguma larvata" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Paguma_larvata.html
editor
Barbara Lundrigan, Michigan State University
author
Steve Baker, Michigan State University
original
visit source
partner site
Animal Diversity Web

Associations

provided by Animal Diversity Web

The masked palm civet is preyed upon by a variety of animals, including, but not limited to, tigers, hawks, leopards, jaguars, and humans. Their potent anal glands secrete a volatile mix of civetone (9-cis-cycloheptadecenone) and methyl ketones that discourage predation (Wheeler, 1998). Their facial 'mask' is thought to warn potential predators of these noxious glands (Nowak, 1999). Also, their excellent climbing skills can assist in evading predation (Parker, 1990).

Known Predators:

  • tigers (Panthera tigris)
  • hawks (Accipitridae)
  • leopards (Panthera pardus)
  • jaguars (Panthera onca)
  • humans (Homo sapiens)
license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
The Regents of the University of Michigan and its licensors
bibliographic citation
Lundrigan, B. and S. Baker 2003. "Paguma larvata" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Paguma_larvata.html
editor
Barbara Lundrigan, Michigan State University
author
Steve Baker, Michigan State University
original
visit source
partner site
Animal Diversity Web

Reproduction

provided by Animal Diversity Web

Mating behavior in this species is unknown.

There are two breeding seasons: early spring and late autumn. Litter size ranges from one to four offspring (Torii, 1986). The details of reproduction in this species are unknown.

Breeding season: Breeding occurs in early spring and late autumn.

Range number of offspring: 1 to 4.

Key Reproductive Features: iteroparous ; seasonal breeding ; gonochoric/gonochoristic/dioecious (sexes separate); sexual ; fertilization (Internal ); viviparous

Average number of offspring: 2.3.

The mother has two pair of mammary glands with which the young are nourished, usually within the safety of a tree hole. There seems to be a strong mother-young bond during lactation, but this ends after weaning. The young open their eyes after about nine days and are adult sized within three months (Nowak, 1999).

Parental Investment: altricial ; female parental care

license
cc-by-nc-sa-3.0
copyright
The Regents of the University of Michigan and its licensors
bibliographic citation
Lundrigan, B. and S. Baker 2003. "Paguma larvata" (On-line), Animal Diversity Web. Accessed April 27, 2013 at http://animaldiversity.ummz.umich.edu/site/accounts/information/Paguma_larvata.html
editor
Barbara Lundrigan, Michigan State University
author
Steve Baker, Michigan State University
original
visit source
partner site
Animal Diversity Web

Sivet-palmez masklet ( Breton )

provided by wikipedia BR

Ar sivet-palmez masklet (Paguma larvata) a zo ur bronneg hag a vev e Japan, Himalaya ha gevred Azia. Ar spesad nemetañ eo er genad Paguma.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia BR

Civeta de palmera emmascarada ( Catalan; Valencian )

provided by wikipedia CA

La civeta de palmera emmascarada o civeta de palmera de l'Himalaia (Paguma larvata) és una espècie de civeta que es pot trobar al subcontinent indi i al sud-est asiàtic. En els últims temps, ha estat considerada com la probablement responsable de la síndrome respiratòria aguda greu.

Anatomia

Té una aparença semblant a la d'altres civetes. El seu pelatge té una coloració que varia del marró ataronjat al gris, i, a diferència d'altres espècies relacionades, no té taques ni ratlles. Les potes són més fosques que la resta del cos, sovint de color negre. El rostre té una franja blanca que comença al front i s'estén pel musell fins al nas. La resta del rostre és de color negre (galtes i costats del nas), excepte unes taques blanques que envolten els ulls.

El cos té una longitud, sense la cua, que varia entre 51 i 76 centímetres. La cua té una longitud que varia entre 51 i 63 centímetres. La civeta de palmera emmascarada té un pes entre 3,6 i 6 quilos.

Hàbitat

La civeta de palmera emmascarada viu als boscos, especialment a les selves tropicals i als boscos temperats d'arbres caducifolis. S'estén des del nord de l'Índia al sud-est asiàtic i la Xina. També es troba a diverses illes com Borneo, Sumatra, Taiwan, les illes Andaman i a les serralades de les illes Nicobar. No és nadiua del Japó, però fou portada allà a principis del segle XX.

El principal perill per la civeta de palmera emmascarada és la contínua destrucció del seu hàbitat. No obstant això, a causa de la seva àmplia extensió, no es considera que estigui amenaçada.

Comportament i dieta

La civeta de palmera emmascarada és un animal depredador nocturn i solitari, el qual es troba principalment als arbres. Durant el dia, dorm a la part alta dels arbres. Quan se sent amenaçada, ruixa al depredador amb una secreció de la seva glàndula anal. La funció de la secreció és similar a la de la mofeta, dissuadir als depredadors.

La civeta de palmera emmascarada és un animal omnívor. Encara que el seu aliment principal són els fruits, també s'alimenta de petits vertebrats, com esquirols i ocells, així com d'insectes.

Reproducció

Les femelles poden donar a llum dos cops l'any, en ventrades que van d'una a quatre cries. El joves creixen fins a la mida d'un adult aproximadament en tres mesos. Al final de la còpula, el mascle deixa una secreció gelatinosa que s'endureix dins el tracte vaginal de la femella.[1] Per altra banda, es coneixen pocs detalls del cicle reproductiu de la civeta de palmera emmascarada.

Connexió amb la síndrome respiratòria aguda greu (SARS)

A algunes parts de la Xina, la civeta de palmera emmascarada és caçada per la seva carn. A través d'això, segons molts viròlegs, el coronavirus del SARS fou transmès per primer cop als humans. El maig de 2003 el virus fou aïllat en diverses civetes de palmera emmascarades. Encara existeix la possibilitat que la civeta de palmera emmascarada no fos la portadora original del virus, sinó que l'haguessin rebut d'altres animals desconeguts.

Conservació

A Hong Kong, és una espècie protegida sota la Wild Animals Protection Ordinance Cap 170.

Vegeu també

Referències

  1. (anglès) Jia, Zhiyun; Enkui Duan, Zhigang Jiang and Zuwang Wang «Copulatory Plugs in Masked Palm Civets: Prevention of Semen Leakage, Sperm Storage, or Chastity Enhancement?». Journal of Mammalogy. American Society of Mammalogists, vol. 83, 4, Nov., 2002, pàg. 1035–1038 [Consulta: 18 novembre 2009].

Enllaços externs

En altres projectes de Wikimedia:
Commons
Commons Modifica l'enllaç a Wikidata
Viquiespècies
Viquiespècies


license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autors i editors de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia CA

Civeta de palmera emmascarada: Brief Summary ( Catalan; Valencian )

provided by wikipedia CA

La civeta de palmera emmascarada o civeta de palmera de l'Himalaia (Paguma larvata) és una espècie de civeta que es pot trobar al subcontinent indi i al sud-est asiàtic. En els últims temps, ha estat considerada com la probablement responsable de la síndrome respiratòria aguda greu.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autors i editors de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia CA

Larvenroller ( German )

provided by wikipedia DE

Der Larvenroller (Paguma larvata) ist eine in Süd- und Südostasien verbreitete Art der Schleichkatzen, die vorwiegend in Bäumen lebt. Die Spezies wurde in jüngerer Zeit in einen Zusammenhang mit der Entstehung der Krankheit SARS gebracht.

Merkmale

 src=
Schädel (Sammlung Museum Wiesbaden)

In der Gestalt ähnelt der Larvenroller den Zibetkatzen. Sein Fell ist orangebraun bis grau gefärbt und trägt keine Flecken oder Streifen, wie es für die meisten seiner Verwandten typisch ist. Lediglich die Schwanzspitze und die Füße sind dunkler, oft schwarz. Das Gesicht hat eine schwarz-weiße Maskenzeichnung: Ein weißer Streifen, der von zwei schwarzen Streifen umgeben ist, erstreckt sich von der Stirn bis zur Schnauze. Rund um die Augen liegen erneut weiße Flecken. Die Wangen und die Seiten der Schnauze sind wiederum schwarz. Die Kopfrumpflänge der Larvenroller beträgt etwa 51 bis 76 Zentimeter, hinzu kommen noch einmal 51 bis 63 Zentimeter Schwanz. Ihr Gewicht beträgt rund 3,6 bis 5 Kilogramm.

Verbreitung und Lebensraum

Larvenroller leben in Wäldern und zwar in tropischen Regenwäldern wie in gemäßigten Laubwäldern. Ihr Verbreitungsgebiet reicht von Indien bis Südostasien und China. Auch auf vielen Inseln sind sie heimisch, so auf Borneo, Sumatra, Taiwan, den Andamanen und Nikobaren. Japan gehörte ursprünglich nicht zu ihrem Verbreitungsgebiet – hier wurden Larvenroller am Anfang des 20. Jahrhunderts eingeführt.

 src=
Verbreitungskarte des Larvenrollers

Lebensweise

Larvenroller sind nachtaktive Einzelgänger, die sich vorwiegend in den Bäumen aufhalten. Tagsüber schlafen sie in den Kronen der Bäume, um in der Nacht auf Nahrungssuche zu gehen. Bei Bedrohung spritzt das Tier einem Feind das Sekret seiner Analdrüsen entgegen. Die auffällige Gesichtszeichnung dürfte ähnlich wie bei den Skunks eine Warnung an mögliche Räuber darstellen.

Ernährung

Larvenroller sind Allesfresser, der Schwerpunkt ihrer Nahrung liegt aber auf Früchten. Daneben fangen sie auch kleine Wirbeltiere (zum Beispiel Hörnchen und Vögel) sowie Insekten.

Fortpflanzung

Das Weibchen kann zweimal im Jahr Nachwuchs zur Welt bringen, die Wurfgröße beträgt eins bis vier. Jungtiere erreichen mit rund 3 Monaten die Größe der Erwachsenen. Ansonsten ist über die Fortpflanzung wenig bekannt.

Bedrohung

Die Hauptbedrohung der Larvenroller stellt die fortschreitende Zerstörung ihres Lebensraums dar. Aufgrund ihres großen Verbreitungsgebietes zählen sie aber noch nicht zu den bedrohten Arten.

Larvenroller und der Mensch

Larvenroller als Lebensmittel

In Teilen Chinas werden Larvenroller wegen ihres Fleisches gejagt und gegessen.

Larvenroller und SARS

Durch die Jagd und den Verzehr von Larvenrollern wurde nach Ansicht mancher Virologen das SARS-Virus erstmals auf den Menschen übertragen. Im Mai 2003 wurde das Virus aus mehreren Larvenrollern isoliert. Es bleibt die Möglichkeit, dass auch Larvenroller nicht der Ursprung des Virus waren, sondern ihn ihrerseits von anderen, noch unbekannten Tieren empfangen haben.

In deutschen Medien war gelegentlich zu lesen, dass Zibetkatzen die Überträger des SARS-Virus seien. Verantwortlich dafür war eine falsche Übersetzung des englischen Begriffs für Larvenroller: „palm civet“.

Auch für das neuartige Coronavirus SARS-CoV-2 werden Larvenroller als Zwischenüberträger von Fledermäusen auf den Menschen diskutiert.[1][2] Der Verdacht stützt sich auf die Ähnlichkeit der ACE2- bzw. ACE2-PD-Bindungsstelle von Larvenrollern und Menschen, was eine Übertragung eines zunächst im Larvenroller funktionierenden Virus auf einen Menschen erleichtern dürfte.

Literatur

  • Ronald M. Nowak: Walker’s mammals of the world. 6. Auflage. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9 (englisch).

Einzelnachweise

  1. Tagesspiegel (7. November 2020): Nerze übertragen mutiertes Virus: Wie gefährlich ist die neue Coronavirus-Variante für Menschen?.
  2. Shifts in global bat diversity suggest a possible role of climate change in the emergence of SARS-CoV-1 and SARS-CoV-2. In: Science of The Total Environment. 26. Januar 2021, ISSN 0048-9697, S. 145413, doi:10.1016/j.scitotenv.2021.145413 (Online [abgerufen am 10. Februar 2021]).
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia DE

Larvenroller: Brief Summary ( German )

provided by wikipedia DE

Der Larvenroller (Paguma larvata) ist eine in Süd- und Südostasien verbreitete Art der Schleichkatzen, die vorwiegend in Bäumen lebt. Die Spezies wurde in jüngerer Zeit in einen Zusammenhang mit der Entstehung der Krankheit SARS gebracht.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autoren und Herausgeber von Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia DE

Koé-chí-bâ ( Nan )

provided by wikipedia emerging languages

Koé-chí-bâ (果子猫), pe̍h-phīⁿ-bâ (白鼻猫), o͘-kha-hiuⁿ (烏跤香), bâ-á(猫仔), pe̍h-phīⁿ-sim(白鼻心).

