Known by duck hunters as the “Baldpate,” the American Widgeon may be readily identified by the large white forehead patch which gives this species its nickname. A medium-sized (18-23 inches) species of duck, the male American Widgeon is also characterized by a large green head patch, brown sides, and large white wing patches visible in flight. The female is less ornate, being mostly brown overall with less white on the wings. American Widgeons breed primarily from west-central Alaska east to the Hudson Bay, and from just south of the tundra in Canada south to the upper Great Plains. Recently, this species has expanded eastward, and smaller breeding areas may be encountered along the Great Lakes, around the St. Lawrence River, and in the Maritime Provinces in eastern Canada. This species migrates south for the winter, where it may be found along the Pacific, Atlantic, and Gulf coasts of the U.S., in the southern Plains, and points south. The American Widgeon breeds in shallow wetlands throughout its breeding range. Preferring freshwater in summer, this species is less constrained in winter, when it may be found on rivers and lakes or in saltwater estuaries and bays. American Widgeons feed primarily on aquatic plants and grasses in winter, but they may also consume insects and other small invertebrates during the breeding season. American Widgeons may be seen either on land or in the water, where they may be observed foraging for food. This species may also be observed taking off straight up from the water or undertaking straight, swift flights on migration or between breeding or foraging grounds. American Widgeons are most active during the day.
L'ànec xiulador americà (Anas americana) és una espècie d'ocell aquàtic de la família dels anàtids (Anatidae), adscrita habitualment al subgènere Mareca. És un ànec freqüent i abundant a la seva àrea de distribució, a la zona neàrtica. És l'equivalent nord-americà de l'ànec xiulador europeu.
En estiu habita aiguamolls, llacs i zones humides obertes, d'Alaska, zona occidental de Canadà fins a la zona nord occidental dels Estats Units. En hivern migra cap al sud, habitant aiguamolls, rius, terres de conreu i zones costaneres del Pacífic i Atlàntic, sud dels Estats Units, Mèxic, Amèrica Central i les Antilles. Arriba a les illes Hawaii. Amb alguna freqüència es presenta a Europa nord-occidental, però no pas als Països Catalans.
En general la seva dieta és vegetal. Se'l pot veure menjant restes de collites a terres de conreu o pasturant entre l'herba. També menja vegetació submergida.
Fa el niu en depressions a terra, entre la vegetació. Pon 7 – 9 ous.
L'ànec xiulador americà (Anas americana) és una espècie d'ocell aquàtic de la família dels anàtids (Anatidae), adscrita habitualment al subgènere Mareca. És un ànec freqüent i abundant a la seva àrea de distribució, a la zona neàrtica. És l'equivalent nord-americà de l'ànec xiulador europeu.
Hvízdák americký (Anas americana) je menší severoamerický druh kachny z řádu vrubozobých. Od evropského hvízdáka eurasijského (Anas penelope) se liší bílým čelem a temenem, širokým tmavozeleným proužkem za okem, který se táhne až do týla; zbytek hlavy s šedobílou kresbou. Hruď a boky jsou růžovohnědé. Samice má hlavu zbarvenou více do šeda než do rezava. Hvízdák americký vzácně zaletuje do Evropy, v Británii je zjišťováno ročně 20-30 ptáků.[2] V České republice byl zatím potvrzen jediný výskyt v únoru 1990.[3]
Hvízdák americký (Anas americana) je menší severoamerický druh kachny z řádu vrubozobých. Od evropského hvízdáka eurasijského (Anas penelope) se liší bílým čelem a temenem, širokým tmavozeleným proužkem za okem, který se táhne až do týla; zbytek hlavy s šedobílou kresbou. Hruď a boky jsou růžovohnědé. Samice má hlavu zbarvenou více do šeda než do rezava. Hvízdák americký vzácně zaletuje do Evropy, v Británii je zjišťováno ročně 20-30 ptáků. V České republice byl zatím potvrzen jediný výskyt v únoru 1990.
Amerikanhaapana (Mareca americana) on värikäs ja meluisa sorsalintu, joka muuttomatkoillaan joskus harhautuu Suomeenkin.