Ha̍k-miâ: Paguma larvata taivana (sio̍k Viverridae, "lêng-niau-kho").

Sòaⁿ-téng chu-gôan

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Koé-chí-bâ: Brief Summary ( Nan )

provided by wikipedia emerging languages

Koé-chí-bâ (果子猫), pe̍h-phīⁿ-bâ (白鼻猫), o͘-kha-hiuⁿ (烏跤香), bâ-á(猫仔), pe̍h-phīⁿ-sim(白鼻心).

Ha̍k-miâ: Paguma larvata taivana (sio̍k Viverridae, "lêng-niau-kho").

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

Paguma larvata ( Interlingua (International Auxiliary Language Association) )

provided by wikipedia emerging languages

Paguma larvata es un specie de Paguma.

Nota
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors

कस्तुरी बिरालो ( Nepali )

provided by wikipedia emerging languages

कस्तुरी बिरालो वा गाजले निरबिरालो नेपालमा पाइने एक प्रकारको जनावर हो ।

सन्दर्भ सूची

license
cc-by-sa-3.0
copyright
विकिपेडिया लेखक र सम्पादकहरू

कस्तुरी बिरालो: Brief Summary ( Nepali )

provided by wikipedia emerging languages

कस्तुरी बिरालो वा गाजले निरबिरालो नेपालमा पाइने एक प्रकारको जनावर हो ।

license
cc-by-sa-3.0
copyright
विकिपेडिया लेखक र सम्पादकहरू

Masked palm civet

provided by wikipedia EN

The masked palm civet (Paguma larvata), also called the gem-faced civet or Himalayan palm civet, is a viverrid species native to the Indian subcontinent and Southeast Asia. It has been listed as least concern on the IUCN Red List since 2008 as it occurs in many protected areas, is tolerant to some degree of habitat modification, and widely distributed with presumed large populations that are unlikely to be declining.[2]

The genus Paguma was first named and described by John Edward Gray in 1831. All described forms are regarded as a single species.[4]

In 2003, masked palm civets at a wildlife market in China were found to have been infected with the severe acute respiratory syndrome coronavirus.[5]

Characteristics

Skull of a masked palm civet

The masked palm civet's fur is grayish to ochraceous, black on the head, shoulders and neck, and blackish brown on the tail and feet. It has a white blaze on the forehead; white marks above and below the eyes extend to the ears, forming a half-collar.[6] In morphology the masked palm civet resembles other palm civets, but does not have spots or stripes. Its tail is more than two-thirds the length of head and body. It has two pairs of mammae.[7]

The whitish mask extends laterally to the far edges of the cheeks and caudally up the forehead, past the ears, and down the back of the neck before stopping just under the shoulder blades. The eyes are surrounded by white fur that can vary from faint, incomplete outlines to well-defined blotches. The lips, chin, and throat are white. In some, white stripes of fur, comparable to sideburns on humans due to shape and location, curve up from the throat. These curves vary in thickness and have ends that terminate either in small blotches at the ear base or large blotches that surround the base of both darkly furred ears.[8]

The species having a large repartition, differences in morphological parameters can be observable in different populations. Adults of this species usually have a body length of 50 to 60 cm (20 to 24 in), a tail measuring 40 to 50 cm (16 to 20 in) and a weight between 3 and 5 kg (6.6 and 11.0 lb), although some adults can be lighter or heavier (see table below).

Distribution and habitat

The masked palm civet is distributed from the northern parts of the Indian subcontinent, especially the Himalayas, ranging eastwards across Bhutan, Bangladesh, Myanmar, Thailand, Peninsular Malaysia, Laos, Cambodia, Vietnam to China, Borneo, Sumatra, Taiwan, and the Andaman and Nicobar islands. It was introduced to Mainland Japan and Ryukyu Islands.[2] It has been recorded in both evergreen and deciduous forest, and in disturbed habitat.[12] It also inhabits fragmented forest habitats, albeit at reduced density.[2]

It is also found in Japan, where genetic studies indicate that it is an introduced species with multiple introductions over the centuries, at least two of which are from Taiwan.[13]

Ecology and behaviour

The masked palm civet is a nocturnal solitary predator that is occasionally active during the day.[12][14][15] It is partly arboreal.[16]

When alarmed, the animal sprays a secretion from its anal gland against the predator. The spray is similar in function to that of a skunk, and its conspicuousness serves to deter other predators.

Masked palm civet from Assam, India

Feeding and diet

The masked palm civet is an omnivore feeding on rats and birds as well as on fruit such as figs, mangoes, bananas, and leaves.[16] Scat analysis indicates that they also eat mollusks, arthropods, bark and to a lesser extent snakes and frogs. The composition of the diet varies between seasons and sites.[17]

Reproduction

Masked palm civets are polyestrous and their mating behavior is promiscuous.[10] There are two breeding seasons per year. The female bears up to four young. Masked palm civets are known to reach 15 years of age in captivity.[16]

Copulation in masked palm civets can last for more than 30 minutes.[18] Upon completion of copulation, males leave a copulation plug in the female's vaginal tract. The young grow to the size of an adult in about three months.[19]

Threats

Masked palm civet – Kaeng Krachan National Park

The major threats for the masked palm civet are continued habitat destruction and hunting for bushmeat. It is widely offered in restaurants in southern China and is also eaten in Vietnam.[2] Masked palm civets are often victims of illegal animal trafficking to meet the demands in China and Vietnam; 100 civets were confiscated in April 2021. Despite relocation to Save Vietnam Wildlife, a wildlife rehabilitator, at least 8 civets died due to stress and injuries.[20]

Conservation

Paguma larvata is protected in Malaysia and China, but not Thailand and Nepal. The population of India is listed on CITES Appendix III.[2]

Connection with SARS

In May 2003, the SARS virus was isolated in several masked palm civets found in a wildlife market in Guangdong, China. Evidence of virus infection was also detected in other animals including a raccoon dog, and in humans working at the same market.[21] In 2006, scientists from the Chinese Centre for Disease Control and Prevention of the University of Hong Kong and the Guangzhou Centre for Disease Control and Prevention established a direct genetic link between the SARS coronavirus appearing in civets and humans, bearing out claims that the disease had jumped across species.[22]

See also

References

  1. ^ Wozencraft, W. C. (2005). "Species Paguma larvata". In Wilson, D. E.; Reeder, D. M. (eds.). Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference (3rd ed.). Johns Hopkins University Press. p. 550. ISBN 978-0-8018-8221-0. OCLC 62265494.
  2. ^ a b c d e f Duckworth, J.W.; Timmins, R.J.; Chutipong, W.; Choudhury, A.; Mathai, J.; Willcox, D.H.A.; Ghimirey, Y.; Chan, B.; Ross, J. (2016). "Paguma larvata". IUCN Red List of Threatened Species. 2016: e.T41692A45217601. doi:10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T41692A45217601.en. Retrieved 19 November 2021.
  3. ^ Smith, C.H. (1827). "Gulo larvatus, the Masked Glutton". In Griffith, E. (ed.). The animal kingdom : arranged in conformity with its organization. Vol. 2. Mammalia. London: G.B. Whittaker. p. 281.
  4. ^ Pocock, R. I. (1939). "Genus Paguma Gray". The Fauna of British India, Including Ceylon and Burma: Mammalia Volume 1. London: Taylor and Francis. pp. 415–430.
  5. ^ Xiao, Y.; Meng, Q.; Yin, X.; Guan, Y.; Liu, Y.; Li, C.; Wang, M.; Liu, G.; Tong, T.; Wang, L.F. & Kong, X. (2008). "Pathological changes in masked palm civets experimentally infected by severe acute respiratory syndrome (SARS) coronavirus". Journal of Comparative Pathology. 138 (4): 171–179. doi:10.1016/j.jcpa.2007.12.005. PMC 7094611. PMID 18343398.
  6. ^ Allen, G. M. (1938). "Genus Paguma Gray. The Masked Civets". The mammals of China and Mongolia. Vol. 1. New York: American Museum of Natural History. pp. 433–440.
  7. ^ Pocock, R. I. (1939). "Genus Paguma Gray". The Fauna of British India, Including Ceylon and Burma. Vol. Mammalia Volume 1. London: Taylor and Francis. pp. 414–430.
  8. ^ "Masked palm civet". Project Noah. Retrieved 17 April 2021.
  9. ^ a b Kase, Chihiro; Eguchi, Yusuke; Furuya, Masuo; Uetake, Katsuji; Tanaka, Toshio (2011). "The effect of body size on shapes and sizes of gaps entered by the masked palm civet (Paguma larvata)". Mammal Study. 36 (3): 127–133. doi:10.3106/041.036.0302. S2CID 86291383. Retrieved 25 January 2023.
  10. ^ a b c Zhou, Y.; Newman, C.; Palomares, F.; Zhang, S.; Xie, Z.; Macdonald, D. W. (2014). "Spatial organization and activity patterns of the masked palm civet (Paguma larvata) in central-south China". Journal of Mammalogy. 95 (3): 534–542. doi:10.1644/13-MAMM-A-185. PMC 7107440. PMID 32287381.
  11. ^ a b Chutipong, Wanlop; Steinmetz, Robert; Savini, Tommaso; Gale, George A. (2015). "Sleeping site selection in two Asian viverrids: effects of predation risk, resource access and habitat characteristics" (PDF). Raffles Bulletin of Zoology. National University of Singapore. 63: 516–528. Retrieved 25 January 2023.
  12. ^ a b Grassman Jr., L. I. (1998). "Movements and fruit selection of two Paradoxurinae species in a dry evergreen forest in Southern Thailand". Small Carnivore Conservation. 19: 25–29.
  13. ^ Inoue, Tomo; Kaneko, Yayoi; Yamazaki, Koji; Anezaki, Tomoko; Yachimori, Shuuji; Ochiai, Keiji; Lin, Liang-Kong; Pei, Kurtis Jai-Chyi; Chen, Yen-Jean; Chang, Shih-Wei; Masuda, Ryuichi (4 May 2012). "Genetic population structure of the masked palm civet Paguma larvata, (Carnivora: Viverridae) in Japan, revealed from analysis of newly identified compound microsatellites". Conservation Genetics. 13 (4): 1095–1107. doi:10.1007/s10592-012-0357-7. S2CID 18211121. Retrieved 22 September 2017.
  14. ^ Rabinowitz, A. R. (1991). "Behaviour and movements of sympatric civet species in Huai Kha Khaeng Wildlife Sanctuary, Thailand". Journal of Zoology. 223 (2): 281–298. doi:10.1111/j.1469-7998.1991.tb04765.x.
  15. ^ Than Zaw; Saw Htun; Saw Htoo; Tha Po; Myint Maung; Lynam, A. J.; Kyaw Thinn Latt; Duckworth, J. W. (2008). "Status and distribution of small carnivores in Myanmar". Small Carnivore Conservation (38): 2–28.
  16. ^ a b c Lekagul, B. and McNeely, J. A. (1988). Mammals of Thailand. White Lotus Press, Bangkok, Thailand.
  17. ^ Zhou, Y.; Zhang, J.; Slade, E.; Zhang, L.; Palomares, F.; Chen, J.; Wang, X.; Zhang, S. (2008). "Dietary shifts in relation to fruit availability among masked palm civets (Paguma larvata) in central China". Journal of Mammalogy. 89 (2): 435–447. doi:10.1644/07-MAMM-A-048R1.1. PMC 7542873. PMID 34191878.
  18. ^ Jia, Z.-Y.; Jiang, Z. G.; Wang, Z.-W. (2001). "Copulatory behavior in captive masked palm civets, Paguma larvata". Folia Zoologica. 50 (4): 271–278.
  19. ^ Jia, Z.; Enkui Duan; Zhigang Jiang; Zuwang Wang (2002). "Copulatory plugs in Masked Palm Civets: Prevention of semen leakage, sperm storage, or chastity enhancement?". Journal of Mammalogy. 83 (4): 1035–1038. doi:10.1644/1545-1542(2002)083<1035:cpimpc>2.0.co;2.
  20. ^ "100 CONFISCATED CIVET INDIVIDUALS NEED YOUR URGENT HELP!". SVW – Save Vietnam's Wildlife. Retrieved 23 April 2021.
  21. ^ Guan, Y.; Zheng, B.J.; He, Y.Q.; Liu, X.L.; Zhuang, Z.X.; Cheung, C.L.; Luo, S.W.; Li, P.H.; Zhang, L.J.; Guan, Y.J.; Butt, K.M.; Wong, K.L.; Chan, K.W.; Lim, W.; Shortridge, K.F.; Yuen, K.Y.; Peiris, J.S. & Poon, L.L. (2003). "Isolation and characterization of viruses related to the SARS coronavirus from animals in southern China". Science. 302 (5643): 276–278. Bibcode:2003Sci...302..276G. doi:10.1126/science.1087139. PMID 12958366. S2CID 10608627.
  22. ^ Quanlin, Q. (2006). "Scientists prove SARS-civet cat link". China Daily.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia EN

Masked palm civet: Brief Summary

provided by wikipedia EN

The masked palm civet (Paguma larvata), also called the gem-faced civet or Himalayan palm civet, is a viverrid species native to the Indian subcontinent and Southeast Asia. It has been listed as least concern on the IUCN Red List since 2008 as it occurs in many protected areas, is tolerant to some degree of habitat modification, and widely distributed with presumed large populations that are unlikely to be declining.

The genus Paguma was first named and described by John Edward Gray in 1831. All described forms are regarded as a single species.

In 2003, masked palm civets at a wildlife market in China were found to have been infected with the severe acute respiratory syndrome coronavirus.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia authors and editors
original
visit source
partner site
wikipedia EN

Paguma larvata ( Spanish; Castilian )

provided by wikipedia ES
 src=
Paguma larvata

La civeta de las palmeras enmascarada o paguma (Paguma larvata) es una especie de mamífero carnívoro de la familia Viverridae

Es la única especie del género monotípico Paguma.[3]

Distribución

Su área de distribución comprende Cachemira, Nepal, Bután, Assam, China, Taiwán, Indochina, Malasia, Indonesia , islas Andamán y Japón.

Descripción

La civeta de las palmeras enmascarada se distingue de otras civetas por su barba blanca y por la ausencia de manchas o rayas en su cuerpo (Prater 1971). Es más grande y más pesado que la civeta de las palmeras común (Paradoxurus hermaphroditus) con una cola relativamente más larga, que es cilíndrica y gruesa. La cola es dos terceras partes de la longitud de la cabeza y cuerpo. Su color varía entre gris-negro uniforme en los extremos a casi negro puro, y partes inferiores de color gris-beige. La cola suele tener la punta de color blanco sucio. La cara tiene un patrón regular negro y blanco grisáceo, que varía según los individuos, pero suele estar marcada con una banda frontal clara o manchas bajo los ojos y delante de las orejas. Debe su nombre a estas marcas o máscara. La longitud del cuerpo varía desde 415 hasta 730 mm, la cola entre 392 y 560 mm y el peso oscila desde 3,6 hasta 6 kg .

Subespecies

Se han descrito las siguientes subespecies:[4]

Comportamiento

Sus hábitos son similares a los de la civeta de las palmeras común, es principalmente arborícola, nocturna y solitaria en gran medida. Vive en los bosques de montaña y colina, se refugia en huecos de árboles. Se alimenta principalmente de frutas, pero también complementa su dieta con roedores, aves, insectos y raíces. Cuando se les molesta expulsa una secreción de mal olor de sus cuatro glándulas anales. Se reproduce en cavidades en los árboles. El tamaño de la camada es de 1 a 4 crías. En los ejemplares jóvenes las máscaras faciales no son muy marcadas, lo que puede llevar a confusión en la identificación de campo. El periodo más largo de vida registrado en cautividad es de 15 años y 5 meses (Crandall 1964).

Estado de conservación

Es parte de la Lista II II de la Vida Silvestre de la India (protección) de 1972, y en el apéndice III de la CITES y LR1c durante el Taller CAMP.

Referencias

  1. Wozencraft, W. Christopher (16 de noviembre 2005). "Order Carnivora (pp. 532-628)". En Wilson, Don E., Reeder, DeeAnn M., eds. Mammal Species of the World: A Taxonomic and Geographic Reference (3ª ed.). Baltimore: Johns Hopkins University Press, 2 vols. (2142 pp.). pp. 550. ISBN 978-0-8018-8221-0. http://www.bucknell.edu/msw3
  2. Duckworth, J.W., Wozencraft, C. & Kanchanasaka, B. (2008). «Paguma larvata». Lista Roja de especies amenazadas de la UICN 2015.4 (en inglés). ISSN 2307-8235. Consultado el 14 de enero de 2016.
  3. Jennings, A. P. & G. Veron (2009). «Family Viverridae (Civets, Genets and Oyans)». in: Wilson, D. E. & Mittermeier, R. A. eds (2009). Handbook of the Mammals of the World (en inglés). Vol I. Carnivores. Barcelona: Lynx edicions. pp. 209-210. ISBN 978-84-96553-49-1.
  4. Wilson, Don E.; Reeder, DeeAnn M., eds. (2005). Mammal Species of the World (en inglés) (3ª edición). Baltimore: Johns Hopkins University Press, 2 vols. (2142 pp.). ISBN 978-0-8018-8221-0.

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores y editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ES

Paguma larvata: Brief Summary ( Spanish; Castilian )

provided by wikipedia ES
 src= Paguma larvata

La civeta de las palmeras enmascarada o paguma (Paguma larvata) es una especie de mamífero carnívoro de la familia Viverridae

Es la única especie del género monotípico Paguma.​

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autores y editores de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ES

Paguuma ( Estonian )

provided by wikipedia ET

Paguuma[1] (Paguma larvata) on tsiibetkaslaste sugukonda kuuluv loom.

Paguuma üldpikkus on meeter või rohkem ja kehakaal kuni 5 kg. Emased paguumad võivad poegida kaks korda aastas, pesakond koosneb 1–4 pojast.

Paguumad on kõigesööjad. Hõlmikpuude kasvualas Zhejiangi provintsis (Hiinas) söövad nad hõlmikpuuseemneid, aidates kaasa hõlmikpuude levikule.[2] Neid söövad inimesed. Paguumad on SARS-koroonaviiruse vektorid.

Nomenklatuur

Paguuma perekonda kirjeldas esimesena John Edward Gray 1831. aastal. Tänapäeval eristatakse paguumal järgmisi alamliike:[3]

  • Paguma larvata chichingensis Wang, 1981
  • Paguma larvata grayi (Bennett, 1835)
  • Paguma larvata hainana Thomas, 1909
  • Paguma larvata intrudens Wroughton, 1910
  • Paguma larvata janetta Thomas, 1928
  • Paguma larvata jourdanii (J. E. Gray, 1837)
  • Paguma larvata lanigera (Hodgson, 1836)
  • Paguma larvata larvata (C. E. H. Smith, 1827)
  • Paguma larvata leucomystax (J. E. Gray, 1837)
  • Paguma larvata neglecta Pocock, 1934
  • Paguma larvata nigriceps Pocock, 1939
  • Paguma larvata ogilbyi (Fraser, 1846)
  • Paguma larvata robusta (Miller, 1906)
  • Paguma larvata taivana Swinhoe, 1862
  • Paguma larvata tytlerii (Tytler, 1864)
  • Paguma larvata wroughtoni Schwarz, 1913.

Levila

Paguuma elab metsades ja põõsastikes laialdasel alal Kashmirist, Birmast ja Hiinast kuni Malai saarestikuni.[1] Pole selge, kas ta on pärismaine liik ka Jaapanis või on ta sinna introdutseeritud.[4]

Viited

  1. 1,0 1,1 Loomade elu 7:262.
  2. Peter Del Tredici, Wake Up and Smell the Ginkgos, lk 18, 2008, Arnoldia 66:11-21, vaadatud 26. märtsil 2017
  3. ITIS, Paguma larvata (C. E. H. Smith, 1827), veebiversioon vaadatud 26. märtsil 2017
  4. Masuda, R.; Kaneko, Y.; Siriaroonrat, B.; Subramaniam, V.; Hamachi, M. (2008). "Genetic variations of the Masked Palm Civet Paguma larvata, inferred from mitochondrial cytochrome B sequences". Mammal Study 33: 19–24. doi:10.3106/1348-6160(2008)33[19:gvotmp]2.0.co;2.

Selles artiklis on kasutatud ingliskeelset artiklit en:Masked palm civet seisuga 26.03.2017.

Veebiallikad

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipeedia autorid ja toimetajad
original
visit source
partner site
wikipedia ET

Paguuma: Brief Summary ( Estonian )

provided by wikipedia ET

Paguuma (Paguma larvata) on tsiibetkaslaste sugukonda kuuluv loom.

Paguuma üldpikkus on meeter või rohkem ja kehakaal kuni 5 kg. Emased paguumad võivad poegida kaks korda aastas, pesakond koosneb 1–4 pojast.

Paguumad on kõigesööjad. Hõlmikpuude kasvualas Zhejiangi provintsis (Hiinas) söövad nad hõlmikpuuseemneid, aidates kaasa hõlmikpuude levikule. Neid söövad inimesed. Paguumad on SARS-koroonaviiruse vektorid.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Vikipeedia autorid ja toimetajad
original
visit source
partner site
wikipedia ET

Paguma larvata ( Basque )

provided by wikipedia EU

Paguma larvata Paguma generoko animalia da. Artiodaktiloen barruko Paradoxurinae azpifamilia eta Viverridae familian sailkatuta dago.

Erreferentziak

  1. (Ingelesez)Mammals - full taxonomy and Red List status Ugaztun guztien egoera 2008an
  2. C. E. H. Smith (1827) 2 In Griffith et al. 281. or..
(RLQ=window.RLQ||[]).push(function(){mw.log.warn("Gadget "ErrefAurrebista" was not loaded. Please migrate it to use ResourceLoader. See u003Chttps://eu.wikipedia.org/wiki/Berezi:Gadgetaku003E.");});
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipediako egileak eta editoreak
original
visit source
partner site
wikipedia EU

Paguma larvata: Brief Summary ( Basque )

provided by wikipedia EU

Paguma larvata Paguma generoko animalia da. Artiodaktiloen barruko Paradoxurinae azpifamilia eta Viverridae familian sailkatuta dago.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipediako egileak eta editoreak
original
visit source
partner site
wikipedia EU

Naamaripalmunäätä ( Finnish )

provided by wikipedia FI

Naamaripalmunäätä (Paguma larvata) on palmunäätien alaheimoon kuuluva laji. Naamaripalmunäätä on noin puolen metrin mittainen, samaten sen häntä. Ruumiin paino on 3,6-5 kg.

Naamaripalmunäätää tavataan Intiassa ja Kauko-Idässä sekä istutettuna Japanissa. Se on hämäräaktiivinen ja syö pääasiassa maahan pudonneita hedelmiä, mutta myös pikkujyrsijöitä ja hyönteisiä. Naaras synnyttää 3-4 poikasta ja kaitsee pienokaisia noin puoli vuotta.

Nisäkäsnimistötoimikunnan ehdotus naamaripalmunäädän uudeksi nimeksi on naamiopalmusivetti[2].

Lähteet

Viitteet

  1. Duckworth, J.W., Wozencraft, C. & Kanchanasaka, B.: Paguma larvata IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.1. 2008. International Union for Conservation of Nature, IUCN, Iucnredlist.org. Viitattu 23.7.2014. (englanniksi)
  2. http://www.luomus.fi/nisakkaat/index.php?name=Paguma%20larvata

Aiheesta muualla

Tämä nisäkkäisiin liittyvä artikkeli on tynkä. Voit auttaa Wikipediaa laajentamalla artikkelia.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visit source
partner site
wikipedia FI

Naamaripalmunäätä: Brief Summary ( Finnish )

provided by wikipedia FI

Naamaripalmunäätä (Paguma larvata) on palmunäätien alaheimoon kuuluva laji. Naamaripalmunäätä on noin puolen metrin mittainen, samaten sen häntä. Ruumiin paino on 3,6-5 kg.

Naamaripalmunäätää tavataan Intiassa ja Kauko-Idässä sekä istutettuna Japanissa. Se on hämäräaktiivinen ja syö pääasiassa maahan pudonneita hedelmiä, mutta myös pikkujyrsijöitä ja hyönteisiä. Naaras synnyttää 3-4 poikasta ja kaitsee pienokaisia noin puoli vuotta.