Amerikanhaapana muistuttaa muodoltaan haapanaa. Lennossa se on mahdollista sekoittaa myös morsiosorsaan. Soidinasussa uroksella on vaaleanpunertavat kyljet ja rinta, musta selkä ja siivet, hohtavan valkeat läikät siivessä ja valkea alavatsa. Sen pää on harmahtava, silmän takana kirkkaanvihreä läikkä ja päälaella valkea raita. Nokka on vaaleanharmaa. Naaras muistuttaa erittäin paljon haapananaarasta ja on äärimmäisen vaikea erottaa tästä. Soidinajan ulkopuolella koiras sulkii eklipsipukuun ja tällöin muistuttaa naarasta.
Pituus 50 cm, siipien kärkiväli 80 cm. Meluisa laji, koiras viheltelee vuui-voivoi, naaras vaakkuu kvaa-ak.
Amerikanhaapana pesii Pohjois-Amerikan luoteisosissa Alaskassa, Kanadassa, Suurilla Järvillä sekä paikoin Uudessa Englannissa. ja muuttaa talveksi etelämmäksi aina Meksikonlahdelle, Tyynen valtameren ja Atlantin rannikoille. Muuttomatkoilla amerikanhaapanoita harhautuu Eurooppaan säännöllisesti. Suomessa vuosittainen vierailija, lähestulkoon kaikki havainnot koskevat koiraita naaraiden vaikeasta määritettävyydestä johtuen.
Amerikanhaapana pesii myös Islannissa, joskin se on siellä harvinainen.[2]
Avoimet kosteikot, suot ja rantaniityt.
Pesii maassa suojaisassa paikassa lähellä vesirajaa, kermanvärisiä munia tulee 6–12.
Amerikanhaapana syö vesikasveja ja niiden juuria, maissa myös mehevää ruohoa, sekä toisinaan hyönteisiä ja etanoita.
Amerikanhaapana (Mareca americana) on värikäs ja meluisa sorsalintu, joka muuttomatkoillaan joskus harhautuu Suomeenkin.
De Amerikaanse smient (Mareca americana synoniem: Anas americana) is een broedvogel van Noord-Amerika. In Nederland worden elk jaar enkele exemplaren waargenomen. Het lastige bij deze soort exoot is dat het vaak in Nederland om hybriden gaat, een kruising van twee verschillende soorten.
De Amerikaanse smient lijkt veel op de smient, maar zijn kop is grijs met een groene dikke oogstreep die tot in de nek doorloopt. Verder zijn de flanken zalmroze, evenals de dekveren. Het vrouwtje is moeilijk te onderscheiden van de vrouwelijke Mareca penelope. Amerikaanse smienten houden zich 's winters weleens in grote groepen smienten op. Zijn roep is een twee-lettergrepig . De lichaamslengte bedraagt 50 cm en de spanwijdte 80 cm.
Deze soort komt voor in Alaska, Canada en de noordelijke Verenigde Staten in moerassen en plassen, waar hij zich tegoed doet aan grassen en groene planten.
De Amerikaanse smient (Mareca americana synoniem: Anas americana) is een broedvogel van Noord-Amerika. In Nederland worden elk jaar enkele exemplaren waargenomen. Het lastige bij deze soort exoot is dat het vaak in Nederland om hybriden gaat, een kruising van twee verschillende soorten.
Amerikablesand (vitenskapelig navn Anas americana) er en fugl i andefamilien.
Amerikablesand (vitenskapelig navn Anas americana) er en fugl i andefamilien.
Świstun amerykański (Mareca americana) – gatunek ptaka z rodziny kaczkowatych (Anatidae).
Alaska, Kanada i północne USA[4]. W Polsce widziany pięciokrotnie[5].
Długość ciała 45–56 cm, rozpiętość skrzydeł 76–89 cm, masa ciała ok. 800 g[6][7][8]. Biały wierzch głowy, za okiem zielony pasek. Pierś i boki różawopłowe, czarne pokrywy podogonowe. Samiec w upierzeniu spoczynkowym i samica są brązowoszare. Dziób niebieski, czarny koniec. W locie widoczny wtedy biały brzuch, białe pokrywy podskrzydłowe oraz duże białe lusterko[6].