Nisäkäsnimistötoimikunnan ehdotus naamaripalmunäädän uudeksi nimeksi on naamiopalmusivetti.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedian tekijät ja toimittajat
original
visit source
partner site
wikipedia FI

Paguma larvata ( French )

provided by wikipedia FR

La Civette palmiste à masque[1] (Paguma larvata), nommée aussi pagume ou civette masquée, est un petit mammifère carnivore de la famille des Viverridés (Viverridae) . Apparenté aux mangoustes et aux genettes, c'est sans doute l'une des espèces les plus mystérieuses et les plus mal connues de la famille des Viverridés. On ne connaît qu'une seule espèce Paguma larvata.

Sa consommation comme yewei, viande de faune sauvage, en Chine, est considérée comme étant à l'origine de l'épidémie de SRAS de 2002-2003[2].

Répartition

La civette masquée se rencontre en Inde au pied de l'Himalaya, en Asie du Sud-Est et dans la Chine méridionale.

 src=
Aire de répartition de la civette masquée

Cet animal, appelé aussi pagume, vit dans les forêts tropicales et les maquis buissonnants.

Description

 src=
Civette masquée dans le parc national de Kaeng Krachan en Thaïlande

La civette masquée mesure environ 130 cm de long : un corps et une tête de 51 à 87 cm[3] et une queue de près 60 cm. Elle pèse de 3,6 à 5 kg.

Sa fourrure varie d'une couleur orange-rouge à grise. Elle porte de curieuses taches blanches et noires sur la tête : ce « masque » lui vaut le nom de pagume larvée ou pagume masquée.

Elle a, comme le putois, de grosses glandes anales qui lui permettent de projeter sur un prédateur ennemi un liquide caustique et nauséabond très dissuasif.

Comportement

La civette palmiste à masque est un animal solitaire nocturne et arboricole.

Elle parcourt son territoire à la recherche de nourriture à partir de la tombée de la nuit.

On ne sait pratiquement rien sur le mode de vie et les mœurs de cette espèce.

Nutrition

La civette masqué est essentiellement carnivore.

Elle mange des oiseaux, des oisillons, des œufs ; des rats, des écureuils et autres rongeurs ; mais aussi des arthropodes et des mollusques tels les vers de terre ; et parfois des lézards, des insectes, des grenouilles ; et exceptionnellement des poissons.

Son régime devient omnivore quand elle se régale de fruits : figues, mangues, bananes... et mange des écorces diverses.

Reproduction

L'espèce connaît deux saisons des amours par an.

Chacune des deux portées peut comporter jusqu'à quatre petits.

La naissance des bébés civettes a lieu après 3 mois de gestation ; les petits deviennent adultes à 3 mois.[4]

Notes et références

  1. Annexes au Journal officiel des Communautés européennes du 18 décembre 2000. Lire en ligne.
  2. Y. Guan, Zheng, He, Liu, Cheung, Luo, « Isolation and Characterization of Viruses Related to the SARS Coronavirus from Animals in Southern China », Science, vol. 2003, no 302,‎ 5643 (lire en ligne)
  3. Collectif, Histoire naturelle, Flammarion, mars 2016, 650 p. (ISBN 978-2-0813-7859-9), p. Civette palmiste masquée page 587
  4. Jiří Felix (trad. Jean et Renée Karel), Faune d'Asie, Gründ, 1982, 302 p. (ISBN 2-7000-1512-6), p. Civette masquée page 30

Références externes

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia FR

Paguma larvata: Brief Summary ( French )

provided by wikipedia FR

La Civette palmiste à masque (Paguma larvata), nommée aussi pagume ou civette masquée, est un petit mammifère carnivore de la famille des Viverridés (Viverridae) . Apparenté aux mangoustes et aux genettes, c'est sans doute l'une des espèces les plus mystérieuses et les plus mal connues de la famille des Viverridés. On ne connaît qu'une seule espèce Paguma larvata.

Sa consommation comme yewei, viande de faune sauvage, en Chine, est considérée comme étant à l'origine de l'épidémie de SRAS de 2002-2003.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Auteurs et éditeurs de Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia FR

Sibhéid phailme mhasctha ( Irish )

provided by wikipedia GA

Is ainmhí í an sibhéid phailme mhasctha. Mamach atá ann.


Ainmhí
Is síol ainmhí é an t-alt seo. Cuir leis, chun cuidiú leis an Vicipéid.
Má tá alt níos forbartha le fáil i dteanga eile, is féidir leat aistriúchán Gaeilge a dhéanamh.


license
cc-by-sa-3.0
copyright
Údair agus eagarthóirí Vicipéid
original
visit source
partner site
wikipedia GA

Musang Bulan ( Indonesian )

provided by wikipedia ID

Musang bulan / galing / musang bertopeng (Paguma larvata) adalah jenis musang yang berasal dari Asia Timur and Asia Tenggara. Spesies ini diklasifikasikan oleh IUCN pada 2008 sebagai spesies berisiko rendah dikarenakan banyak bermunculan di wilayah yang dilindungi, toleran terhadap modifikasi habitat untuk skala tertentu dan terdistribusi secara luas dengan dugaan populasi besar yang kemungkinannya rendah untuk menurun.[1]

Marga Paguma pertama kali dinamai dan disebutkan oleh John Edward Gray pada tahun 1831. Semua rupa yang disebutkan dianggap sebagai sebuah spesies tunggal.[2]

Baru-baru ini, Musang galing dianggap sebagai kemungkinan vektor penyakit SARS.[3]

Penyebaran & habitat

Musang Bulan ialah musang yang penyebaran paling luas,penyebarannya termasuk Pakistan utara dan Kashmir ke Indochina dan Semenanjung Melayu, Laos, Sumatra(indonesia) meliputi Aceh, Sumatra Utara, Sumatra Barat, Kepulauan Riau, Bengkulu, Lampung, Kalimantan(Indonesia), Taiwan, Hainan, terdapat juga di bagian timur dan selatan Cina, dan Kepulauan Andaman dan Nikobar (Nowak, 1999; Veenakumari, 1996; Duckworth, 1998) . Manusia memperkenalkan spesies musang ke pulau-pulau Jepang Honshu dan Shikoku di awal-hingga pertengahan 1900-an (Nowak, 1999). (Duckworth, 1998; Nowak, 1999;. Veenakumari, et al, 1996).

Musang ini dapat ditemukan di hutan tropis, dan terkadang hidup di dekat lingkungan manusia(untuk dibeberapa daerah saja).

Ekor putih pada musang bulan

Ciri fisik

Ciri – ciri Musang Bulan tidak seperti musang lainnya, postur badannya Tubuh berkisar dari 50 sampai 76 cm panjangnya, dan ekor yang panjang antara 50 dan 64 cm. Telinga panjang sekitar 4 sampai 6 cm. Berat tergantung pada jenis kelamin dan usia, tetapi orang dewasa bervariasi antara 3,6 dan 5 kg. Bulu yang dimiliki nya berwarna orange bercampur dengan coklat (untuk daerah lampung) dan ada yang memiliki bulu berwarna hitam (untuk daerah medan sumatera utara) Perbedaan warna dalam pigmentasi dapat bervariasi dari beberapa nuansa yang lebih gelap dari bulu pada tubuhnya hingga hitam pekat dan dapat mencakup keseluruhan, tidak hanya itu Musang Bulan memiliki motif putih dikepalanya yang menyerupai sepeti topeng .

Topeng tersebut terdiri dari garis putih yang menonjol yang membentang dari hidung hingga kening (kadang-kadang bisa lebih banyak atau lebih besar tetapi ketebalan warnanya telah berkurang) membagi dua topeng hitam yang memanjang lateral ke bagian yang jauh dari pipi dan dahi, melewati telinga, dan bawah bagian belakang leher sebelum berhenti tepat di bawah tulang belikat. Mata dikelilingi oleh bulu putih yang dapat bervariasi dari pudar, garis putus-putus ataupun bercak dengan bentuk yang sempurna. Bibir, dagu, dan tenggorokan berwarna putih. Dalam beberapa jenis, garis-garis putih pada bulu, mirip seperti cambang pada manusia karena bentuk dan tempatnya berupa kurva yang naik dari tenggorokan. Kurva ini memiliki ketebalan yang bervariasi yang merupakan batas dari bercak kecil di pangkal telinga atau bercak besar yang mengelilingi dasar kedua telinga yang berbulu gelap.

Reproduksi

Musang Bulan dapat berkembang biak 2x dalam 1 tahun dan dapat memiliki 1 hingg 4 ekor anak dalam 1x melahirkan,dalam mengurus anaknya sang ibu akan terus menjaga bayi hingga anak berusia 3 bulan dan sudah dapat membuka mata. Pada masa perkawinan sang pejantan akan bersama dengan sang betina untuk beberapa saat hingga sang betina melahirkan.Umur ideal musang untuk melakukan masa perkawinan 11-12bulan,dan musang dapat hidup hingga 22 tahun lamanya

Makanan

Musang termasuk mahluk Omnivora yaitu lebih sering makan buah-buahan, pepaya,pisang,mangga,dll. Terkadang mereka juga makan mahluk hidup lainnya seperti: Tikus, Burung kecil, Serangga, Kadal,serta hewan-hewan kecil lainnya

Aktivitas

Musang adalah Mamalia yang terkadang dapat kita jumpai di daerah tinggal manusia, Musang termasuk bintang arboreal, menghabiskan hidupnya di pepohonan/tinggal di pepohonan),selain itu musang bersifat nokturnal, yaitu aktif di malam hari mencari makan dan melakukakn aktivitasnya, Musang memiliki pencernaan yang unik, pencernaan musang terlalu singkat sehingga banyak makanan yang tidak tercerna dengan sempurna(dapat dilihat dari kotoran musang), Mereka tidur di siang hari di yang berada di pohon lebih dari 80%,tempat tidur nya terletak 10% dari tinggi pohon yang ditiduri,dan biasanya dekat dengan sumber air, Selama malam-rata, mereka yang aktif sekitar 50% dari waktu dan dapat melakukan perjalanan hingga dua kilometer dalam satu hari.

Cara berkomunikasi:

1.Tactile: yaitu dengan cara bersentuhan

2.Chemical: yaitu dengan Bau mereka

Untung Rugi:

Pentingnya ekonomi untuk manusia ( + ):

Musang diburu untuk diambil bulu mereka dan untuk makanan, dan beberapa penduduk setempat menjaga mereka sebagai hewan peliharaan. Mereka sering digunakan sebagai Ratters(untuk berburu tikus), karena mereka sangat cepat dan mahir membunuh hewan pengerat ini gangguan

Pentingnya ekonomi untuk manusia ( - ):

Berbagai jenis musang juga merusak tanaman buah-buahan petani, dan suka menyerang unggas para peternak, namun walau sering dituduh pemakan ternak kecil, musang jenis ini (Musang Bulan) bukanlah pemakan daging, dalam sedikit kasus mereka menyerang ternak hanya jika habitat di sekitar pemukiman semakin rusak sehingga mempersulit mereka untuk mencari makanan pokok mereka seperti buah-buahan.

Tulang tengkorak

 src=
Zombie's 2013

Referensi

  1. ^ a b Duckworth, J. W., Wozencraft, C., Kanchanasaka, B. (2008). "Paguma larvata". IUCN Red List of Threatened Species. Version 2012.2. International Union for Conservation of Nature.Pemeliharaan CS1: Menggunakan parameter penulis (link)
  2. ^ Pocock, R. I. (1939). The fauna of British India, including Ceylon and Burma. Mammalia. – Volume 1. Taylor and Francis, London. Pp. 415–430.
  3. ^ World Chelonian Trust (2002). Palm Civets (Paguma larvata) and SARS World Chelonian Trust, California

Pranala luar

http://animaldiversity.ummz.umich.edu/accounts/Paguma_larvata/#20020904145700

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Penulis dan editor Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ID

Musang Bulan: Brief Summary ( Indonesian )

provided by wikipedia ID

Musang bulan / galing / musang bertopeng (Paguma larvata) adalah jenis musang yang berasal dari Asia Timur and Asia Tenggara. Spesies ini diklasifikasikan oleh IUCN pada 2008 sebagai spesies berisiko rendah dikarenakan banyak bermunculan di wilayah yang dilindungi, toleran terhadap modifikasi habitat untuk skala tertentu dan terdistribusi secara luas dengan dugaan populasi besar yang kemungkinannya rendah untuk menurun.

Marga Paguma pertama kali dinamai dan disebutkan oleh John Edward Gray pada tahun 1831. Semua rupa yang disebutkan dianggap sebagai sebuah spesies tunggal.

Baru-baru ini, Musang galing dianggap sebagai kemungkinan vektor penyakit SARS.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Penulis dan editor Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia ID

Paguma larvata ( Italian )

provided by wikipedia IT

La civetta delle palme mascherata (Paguma larvata Hamilton-Smith, 1827) è l'unica specie del genere Paguma (Gray, 1831), diffusa nel Subcontinente indiano, in Indocina, Cina, Giappone e Indonesia.[1][2]

Descrizione

Dimensioni

Viverride di medie dimensioni, con lunghezza della testa e del corpo tra 510 e 760 mm, la lunghezza della coda tra 510 e 640 mm e un peso fino a 5 kg.[3]

Caratteristiche craniche e dentarie

Il cranio presenta una bolla timpanica esternamente ridotta e divisa internamente da un setto.

Sono caratterizzati dalla seguente formula dentaria:

2 4 1 3 3 1 4 2 2 4 1 3 3 1 4 2 Totale: 40 1.Incisivi; 2.Canini; 3.Premolari; 4.Molari;

Aspetto

Il corpo è lungo e snello, le zampe sono relativamente corte. La pelliccia è relativamente corta. Il colore generale delle parti dorsali varia dal biondo al marrone scuro, con lunghi peli color ruggine e un sotto-pelliccia che varia tra il marrone chiaro ed il grigio, mentre le parti ventrali sono più chiare. Non c'è alcuna macchia scura sul corpo, tranne che nei piccoli appena nati. È presente una maschera facciale composta da una striscia longitudinale mediana biancastra che parte dalla fronte e termina sulla punta del naso, una piccola macchia biancastra sotto ogni occhio ed una più grande sopra ogni occhio che si estende fino alla base dell'orecchio. Il muso e le guance sono neri. La coda è più corta della testa e del corpo ed ha la parte terminale più scura. I piedi sono nerastri. L'andatura è semi-plantigrada, gli artigli sono semi-retrattili e il tallone è ricoperto di peli. Le femmine hanno due paia di mammelle e sono generalmente più grandi dei maschi. Entrambi i sessi hanno due ghiandole perianali che producono una sostanza nauseabonda, utilizzata in caso di minaccia.

Biologia

Comportamento

È una specie prevalentemente notturna e arboricola, anche se caccia prevalentemente al suolo. Dorme nelle cavità degli alberi o tra le giunture di grossi rami. Forma piccoli gruppi da 2 a 10 individui.

Alimentazione

Si nutre principalmente di frutta come il mango, alcune specie native di Ficus, le Banane e anche di foglie e radici, piccoli animali come uccelli, roditori e insetti. Spesso irrompe nelle fattorie per cacciare galline, oche ed anatre.

Riproduzione

Sono state osservate due stagioni riproduttive, la prima agli inizi della primavera, la seconda alla fine dell'autunno. Le femmine danno alla luce 1-5 piccoli per volta; la gestazione dura 70-90 giorni. Diventa matura sessualmente dopo un anno. L'aspettativa di vita in cattività è di 15 anni.

Distribuzione e habitat

Questa specie è diffusa nel Subcontinente indiano, in Indocina, Cina e Indonesia. È stata introdotta in Giappone a partire dal 1980.

Vive nelle foreste primarie sempreverdi e secondarie decidue fino a 2.500 metri di altitudine. Spesso visita anche piantagioni e giardini alla ricerca di cibo.[1]

Tassonomia

Sono state riconosciute 16 sottospecie:

Rapporti con l'uomo

Magnifying glass icon mgx2.svgLo stesso argomento in dettaglio: SARS-related coronavirus e SARS.

In Cina questa specie viene cacciata come cibo. Tale consuetudine avrebbe portato, secondo alcuni studi, alla trasmissione verso l'uomo del virus della SARS, di cui P.larvata sembrerebbe essere serbatoio naturale.[4]

Stato di conservazione

La IUCN Red List, considerato il vasto Areale, la popolazione numerosa, la presenza in diverse aree protette e la tolleranza a qualsiasi habitat degradato, classifica P.larvata come specie a rischio minimo (LC).[1]

Note

  1. ^ a b c d (EN) Duckworth, J.W., Wozencraft, C. & Kanchanasaka, B. 2008, Paguma larvata, su IUCN Red List of Threatened Species, Versione 2020.2, IUCN, 2020.
  2. ^ (EN) D.E. Wilson e D.M. Reeder, Paguma larvata, in Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference, 3ª ed., Johns Hopkins University Press, 2005, ISBN 0-8018-8221-4.
  3. ^ Francis, 2008.
  4. ^ Palm Civets and SARS at www.chelonia.org

Bibliografia

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori e redattori di Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia IT

Paguma larvata: Brief Summary ( Italian )

provided by wikipedia IT

La civetta delle palme mascherata (Paguma larvata Hamilton-Smith, 1827) è l'unica specie del genere Paguma (Gray, 1831), diffusa nel Subcontinente indiano, in Indocina, Cina, Giappone e Indonesia.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autori e redattori di Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia IT

Musang Lamri ( Malay )

provided by wikipedia MS


Musang Lamri (bahasa Inggeris: Masked Palm Civet) ialah salah satu daripada haiwan yang terdapat di Malaysia. Nama sainsnya Paguma larvata.[1], [2]

Malaysia merupakan salah satu daripada 12 negara yang telah diiktiraf sebagai kepelbagaian raya "mega diversity" dari segi bilangan dan kepelbagaian flora dan fauna dengan 15,000 spesies pokok berbunga yang diketahui, 286 spesies mamalia, lebih 1,500 vertebrat darat, lebih 150,000 spesies invertebrat, lebih 1000 spesies rama-rama dan 12,000 spesies kupu-kupu, dan lebih 4,000 spesies ikan laut.

Taburan

Musang Lamri boleh didapati di Malaysia.

Ciri-ciri

Musang Lamri adalah haiwan yang tergolong dalam golongan benda hidup, alam haiwan, bertulang belakang (vertebrat), kelas Mamalia. Dalam aturan : , tergolong dalam keluarga : .Musang Lamri adalah haiwan berdarah panas, melahirkan anak, menjaga anak, dan mempunyai bulu di badan.

Jantung Musang Lamri terdiri daripada 4 kamar seperti manusia. Kamar atas dikenali sebagai atrium, sementara kamar bawah dikenali sebagai ventrikel.

Pembiakan

Sebagai mamalia, Musang Lamri berdarah panas, melahirkan anak, menjaga anak, dan mempunyai bulu di badan. Musang Lamri akan menjaga anaknya sehingga mampu berdikari.

Pengekalan

Musang Lamri merupakan haiwan yang dilindungi and memerlukan lesen pemburuan.

Rujukan

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Pengarang dan editor Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia MS

Musang Lamri: Brief Summary ( Malay )

provided by wikipedia MS


Musang Lamri (bahasa Inggeris: Masked Palm Civet) ialah salah satu daripada haiwan yang terdapat di Malaysia. Nama sainsnya Paguma larvata.,

Malaysia merupakan salah satu daripada 12 negara yang telah diiktiraf sebagai kepelbagaian raya "mega diversity" dari segi bilangan dan kepelbagaian flora dan fauna dengan 15,000 spesies pokok berbunga yang diketahui, 286 spesies mamalia, lebih 1,500 vertebrat darat, lebih 150,000 spesies invertebrat, lebih 1000 spesies rama-rama dan 12,000 spesies kupu-kupu, dan lebih 4,000 spesies ikan laut.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Pengarang dan editor Wikipedia
original
visit source
partner site
wikipedia MS

Witsnorpalmroller ( Dutch; Flemish )

provided by wikipedia NL

De witsnorpalmroller (Paguma larvata) is een Aziatisch roofdier uit de familie civetkatachtigen (Viverridae). Het dier heeft verschillende alternatieve namen, waaronder gemaskerde larvenroller, gemaskerde palmroller, witsnorpalmmarter en moesong. De witsnorpalmroller is de enige soort uit het geslacht Paguma.

Uiterlijk

De witsnorpalmroller heeft een lichaamslengte van 40 tot 75 cm en een staartlengte van 40 tot 55 cm. Het gewicht varieert van 3.5 tot 6.0 kg. De kortharige vacht varieert in kleur van roodbruin tot donkergrijs, de lichtgrijze buik uitgezonderd. De oren, het gezicht en de poten zijn zwart van kleur. Midden over de kop, onder de ogen en op de wangen is de vacht geelwit gekleurd. De combinatie van de zwarte en de geelwitte delen van het gezicht geven de vorm van een masker. Ook de snorharen hebben een witte kleur, waaraan de soort zijn naam dankt. De witsnorpalmroller heeft verder vier anale klieren, die een muskusachtige vloeistof produceren. Deze vloeistof kan de witsnorpalmroller over een behoorlijke afstand naar eventuele belagers spuiten om ze zo af te schrikken.

Leefwijze

De witsnorpalmroller is een solitair levende boombewoner, die goed kan klimmen. Over het algemeen is dit roofdier 's nachts actief en slaapt het overdag in een boomhol. De witsnorpalmroller voedt zich voornamelijk met vruchten, maar ook insecten en kleine gewervelde dieren als knaagdieren en kleine vogels worden gegeten. De witsnorpalmroller kan een leeftijd van 15 jaar bereiken.

Leefgebied

De witsnorpalmroller is een bewoner van bosgebieden, waaronder regenwoud, plantage en parklandschap. Dit roofdier leeft in een groot deel van zuidelijk Azië. Het verspreidingsgebied van de witsnorpalmroller is het grootste van alle civetkatachtigen en omvat Afghanistan, Pakistan, India, de Andamaneilanden, de Nicobaren, Bangladesh, Bhutan, Nepal, de Volksrepubliek China, Taiwan, Myanmar, Cambodja, Laos, Vietnam, Thailand, Singapore, Maleisië inclusief Sabah en Sarawak, en de Indonesische eilanden Kalimantan en Sumatera. Aan het begin van de twintigste eeuw is de witsnorpalmroller ook ingevoerd in Japan.

Bronnen, noten en/of referenties
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visit source
partner site
wikipedia NL

Witsnorpalmroller: Brief Summary ( Dutch; Flemish )

provided by wikipedia NL

De witsnorpalmroller (Paguma larvata) is een Aziatisch roofdier uit de familie civetkatachtigen (Viverridae). Het dier heeft verschillende alternatieve namen, waaronder gemaskerde larvenroller, gemaskerde palmroller, witsnorpalmmarter en moesong. De witsnorpalmroller is de enige soort uit het geslacht Paguma.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia-auteurs en -editors
original
visit source
partner site
wikipedia NL

Paguma chińska ( Polish )

provided by wikipedia POL
Commons Multimedia w Wikimedia Commons

Paguma chińska[3], łaskun chiński (Paguma larvata) – gatunek drapieżnego ssaka z podrodziny łaskunów w rodzinie wiwerowatych, jedyny przedstawiciel rodzaju Paguma.

Występowanie

Od północnego Pakistanu i Kaszmiru po Indochiny i Półwysep Malajski, Chiny południowe i wschodnie oraz wyspy Archipelagu Malajskiego. Introdukowany w Japonii. Zasiedla tereny zalesione. Spotykany również w pobliżu siedzib ludzkich.

Charakterystyka

Długość ciała 50-76 cm, ogona 50-64 cm, masa ciała 3,6-5 kg. Ubarwienie szare do żółtopomarańczowego, przez środek części twarzowej głowy - od czoła do nosa - przebiega biały, szeroki pas, w okolicach oczu widoczne są białe znakowania. Stopy ciemne do czarnych, zakończone pięcioma pazurami. Posiadają silnie rozwinięte gruczoły zapachowe, których wydzielina jest używana jako sygnał ostrzegawczy. Samice mają dwie pary sutków.

Tryb życia

Gatunek nadrzewny, aktywny nocą, dzień spędza odpoczywając w legowisku na drzewach w pobliżu wody. Prowadzi samotniczy tryb życia. Wykazuje zachowania terytorialne. Jest wszystkożerny, odżywia się roślinami, owadami i drobnymi kręgowcami.

Rozród

Biologia rozrodu tego gatunku nie została poznana. Wiadomo, że samica rodzi 3 do 4 młodych, które otwierają oczy po dziewięciu dniach od urodzenia i osiągają rozmiary dorosłych po około trzech miesiącach. W niewoli żyją do 20 lat, a w warunkach naturalnych prawdopodobnie około 10.