Zamieszkuje bagna, stawy i płytkie jeziora z bujną roślinnością wodną[6][8]. Pokarm zdobywa na płyciznach. Żywi się przede wszystkim zielonymi roślinami wodnymi, trawami, jak i owadami i innymi bezkręgowcami wodnymi[8]. Często kradnie pokarm innym kaczkom oraz łyskom[8]. W gnieździe zbudowanym z traw i chwastów pokrytym puchem samica składa 6-12 kremowobiałych jaj, które wysiaduje przez 22-25 dni[8].
Świstun amerykański (Mareca americana) – gatunek ptaka z rodziny kaczkowatych (Anatidae).
Amerikansk bläsand (Mareca americana eller Anas americana) är en fågel som tillhör gruppen simänder inom familjen änder och är den nordamerikanska varianten av bläsanden som lever i Eurasien.[2]
Den amerikanska bläsanden är något större än bläsanden med en längd på 48 till 56 centimeter. Hane i praktdräkt har rosafärgad kroppsida, bröst och rygg, vit undergump och svart stjärt. I flykten ser man dess vita vingspegel som också kan ses på den simmande fågeln. Den har ett gråfärgat huvud med ett skimrande grönt parti som sträcker sig över ögat ner i nacken. Dess panna panna är gräddvit.
I alla andra dräkter än hanens häckningsdräkt är den amerikanska bläsanden mycket lik bläsanden. Honorna är ljust rödbruna med grått huvud med en mörk fläck kring ögat. Den påminner mycket om bläsandshona som dock ofta har ett mörkare huvud och dess vingundersida är oftast grå där den amerikanska bläsandens är vit. I eklipsdräkt påminner hanen om honan men är ljusare, främst huvudet, än en bläsandshane i eklipsdräkt.
Den är en ljudlig art. Hanen har en klar vissling med tre stavelser: whoee-whoe-whoe, medan honan har ett djup kvackande läte: qua-ack.
Amerikansk bläsand är en vanlig fågel som lever i Nordamerika i Alaska, Kanada och USA. Den är en flyttfågel som vintertid bildar stora flockar som flyttar långa sträckor söder om sitt häckningsommråde kring mexikanska golfens kuster i Texas och Louisiana. Vissa övervintrar även i Japan.
Fågeln är en sällsynt gäst i Europa och många av de observerade individerna anses vara förrymda parkfåglar. Den har observertas ett femtiotal gånger i Sverige och i nästan alla Sveriges landskap.[3]
Tidigare placerades amerikansk bläsand i släktet Anas, men efter genetiska studier[4] bryts sedan 2017 bläsänderna, snatterand och praktand ut i släktet Mareca av de internationellt ledande taxonomiska auktoriteterna.[1][2][5][6] Birdlife Sveriges taxonomikommitté behåller dock ännu den i Anas.
Amerikansk bläsand häckar i grunda och öppna våtmarker. Den lägger sina tre till 13 gräddvita ägg i ett bo på marken i högt gräs eller buskage, ibland långt från vatten. Jämfört med andra simänder intar den större andel vegetabilisk föda, men även insekter och mollusker under häckningstiden.[7]
Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population med stabil utveckling.[1] Utifrån dessa kriterier kategoriserar IUCN arten som livskraftig (LC).[1]
Amerikansk bläsand (Mareca americana eller Anas americana) är en fågel som tillhör gruppen simänder inom familjen änder och är den nordamerikanska varianten av bläsanden som lever i Eurasien.
Vịt trời Mỹ (danh pháp khoa học: Mareca americana) là một loài chim trong họ họ Vịt.[2] Vịt trời Mỹ được tìm thấy ở Bắc Mỹ. Trước đây được đặt trong chi Anas, loài này được phân loại với các loài vịt mareca. Vịt trời Mỹ là một loài chim cỡ trung bình; nó lớn hơn một teal, nhưng nhỏ hơn vịt mốc. Thân dài 42–59 cm (17–23 in), với sải cánh 76–91 cm (30–36 in) và trọng lượng 512–1.330 g (1,129–2,932 lb).[3][4][5]
sai; không có nội dung trong thẻ ref có tên Floyd
Vịt trời Mỹ (danh pháp khoa học: Mareca americana) là một loài chim trong họ họ Vịt. Vịt trời Mỹ được tìm thấy ở Bắc Mỹ. Trước đây được đặt trong chi Anas, loài này được phân loại với các loài vịt mareca. Vịt trời Mỹ là một loài chim cỡ trung bình; nó lớn hơn một teal, nhưng nhỏ hơn vịt mốc. Thân dài 42–59 cm (17–23 in), với sải cánh 76–91 cm (30–36 in) và trọng lượng 512–1.330 g (1,129–2,932 lb).