Znaczenie dla człowieka

Łaskun chiński jest poławiany lokalnie ze względu na smaczne mięso.

Podgatunki

Wyróżnia się kilkanaście podgatunków łaskuna chińskiego[4]:

  • P. larvata chichingensis Wang, 1981
  • P. larvata grayi (Bennett, 1835)
  • P. larvata hainana Thomas, 1909
  • P. larvata intrudens Wroughton, 1910
  • P. larvata janetta Thomas, 1928
  • P. larvata jourdanii (J. E. Gray, 1837)
  • P. larvata lanigera (Hodgson, 1836)
  • P. larvata larvata (C. E. H. Smith, 1827)
  • P. larvata leucomystax (J. E. Gray, 1837)
  • P. larvata neglecta Pocock, 1934
  • P. larvata nigriceps Pocock, 1939
  • P. larvata ogilbyi (Fraser, 1846)
  • P. larvata robusta (Miller, 1906)
  • P. larvata taivana Swinhoe, 1862
  • P. larvata tytlerii (Tytler, 1864)
  • P. larvata wroughtoni Schwarz, 1913

Przypisy

  1. Paguma larvata, w: Integrated Taxonomic Information System (ang.).
  2. Duckworth, J.W., Wozencraft, C. & Kanchanasaka, B. 2008, Paguma larvata [w:] The IUCN Red List of Threatened Species 2015 [online], wersja 2015.1 [dostęp 2015-07-01] (ang.).
  3. Systematyka i nazwy polskie za: Włodzimierz Cichocki, Agnieszka Ważna, Jan Cichocki, Ewa Rajska, Artur Jasiński, Wiesław Bogdanowicz: Polskie nazewnictwo ssaków świata. Warszawa: Muzeum i Instytut Zoologii PAN, 2015, s. 139. ISBN 978-83-88147-15-9.
  4. Wilson Don E. & Reeder DeeAnn M. (red.) Paguma larvata. w: Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference (Wyd. 3.) [on-line]. Johns Hopkins University Press, 2005. (ang.) [dostęp 12 października 2009]

Bibliografia

  1. Kowalski Kazimierz: Ssaki, zarys teriologii. Warszawa: PWN, 1971.
  2. Lundrigan, B. and S. Baker: Paguma larvata (ang.). (On-line), Animal Diversity Web, 2003. [dostęp 27 grudnia 2007].
  3. Wilson Don E. & Reeder DeeAnn M. (red.) Paguma larvata. w: Mammal Species of the World. A Taxonomic and Geographic Reference (Wyd. 3.) [on-line]. Johns Hopkins University Press, 2005. (ang.) [dostęp 27 grudnia 2007]
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visit source
partner site
wikipedia POL

Paguma chińska: Brief Summary ( Polish )

provided by wikipedia POL

Paguma chińska, łaskun chiński (Paguma larvata) – gatunek drapieżnego ssaka z podrodziny łaskunów w rodzinie wiwerowatych, jedyny przedstawiciel rodzaju Paguma.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Autorzy i redaktorzy Wikipedii
original
visit source
partner site
wikipedia POL

Maskpalmmård ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Maskpalmmård[2] (Paguma larvata) är ett rovdjur i familjen viverrider som lever endast i Syd- och Sydöstasien. Maskpalmmården beskrevs av C.E.H. Smith år 1827.

Kännetecken

Maskpalmmården liknar i sitt utseende en sibetkatt. Pälsen på bålen har en orangebrun till grå färg och har inga fläckar eller strimmor, som är vanliga hos flera andra viverrider. Endast fötterna och svansens spets kan vara mörkare till svartaktiga. Kännetecknande är svart-vita mönster i ansiktet som liknar en mask. En vit strimma som är flankerad av två svarta strimmor sträcker sig från pannan till nosens spets. Ofta finns vita fläckar kring ögonen eller på kinden. Kroppslängden ligger mellan 51 och 76 cm och därtill kommer en 51 till 63 cm lång svans. Vikten ligger mellan 3,6 och 5 kg.[3]

Utbredning och habitat

Arten vistas i tropiska regnskogar eller i tempererade lövskogar. Utbredningsområdet sträcker sig från nordvästra Indien över centrala och södra Kina till Sydostasien. Maskpalmmården förekommer även på flera öar som Borneo, Sumatra, Taiwan samt på Andamanerna och Nikobarerna. Arten introducerades dessutom i början av 1900-talet på Japan. I bergstrakter förekommer den upp till 2 500 meter över havet.[1]

Levnadssätt

Individerna lever främst ensamma och är aktiva på natten. På dagen vilar de på trädet gömd bland täta lövansamlingar. I beteendet påminner djuret lite om skunkar, den påfallande ansiktsmasken kan avskräcka fiender och arten producerar en illaluktande vätska i sina analkörtlar som fungerar som varningssignal.[4]

Maskpalmmården är allätare men livnär sig främst på frukter. Den fångar även små ryggradsdjur som ekorrar, möss och fåglar och äter dessutom insekter.[1]

Honan kan para sig två gånger per år och per kull föds en till fyra ungar. Ungdjuren är efter ungefär tre månader full utvecklade. Annars är lite känt om fortplantningssättet. Individer i fångenskap blir oftast upp till 15 år gamla och den äldsta kända individen blev 20 år.[1][3]

Hot

Arten hotas huvudsakligen av habitatförlust. På grund av det stora utbredningsområde listas den av IUCN som livskraftig.[1]

Maskpalmmården och SARS

Maskpalmmården jagas i delar av Kina för köttets skull. Otillräcklig tillagning av köttet utpekades som en grund för utbrottet av sjukdomen SARS.[5] I maj 2003 isolerades viruset i flera maskpalmmårdar från en marknad i den kinesiska staden Guangdong. Bevis för viruset hittades även i andra djur från marknaden, till exempel i en mårdhund, samt i personer som jobbade på marknaden.[6]

2006 hittade forskare från Kinas centrum för smittsjukdomskontroll vid University of Hong Kong och från Guangzhous centrum för smittsjukdomskontroll en genetisk länk mellan den variant av SARS-viruset som finns hos viverrider och den variant som finns hos människor. Resultatet bekräftade antagandet att sjukdomen kan överföras mellan olika arter.[7]

En senare studie visade att den variant som finns hos viverrider är bara en del av virusfamiljen som förekommer hos människor. Därför förmodas att människor fick sjukdomen ursprungligen från fladdermöss och att människor överförde viruset till grisar och viverrider.[8]

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 13 maj 2011.

Noter

  1. ^ [a b c d e] Paguma larvataIUCN:s rödlista, auktor: Duckworth, J.W., Wozencraft, C. & Kanchanasaka, B. 2008, läst 14 maj 2011.
  2. ^ Kommissionens förordning (EU) 2017/160 om skyddet av vilda djur (PDF), Europeiska unionen, sid.18, läst 2018-09-01.
  3. ^ [a b] Nowak, R. M. (1999) sid. 759-760 delvis online.
  4. ^ Lundrigan, B. & S. Baker Paguma larvata på Animal Diversity Web (engelska), besökt 14 maj 2011.
  5. ^ World Chelonian Trust (2002) Palm Civets (Paguma larvata) and SARS World Chelonian Trust, California
  6. ^ Guan Y, Zheng BJ, He YQ, Liu XL, Zhuang ZX, Cheung CL, Luo SW, Li PH, Zhang LJ, Guan YJ, Butt KM, Wong KL, Chan KW, Lim W, Shortridge KF, Yuen KY, Peiris JS, Poon LL. (2003) Isolation and characterization of viruses related to the SARS coronavirus from animals in southern China. Science. 2003 Oct 10; 302(5643): 276–278
  7. ^ Qiu Quanlin (2006) Scientists prove SARS-civet cat link. China Daily, 2006-11-23
  8. ^ Caldwell, E. (2008) Evolutionary History of SARS Supports Bats As Virus Source Arkiverad 23 juni 2011 hämtat från the Wayback Machine. Research News, Ohio State University

Tryckta källor

  • Ronald M. Nowak: Walker’s mammals of the world. 6 upplaga. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1999, ISBN 0-8018-5789-9.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Maskpalmmård: Brief Summary ( Swedish )

provided by wikipedia SV

Maskpalmmård (Paguma larvata) är ett rovdjur i familjen viverrider som lever endast i Syd- och Sydöstasien. Maskpalmmården beskrevs av C.E.H. Smith år 1827.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia författare och redaktörer
original
visit source
partner site
wikipedia SV

Цівета гімалайська ( Ukrainian )

provided by wikipedia UK

Морфологія

Морфометрія. Довжина голови й тіла: 508–762 мм, довжина хвоста: 508–636 мм, вага: 3.6–5.0 кг.

Опис. На лицьовій області є, як правило, маска, яка складається із серединної білою смугою від верхньої частини голови до носа, білої мітки нижче кожного ока і білого знаку над кожним оком, що поширюється до основи вуха і нижче. Загальний колір сірий, сірий з відтінком буро-жовтого, помаранчевий або жовтувато-червоний. Немає смуг або плям на тілі і на хвості. Дистальна частина хвоста може бути темнішою, ніж базальна, лапи чорнуваті. Цей рід відрізняється зовні від Paradoxurus і Arctogalidia відсутністю смуг і плям. Самиці мають дві пари молочних залоз.[2]

Поведінка, життєвий цикл

Веде нічний, солітарний, напівдеревний спосіб життя. Всеїдний, але більше всього споживає фрукти. Може народжувати два рази на рік, рано навесні й пізно восени, до 4 дитинчат за раз. Очі дитинчат відкриваються на 9 день, розмірів дорослих вони досягають у тримісячному віці. Ростить потомство у порожнинах дерев, принаймні в Непалі. Один Paguma larvata жив у лондонському зоопарку понад 20 років. У Тенасерімі (М'янма) Paguma larvata використовують як чудового щуролова. Рід був введений на Хонсю і Сікоку, Японія.[2]

Генетика

Каріотип характеризується диплоїдним числом, 2n=44.[3]

Загрози та охорона

Загрозою є втрата і деградація середовища проживання, бо щільність населення Paguma larvata на вирубках лісу була значно нижчою, ніж у незайманих лісах. Тяжкий гострий респіраторний синдром є серйозною проблемою для даного виду. На нього полюють у В'єтнамі для місцевого споживання, а також у Лаосі, для місцевого споживання і торгівлі у В'єтнамі. Зустрічається в охоронних територіях по всьому ареалу.[1]

Джерела

  1. а б Веб-сайт МСОП
  2. а б Ronald M. Nowak Walker's carnivores of the world — JHU Press, 2005, p. 196
  3. Stephen J. O'Brien, Joan C. Menninger, William G. Nash Atlas of mammalian chromosomes - John Wiley and Sons, 2006, p. xxiii


license
cc-by-sa-3.0
copyright
Автори та редактори Вікіпедії
original
visit source
partner site
wikipedia UK

Cầy vòi mốc ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Cầy vòi mốc (danh pháp hai phần: Paguma larvata) là một loài động vật có vú thuộc họ cầy (Viverridae). Vùng ản địa của cầy vòi mốc là vùng Nam ÁĐông Nam Á cùng các hải đảo Indonesia trong rừng nhiệt đới.

Đặc điểm

Cầy vòi mốc có chung những đặc điểm của loài cầy. Tuy nhiên cầy vòi mốc lông không có đốm. Mặt cầy có "mặt nạ" tiêu biểu gồm một vệt trắng chạy dài từ đầu xuống mũi. Mắt và má có khoảng trắng nhưng có vòng đen khoanh hai mắt nên tên tiếng Anh dùng "masked" (có nghĩa là mặt nạ) để đặt tên loại cầy này. Lông trên thân màu nâu cam ngả sang màu xám. Bốn chân lông màu sẫm, gần như đen. Thân cầy dài 51–76 cm, thêm phần đuôi là 51–63 cm tức là đuôi dài xấp xỉ bằng nửa chiều dài động vật. Cầy cân nặng từ 3,6–6 kg.

Cầy vòi mốc săn mồi riêng rẽ vào ban đêm trên cây. Chúng ăn tạp gồm côn trùng, chim chóc và những động vật nhỏ có xương sống, nhưng chuộng nhất là trái cây. Ban ngày chúng ngủ. Khi bị náo động cầy vòi mốc xịt chất xạ từ hai tuyến gần hậu môn để phòng thân. Cầy cái sinh nở hai kỳ mỗi năm. Cầy con trưởng thành trong khoảng 3 tháng.