Vịt trống ở New Jersey, Hoa Kỳ.Американская свиязь[1] (лат. Anas americana) – речная утка семейства утиных рода Anas.
Это широко распространенная утка, которая гнездится везде, за исключением крайнего севера Канады и Аляски, а также Внутреннего Запада (Айдахо, Колорадо, Северная Дакота, Южная Дакота, Миннесоты), так же Восточного Вашингтона и Орегона. Это копия евразийской свиязи в Новом Свете.
В брачный период у самца розоватые бока и грудь, черный зад и блестящие белые пятна на крыльях позади темно-зеленого зеркала, открывающиеся в полете или в покое. Голова у него сероватая, на ушах зеленая с белой узкой короной. Живот также белый. Щеки и шея у самцов пестро-серые, но у некоторых птиц щеки полностью белые; они известны также как «штормовая свиязь». Длина американской свиязи 45-56 см (18-23 дюйма), размах крыльев 32 дюйма, а вес 1,6 фунта. У этой свиязи две взрослые линьки ежегодно и одна линька на первом году жизни.
Самки светло-коричневые, с оперением, похожим на самку кряквы. Пятно позади зеркала у них серое. Их можно отличить по форме от большинства уток, кроме евразийской свиязи. Однако, у этого вида темная шея и полностью серые подкрылья. Окраска головы и шеи у самок различна, в отличие от евразийской свиязи.
Это птица открытых заболоченных мест, таких как влажные луга или болота с редкой высокой растительностью.
Это очень общительная птица, за исключением периода гнездования. Она формирует большие стаи. Стаи часто содержат американских лысух.
Питается обычно, добывая на поверхности воды растительную пищу или щипля траву.
Гнезда вьет на земле, вблизи воды под прикрытием. В кладке 6-12 яиц кремово-белого цвета.
Это шумный вид. Самец издает чистый трехсложный свист, на который самка отвечает низким рычанием в виде кряканья.
Охранный статус этой птицы записан в Least Concern.
アメリカヒドリ(アメリカ緋鳥、学名:Anas americana)は、カモ目カモ科に分類される鳥類の一種である。淡水鴨の一種。和名はアメリカ産のヒドリガモの意味。近縁種のヒドリガモとは雑種を作る。
北アメリカ中部から北部で繁殖し、冬季は北アメリカ南部から中央アメリカ、西インド諸島に渡り越冬する。東シベリアの一部の地域でも繁殖しているといわれるが、詳細は不明。
日本へは数少ない冬鳥として毎年渡来するが、1-数羽での渡来がほとんどである。記録は、北海道から南西諸島まで各地である。たいていヒドリガモの群れに混じっている。
体長45-56cm。翼開長76-89cm。雄成鳥は額から頭頂にかけてが淡いクリーム色で眼から後頭部にかけてが光沢のある緑色。眼の周囲は黒い。頬は黒褐色。胸から脇は赤褐色で下尾筒は黒い。雌成鳥は全体が褐色で、顔の部分がやや灰色がかっているが、ヒドリガモの雌との識別は難しい。嘴は雌雄とも青灰色で先端が黒い。前述のように、ヒドリガモとの雑種も見られるので、識別には注意が必要。
越冬地では湖沼、河川、内湾などに生息する。ヒドリガモよりも淡水域を好む傾向がある。
食性は植物食。水面に浮かぶ植物性の葉や茎・根・種等を採食する。
繁殖形態は卵生。水辺からやや離れた草地などに営巣し、1腹7-9個の卵を産む。抱卵日数は24-25日である。