SARS

 src=
Một con cầy vòi mốc ở Trung Quốc

Vì thịt cầy được loài người dùng làm thức ăn nên nhiều và Virus-học cho rằng qua ngả này, bệnh SARS đã xâm nhập cơ thể con người. Tháng 5 2003 khoa học đã tìm thấy virus bệnh SARS trong loài cầy. Vấn đề vẫn chưa rõ là loài cầy có phải đích là nơi xuất phát của virus SARS không.[cần dẫn nguồn]

Chú thích

  1. ^ Duckworth, J. W., Wozencraft, C., Kanchanasaka, B. (2008). “Paguma larvata”. Sách Đỏ IUCN các loài bị đe dọa. Phiên bản 2012.2. Liên minh Bảo tồn Thiên nhiên Quốc tế.

Tham khảo

 src= Wikimedia Commons có thư viện hình ảnh và phương tiện truyền tải về Cầy vòi mốc
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Cầy vòi mốc: Brief Summary ( Vietnamese )

provided by wikipedia VI

Cầy vòi mốc (danh pháp hai phần: Paguma larvata) là một loài động vật có vú thuộc họ cầy (Viverridae). Vùng ản địa của cầy vòi mốc là vùng Nam ÁĐông Nam Á cùng các hải đảo Indonesia trong rừng nhiệt đới.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia tác giả và biên tập viên
original
visit source
partner site
wikipedia VI

Гималайская цивета ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию
Царство: Животные
Подцарство: Эуметазои
Без ранга: Вторичноротые
Подтип: Позвоночные
Инфратип: Челюстноротые
Надкласс: Четвероногие
Подкласс: Звери
Инфракласс: Плацентарные
Надотряд: Лавразиотерии
Отряд: Хищные
Подотряд: Кошкообразные
Семейство: Виверровые
Подсемейство: Paradoxurinae
Род: Гималайские циветы (Paguma J. E. Gray, 1831)
Вид: Гималайская цивета
Международное научное название

Paguma larvata C. H. Smith, 1827

Ареал

изображение

Охранный статус Wikispecies-logo.svg
Систематика
на Викивидах
Commons-logo.svg
Изображения
на Викискладе
ITIS 621984NCBI 9675EOL 328088FW 232934

Гимала́йская циве́та[1] (лат. Paguma larvata) — млекопитающее, обитающее на индийском субконтиненте и в Юго-Восточной Азии. Скрытное млекопитающее средних размеров, относится к хищникам, предпочитает оставаться на деревьях. В Гонконге охраняется законом.

Описание

Окрас без пятен и полосок (в отличие от родственных видов), от оранжевого до серого, лапы часто тёмные или чёрные. Морда может быть в белой или чёрной гамме. Размеры тела 51-76 см, хвост длиной около полуметра. Масса от 3,6 до 6 кг.

Ареал и места обитания

Живёт в джунглях от Северной Индии до Юго-Восточной Азии и Китая. Также есть популяции на некоторых островах — Борнео, Суматра, Тайвань, Андаманские, Никобарские острова. В начале XX века была завезена в Японию.

Образ жизни

Днём цивета спит на дереве, если её потревожить, выпрыскивает из анальных желез специфический секрет. Диета — фрукты, мелкие животные, птицы, насекомые.

Размножение

Самка приносит 1—4 детёнышей дважды в год. Детёныши достигают размеров взрослого животного к возрасту 3 месяцев.

Взаимодействие с человеком

В некоторых частях КНР цивет убивают ради мяса и едят. Учитывая этот факт, некоторые вирусологи заявляют, что коронавирус SARS впервые был передан людям именно через их мясо. Возможно, однако, что сама цивета получает вирус от другого, пока неизвестного, животного.

Может быть опасна для человека, в основном если речь идёт о больных животных.

Примечания

  1. Соколов В. Е. Пятиязычный словарь названий животных. Млекопитающие. Латинский, русский, английский, немецкий, французский. / под общей редакцией акад. В. Е. Соколова. — М.: Рус. яз., 1984. — С. 105. — 10 000 экз.
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии

Гималайская цивета: Brief Summary ( Russian )

provided by wikipedia русскую Википедию

Гимала́йская циве́та (лат. Paguma larvata) — млекопитающее, обитающее на индийском субконтиненте и в Юго-Восточной Азии. Скрытное млекопитающее средних размеров, относится к хищникам, предпочитает оставаться на деревьях. В Гонконге охраняется законом.

license
cc-by-sa-3.0
copyright
Авторы и редакторы Википедии

果子狸 ( Chinese )

provided by wikipedia 中文维基百科
二名法 Paguma larvata
(Hamilton-Smith, 1827) Masked Palm Civet area.png

果子狸學名Paguma larvata)又名花面狸白鼻心果子猫臺灣話kué-tsí-bâ[2],一种灵猫科哺乳动物

特征

果子狸躯体瘦长,成年个体长45-65厘米,重4.5-8千克。果子狸外形似家猫,颜面狭长,鼻吻前突,颈短面粗,眼睛大而圆,两耳较小,上层背部两侧有20根黑白相间、富有弹性的胡须,头部被毛有7块大小不同黑、白相间的斑块,故称花面狸。

果子狸四肢粗短,足具5趾,趾端有爪,非常锋利。趾掌无毛,掌面皮肉增厚,富有弹性。尾巴粗壮有力,长30—40厘米,约占体长的2/3,在跳跃、攀登时能起平衡作用。肛門附近有臭腺,遭遇敵人時會釋出異味藉此嚇跑敵人。

分布

果子狸主要生活在亚洲热带亚热带海拔200~2200公尺的山林中,在中国大陆华南地区数量较多[3]

习性

果子狸食性独特,主要吃植物,尤其喜食水果,与别的食肉目动物不同。动物性食物是次要食物。类是果子狸最喜食的动物性食物,也吃蚯蚓、小昆虫等。

果子狸善攀缘,属夜行性动物,具有昼伏夜出的习性。人工饲养的果子狸这种习性并不明显。

分類

果子狸有17个亚种,包括:

  • 海南亚种 - P. l. hainana
  • 西南亚种 - P. l. intrudens
  • 藏南亚种 - P. l. lanigerus
  • 指名亚种 - P. l. larvata
  • 印缅亚种 - P. l. neglecta
  • 察隅亚种 - P. l. nigriceps
  • 秦巴亚种 - P. l. reevesi
  • 台湾亚种 - P. l. taivana

古代记载

 src=
中国四川自贡人民公园动物园所饲养的果子狸

乾隆年间的满汉席,已有梨片伴蒸果子狸[4]

果子狸与严重急性呼吸道综合征(SARS)

中国南方,特别是在云贵高原两广地区,常被食用,因此医学界许多人士认为人类通过食用果子狸而感染严重急性呼吸道综合征。广东防治SARS科技攻关组的专家们在“广东省传染性非典型肺炎(SARS)防治研究”科技成果的鉴定会上认定:果子狸是严重急性呼吸道综合征冠状病毒的主要载体。不过果子狸只是严重急性呼吸道综合征病毒的中间宿主,天然宿主是中华菊头蝠,它亦是被传染的[5]

果子狸的养殖

果子狸的人工养殖大约是从1980年代开始的。在果子狸的驯养中,经常会遇见的疾病主要是腹泻食欲不振便秘病毒性肠炎

流行文化

金庸在《神鵰俠侶》裡寫到:“那百粵之地毒蛇作羹,老貓燉盅,斑魚似鼠,巨蝦稱龍,肥蠔炒響螺,龍蝨蒸禾蟲,烤小豬而皮脆,煨果狸則肉紅,洪七公如登天界,其樂無窮。”

註釋

  1. ^ Duckworth, J.W., Timmins, R.J., Chutipong, W., Choudhury, A., Mathai, J., Willcox, D.H.A., Ghimirey, Y., Chan, B. & Ross, J. Paguma larvata. IUCN Red List of Threatened Species 2016.1. International Union for Conservation of Nature. 2016 [2018.07.28]. 请检查|access-date=中的日期值 (帮助)
  2. ^ 果子猫-臺灣閩南語常用詞辭典
  3. ^ 記者蔡惠萍/台北報導,"台二線 有野生動物專用道"[1],聯合報,2013.01.06 02:51 am.
  4. ^ (清)李斗着《扬州画舫录》 卷四
  5. ^ 新聞速報/中央社,"專家:SARS罪魁不是果子狸"存档副本. [2013-04-01]. (原始内容存档于2013-04-04).,中國時報,2013-04-01/15:39.

參考文獻

  1. Paguma larvata. Integrated Taxonomic Information System (英语).
  2. 黄增国,张梅,果子狸是人类SARS病毒的“疑凶”证据不足,预防医学情报杂志.2003,19(3).-213-214 ISSN 1006-4028
  3. 张树义,可爱的果子狸,大自然探索.2003(7).-23-23


 src= 维基物种中的分类信息:果子狸  src= 维基共享资源中相关的多媒体资源:果子狸 规范控制
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
维基百科作者和编辑

果子狸: Brief Summary ( Chinese )

provided by wikipedia 中文维基百科

果子狸(學名:Paguma larvata)又名花面狸、白鼻心、果子猫(臺灣話:kué-tsí-bâ),一种灵猫科哺乳动物

license
cc-by-sa-3.0
copyright
维基百科作者和编辑

ハクビシン ( Japanese )

provided by wikipedia 日本語
Question book-4.svg
この記事は検証可能参考文献や出典が全く示されていないか、不十分です。
出典を追加して記事の信頼性向上にご協力ください。2017年5月
ハクビシン ハクビシン
ハクビシン Paguma larvata
保全状況評価[1] LEAST CONCERN
(IUCN Red List Ver.3.1 (2001))
Status iucn3.1 LC.svg 分類 : 動物界 Animalia : 脊索動物門 Chordata 亜門 : 脊椎動物亜門 Vertebrata : 哺乳綱 Mammalia : 食肉目 Carnivora 亜目 : ネコ型亜目 Feliformia : ジャコウネコ科 Viverridae 亜科 : パームシベット亜科 Paradoxurinae : ハクビシン属
Paguma Gray, 1831[2] : ハクビシン P. larvata 学名 Paguma larvata
(C. E. H. Smith, 1827)[2][3][4] シノニム

Gulo larvatus C. E. H. Smith, 1827[2]

和名 ハクビシン[4] 英名 Masked musang
Masked palm civet
[3]

分布域

ハクビシン白鼻芯Paguma larvata)は、食肉目ジャコウネコ科ハクビシン属に分類される食肉類。本種のみでハクビシン属を構成する[3]。その名の通り、額から鼻にかけて白い線があることが特徴である。

日本に生息する唯一のジャコウネコ科の哺乳類で、外来種と考えられている。

分布[編集]

中国大陸南部を中心に、マレーシアインドネシアなどの東南アジア、インドネパールなどの南アジア、そして台湾日本に生息している[5]。日本では本州の東半分と四国に生息し、北海道でも局所的に記録がある。

形態[編集]

体長51 - 76センチメートル[3]。頭胴長約61 - 66cm。尾長40 - 60センチメートル[3]。尾長約40cm。体重3.6 - 6キログラム[3]。体重2 - 3kg程度。ネコのような体つきで鼻すじが長い。オスのほうがメスよりひと回り大きい。柔らかく長い体毛で被われる[3]。体色は明褐色や暗褐色で個体変異が大きい[3]。耳介や頸部・四肢は濃色や黒[3]。体は暗い灰褐色で頭、手足、尾が黒い。尾は全体もしくは先端が黒い[3]。一方でボルネオ島など南方系の個体では尾の先端が白い個体もいる[3]。 額から鼻鏡にかけて白い筋模様が入る個体が多いが[3]、不明瞭な個体もいる[4]。和名(漢字表記では白鼻心)はこの筋模様に由来し、種小名larvataや英名Maskedは「仮面をつけた」の意で顔の斑紋に由来する[3]。頬も白い。

歯式は、3/3・1/1・4/4・2/2=40[3][5]。足指の数は前後共に5本である。これによって、足指の数が4本のタヌキなどと足跡を見分けることが出来る。オス、メス共に性器のそばにウズラの卵よりひと回り大きな「会陰腺」を持っている。

分類[編集]

属名Pagumaは記載者による造語で、ピューマをもじったと考えられている[3]

亜種は顔の斑紋などによって区別され、顔全体がほぼ白いものもいる[3]。亜種の分類には諸説あり、例としてCorbet & Hill (1992)は6亜種を認めている[1]。以下の分類はMSW3(Wozencraft,2005)に従う[2]

Paguma larvata larvata (C. E. H. Smith, 1827)
Paguma larvata chichingensis Wang, 1981
Paguma larvata grayi (Bennett, 1835)
Paguma larvata hainana Thomas, 1909
Paguma larvata intrudens Wroughton, 1910
Paguma larvata janetta Thomas, 1928
Paguma larvata jourdanii (Gray, 1837)
Paguma larvata lanigera Hodgson, 1836
Paguma larvata leucomystax Gray, 1834
Paguma larvata neglecta Pocock, 1934
Paguma larvata nigriceps Pocock, 1939
Paguma larvata ogilbyi (Fraser, 1846)
Paguma larvata robsta (Miller, 1906)
Paguma larvata taivana Swinhoe, 1862
Paguma larvata tytlerii (Tytler, 1864)
Paguma larvata wroughtoni Schwarz, 1913

生態[編集]

主に低地に生息するが、スマトラ島では標高2,400メートル以上・ネパールでは標高2,500メートル以上・インド北東部では標高2,700メートル以上でも報告例がある[1]。多くは海抜200 - 1000mの低山の山林に生息する。木登りが得意である。樹洞、タヌキなどの動物が使い古した巣穴などを棲みかにする。民家の床下・屋根裏などに棲み着くこともある。夜行性[3]、昼間は住処に潜んでいる。電線を使って移動することもある[6]。外敵に襲われると肛門腺から臭いのある液を分泌して、威嚇する[3]

食性は雑食で、イチジク類・カキ・ナシ・バナナ・マンゴー・ミカンなどの果実、小動物、昆虫などを食べる[3]植物食中心の雑食性で、果実、種子、小動物、、鳥のなどを食べる。中でも果実を好む。熟した果実や野菜などを見つけると毎夜同じ路を辿って侵入するので、獣道が形成される。

年に1回出産し[7]、出産する季節に決まりはないが[7]、夏から秋にかけて多く産む傾向がある[7]妊娠期間は2ヶ月で[7]、2-3頭を出産する[7]。子供を産む年齢は生後10ヶ月以降[7]。飼育個体の最高年齢は24歳[7]

母子を中心とした家族で生活しており、10 - 20頭程度の群れを作ることもある。この群れは複数の家族による共同体と考えられる。

人間との関係[編集]

中国語名は花面狐・白鼻狗、マレー語名はMusang lamri(lamriはサンスクリット語のキツネに由来する)などがある[3]

中国南部では、広東料理広西料理雲南料理安徽料理などの食材として煮込み料理などに用いられている。独特の臭みがあるため、ニンニク醤油などを用い、濃厚な味にするのが普通。満漢全席でも中国梨と煮た「梨片果子狸」という料理が出された記録が残っている。日本のハンターによれば、肉はとても美味であるといわれている[8]。食用の他に、毛を毛筆の材料として利用する場合がある。

日本ではトウモロコシカキブドウミカンなどの畑作物・果樹などを食害する害獣とみなされることもある[3][4]果樹園に入り込み、ビワ、ミカンモモナシカキなどを食べ荒らすことで、深刻な農業被害を与えることがある。トマトウリ類ビニールハウスに侵入することもある。糖度の高い果樹・野菜を好み、ネットの隙間等、頭部が潜れる大きさの隙間ならば侵入できるので、小さな穴も補修する必要がある。一方で熟した果実や野菜を見つけると、同じ路を辿って毎夜訪れるので、畑の隅などの草むらに獣道状の隙間ができる。このほか、民家の屋根裏に棲み着き、足音による騒音糞尿による悪臭で、生活被害をもたらす事もある。また、車に轢かれる事故も増加している[8]

農地開発などによる生息地の破壊、食用の狩猟などにより、生息数は減少している[1]香港では野生動物保護法の保護対象となっている。

シンガポールではよく見られるが、在来種であるという確実な生息記録がない[1]。そのため20世紀になってから人為的に移入されたとする説もある[3]

重症急性呼吸器症候群(SARS)が騒動となった時、ハクビシンがSARSウイルスの自然宿主ではないかと疑われた[9]。そのため、SARS伝染の媒体になりうるとして、中国で流通が禁止された。2006年の報告によれば、SARSとハクビシンの持つウイルスの遺伝子の一部に違いが見られたこともあり、SARSはハクビシンの持つウイルスが突然変異を起こしたものではないかとの見解も生まれた。その後の調査により、SARSの自然宿主はハクビシンではなく、キクガシラコウモリというコウモリの一種であることが判明した[10]

日本におけるハクビシン[編集]

日本では本州から九州にかけて断続的に分布しており、日本での初めての確実な記録は1943年の静岡県浜名郡での狩猟記録で、1952年以降は国の狩猟統計にも登場している[3]。静岡県では1965 - 1966年に急増したとされ[3]、1972年時点での分布に関するアンケート調査がある[11]。関東地方では1958年の神奈川県山北町での記録が初めてとなる[8]東京都では1980年に八王子市で初めて報告され、現在でも山手線の線路沿い等で、夜間に目撃されることがある。[8]北海道奥尻島では1985年に捕獲記録があり、2002年になって再び生息が確認されている[12]長野県では1976年に県の天然記念物に指定されたことがある(1995年に解除)[8]

これら日本のハクビシンが在来種なのか外来種なのかは確定していない[13][14]江戸時代に記録された「雷獣」とされる動物の特徴がハクビシンに似ているため、江戸時代には既に少数が日本に生息していたとする説や[15][7]、顔面の斑紋などが他の分布域のものと異なることから、日本に自然分布する固有の独立亜種とする説もあるが[要出典]、現在は明治時代に毛皮用として中国などから持ち込まれた一部が野生化したとの説が有力である[16]。根拠としては、国内においてジャコウネコ科の化石記録が存在しないこと[5]中国地方九州に連続的に分布していないこと[16]が挙げられる。ただし、導入個体群の原産地や詳細な導入時期に関しては不明である[5]

日本産と東南アジア産の個体のミトコンドリアDNAシトクロムbの分子系統解析では、日本産の個体はそのいずれもが東南アジア集団のものとは一致しないが、2つが台湾集団に見いだされる6つの遺伝子型のうちの2つと同一であること、西日本で優占する遺伝子型が台湾東部に、東日本で優占する遺伝子型が台湾西部に由来することが示されている[14]

環境省は、「移入時期がはっきりとしない」として、明治以降に移入した動植物を対象とする外来生物法に基づく特定外来生物に指定していない。このため、アライグマと異なりハクビシンは駆除対象とはならないが、鳥獣保護法により、狩猟獣に指定されている。

住宅被害などのために、川崎市では2009年平成21年)度に市民からの相談を受け46頭を捕獲するなどの例はあるものの、捕獲には民家に巣を作ったり果樹園を荒らすなどの実害を理由とした、鳥獣保護法に基づく都道府県知事などの許可(「有害鳥獣」認定)が必要で、「住宅街をうろついている」など民間人の予防的捕獲は許されていない[17]

画像[編集]

  •  src=

    木登りが得意

  •  src=

    全身(剥製)

出典[編集]

[ヘルプ]
  1. ^ a b c d e Duckworth, J.W., Timmins, R.J., Chutipong, W., Choudhury, A., Mathai, J., Willcox, D.H.A., Ghimirey, Y., Chan, B. & Ross, J. 2016. Paguma larvata. The IUCN Red List of Threatened Species 2016: e.T41692A45217601. http://dx.doi.org/10.2305/IUCN.UK.2016-1.RLTS.T41692A45217601.en. Downloaded on 20 May 2017.
  2. ^ a b c d W. Christopher Wozencraft, "genus Paguma," Mammal Species of the World, (3rd ed.), Don E. Wilson & DeeAnn M. Reeder (ed.), Volume 1, Johns Hopkins University Press, 2005, Page 540.
  3. ^ a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u v w x 祖谷勝紀・伊東員義 「ハクビシン属」『世界の動物 分類と飼育2 (食肉目)』今泉吉典監修、東京動物園協会、1991年、96-97頁。
  4. ^ a b c d 米田政明 「ハクビシン」『日本の哺乳類 改訂2版』阿部永監修、東海大学出版会、2008年、90頁
  5. ^ a b c d S. D. Ohdachi, Y. Ishibashi, M. A. Iwasa, and T. Saitoh (2009-07). The Wild Mammals of Japan. SHOUKADOH. ISBN 978-4-87974-626-9.
  6. ^ 出典(電線) : 電線をわたるハクビシン
  7. ^ a b c d e f g h 出典 : ハクビシンの基礎知識 (PDF) - 農林水産省
  8. ^ a b c d e 鈴木欣司 『日本外来哺乳類フィールド図鑑』 旺文社ISBN 4-01-071867-6。
  9. ^ 種生物学会 『外来生物の生態学 進化する脅威とその対策』 文一総合出版ISBN 978-4-8299-1080-1。
  10. ^ Caldwell, E. (2008) Evolutionary History of SARS Supports Bats As Virus Source Archived 2011年6月23日, at the Wayback Machine. Research News, Ohio State University
  11. ^ 古屋義男静岡県のハクビシン 1.県内の分布、哺乳動物学雑誌,5(6):199-205, 1973.
  12. ^ 北海道ブルーリスト A3 ハクビシン
  13. ^ 平成25年度 第2回狩猟鳥獣のモニタリングのあり方検討会(哺乳類)議事概要
  14. ^ a b 増田隆一ハクビシンの多様性科学 (PDF) 」 、『哺乳類科学』第51巻第1号、2011年10月2日閲覧。
  15. ^ 千石正一千石正一 十二支動物を食べる 世界の生態文化誌 〜「寅」を食べる〜食う虎 食わぬ虎ダイヤモンド・オンライン、2008年2月15日、宮本拓海Vol. 367(2007/7/1)〔今日の動物探偵!〕 本所七不思議の謎を解く! その2 いきもの通信
  16. ^ a b 村上興正鷲谷いづみ(監修) 日本生態学会(編著) 『外来種ハンドブック』 地人書館ISBN 4-8052-0706-X。
  17. ^ 日本経済新聞 2010年4月30日 夕刊3版17面

関連項目[編集]

 src= ウィキスピーシーズにハクビシンに関する情報があります。  src= ウィキメディア・コモンズには、ハクビシンに関連するカテゴリがあります。

外部リンク[編集]

 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
ウィキペディアの著者と編集者
original
visit source
partner site
wikipedia 日本語

ハクビシン: Brief Summary ( Japanese )

provided by wikipedia 日本語

ハクビシン(白鼻芯、Paguma larvata)は、食肉目ジャコウネコ科ハクビシン属に分類される食肉類。本種のみでハクビシン属を構成する。その名の通り、額から鼻にかけて白い線があることが特徴である。

日本に生息する唯一のジャコウネコ科の哺乳類で、外来種と考えられている。

license
cc-by-sa-3.0
copyright
ウィキペディアの著者と編集者
original
visit source
partner site
wikipedia 日本語

흰코사향고양이 ( Korean )

provided by wikipedia 한국어 위키백과

흰코사향고양이(Paguma larvata)는 동남아시아중국 남부, 인도카슈미르 고원에 서식하는 사향고양이의 일종이다.[1] 백비심이라고도 한다.

계통 분류

다음은 사향고양이과의 계통 분류이다.[2]

사향고양이과    

줄무늬사향고양이

     

흰코사향고양이

   

아시아사향고양이

      사향고양이아과    

인도사향고양이

     

아프리카시벳

사향고양이속

말레이시벳

   

큰점박이시벳

   

큰인도시벳

             

존스턴제넷

     

아프리카린상

   

하우사제넷

         

서발린제넷

     

케이프제넷

   

유럽제넷

     

붉은점박이제넷

   

서아프리카큰점박이제넷

             

각주

  1. Duckworth, J. W., Wozencraft, C., Kanchanasaka, B. (2008). “Paguma larvata”. 《멸종 위기 종의 IUCN 적색 목록. 2012.2판》 (영어). 국제 자연 보전 연맹.
  2. Gaubert, P.; Cordeiro-Estrela, P. (2006). “Phylogenetic systematics and tempo of evolution of the Viverrinae (Mammalia, Carnivora, Viverridae) within feliformians: implications for faunal exchanges between Asia and Africa” (PDF). 《Molecular Phylogenetics and Evolution》 41 (2): 266–78. doi:10.1016/j.ympev.2006.05.034.
 title=
license
cc-by-sa-3.0
copyright
Wikipedia 작가 및 편집자