El colibrí Myrtis[2], llamáu tamién colibrí de Myrtis, colibrí hada elegante o estrellita de collar púrpura[3] (Myrtis fanny), ye una especie d'ave de la familia Trochilidae, orde Apodiformes.
Vive n'Ecuador y Perú, en montes y montes de carba húmedos y zones de monte baxu a gran altitú, según en montes antiguois bien degradaos.
El colibrí Myrtis, llamáu tamién colibrí de Myrtis, colibrí hada elegante o estrellita de collar púrpura (Myrtis fanny), ye una especie d'ave de la familia Trochilidae, orde Apodiformes.
Myrtis fanny[1] a zo ur spesad evned eus ar c'herentiad Trochilidae.
Ar spesad nemetañ er genad Myrtis an hini eo.
Anvet e voe Ornismya Fanny (kentanv) da gentañ-penn (e 1838) gant an naturour gall René Primevère Lesson (1794-1849).
Bevañ a ra diwar sun-bleuñv[2].
Ar spesad a gaver an daou isspesad[3] anezhañ e Suamerika :
a vo kavet e Wikimedia Commons.
Myrtis fanny a zo ur spesad evned eus ar c'herentiad Trochilidae.
Ar spesad nemetañ er genad Myrtis an hini eo.
Anvet e voe Ornismya Fanny (kentanv) da gentañ-penn (e 1838) gant an naturour gall René Primevère Lesson (1794-1849).
El colibrí de collar porpra (Myrtis fanny) és un ocell de la família dels troquílids (Trochilidae) que habita boscos àrids de les terres baixes i muntanyes fins als 3000 m, del sud-oest i sud-est d'Equador i oest de Perú. És l'única espècie del gènere Myrtis L. Reichenbach, 1854.
El colibrí de collar porpra (Myrtis fanny) és un ocell de la família dels troquílids (Trochilidae) que habita boscos àrids de les terres baixes i muntanyes fins als 3000 m, del sud-oest i sud-est d'Equador i oest de Perú. És l'única espècie del gènere Myrtis L. Reichenbach, 1854.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Seren goed torch biws (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: sêr coed torch biws) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Myrtis fanny; yr enw Saesneg arno yw Purple-collared woodstar. Mae'n perthyn i deulu'r Sïednod (Lladin: Trochilidae) sydd yn urdd y Apodiformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn M. fanny, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Gall fwyta neithdar o fewn blodau, ac wrth ymestyn i'w gyrraedd, mae'n rwbio'n erbyn y paill ac yn ei gario i flodyn arall gan ei ffrwythloni.
Mae'r seren goed torch biws yn perthyn i deulu'r Sïednod (Lladin: Trochilidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Seren goed torch biws Myrtis fanny Sïedn cleddbig Ensifera ensifera Sïedn clustfioled brown Colibri delphinae Sïedn clustfioled tinwyn Colibri serrirostris Sïedn cynffonnog coch Sappho sparganurus Sïedn cynffonnog efydd Polyonymus caroli Sïedn dreinbig melynwyrdd Chalcostigma olivaceum Sïedn gên emrallt Abeillia abeillei Sïedn y werddon Rhodopis vesperAderyn a rhywogaeth o adar yw Seren goed torch biws (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: sêr coed torch biws) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Myrtis fanny; yr enw Saesneg arno yw Purple-collared woodstar. Mae'n perthyn i deulu'r Sïednod (Lladin: Trochilidae) sydd yn urdd y Apodiformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn M. fanny, sef enw'r rhywogaeth.
Gall fwyta neithdar o fewn blodau, ac wrth ymestyn i'w gyrraedd, mae'n rwbio'n erbyn y paill ac yn ei gario i flodyn arall gan ei ffrwythloni.
Die Türkiskehlelfe (Myrtis fanny) ist ein Seglervogel in der Familie der Kolibris (Trochilidae). Sie kommt in den südamerikanischen Ländern Ecuador und Peru vor. Der Bestand wird von der IUCN als nicht gefährdet (Least Concern) eingestuft.
Die männliche Türkiskehlelfe erreicht eine Körperlänge von etwa 9 bis 9,5 cm. Das Weibchen ist etwas kleiner und wird zwischen 8 und 8,5 cm groß.[1] Der leicht gebogene Schnabel macht dabei ca. 18 mm aus. Die Oberseite des Männchens ist bronzegrün und wird von kleinen weißen Flecken an den Seiten durchzogen. Die aquamarinblaue Kehle hat im unteren Bereich einen violetten Rand. Die Unterseite ziert eine ausgewaschene Weißfärbung mit Grün an den Flanken. Der lange gegabelte Schwanz ist bronzegrün. Die Weibchen ähneln den Männchen, haben aber eine gänzlich gelbliche Unterseite mit etwas Weiß im Bauchbereich. Während die Steuerfedern bronzegrün sind, sind die äußeren schwarz gefärbt und weisen dabei eine auffällige Weißfärbung am Ende auf. Der Schwanz ist bei den Weibchen etwas kürzer.[2]
Ihr natürlicher Lebensraum sind die halbfeuchten Andenhänge mit vereinzelten Bäumen, Agaven und Gärten.[3] Hier findet man sie in Höhen zwischen 700 und 3200 Metern.[1]
Sie sitzen normalerweise in Ästen, die nicht allzu weit vom Boden entfernt sind. Dabei verhalten sie sich territorial. Ihr Flug ist schneller und ähnelt weniger dem Flug eine Biene, als dies bei anderen Elfen der Fall ist. Während der Balz fliegen sie eine U-förmige Bahn.[2] Die Männchen pendeln somit vor den Weibchen.[3] Dabei geben sie eine Serie von dünnen ti-ti-ti Lauten von sich, welches im unteren Bereich des U-Fluges in ein tiefes aah aah aah übergeht.[1]
Es sind zwei Unterarten beschrieben worden, die sich in ihrer Färbung und ihrem Verbreitungsgebiet unterscheiden:
In seiner Analyse zur Gattung Myrtis erwähnte John Todd Zimmer, dass es eventuell eine weitere Unterart gibt, da sich die Färbung im Norden Ecuadors leicht von der Nominatform im Norden Perus unterscheidet. Allerdings erwähnt er auch, dass hier weitere Untersuchungen erforderlich sind.[6]
René Primevère Lesson beschrieb den Kolibri zunächst unter dem Namen Ornismya fanny.[7] Erst später wurde er von Heinrich Gottlieb Ludwig Reichenbach der Gattung Myrtis zugeschlagen. Das Typusexemplar der Unterart hatte der Naturaliensammler Oscar Theodor Baron (1847–1926) am 13. April 1894 nahe dem Dorfe Malca in der Provinz Cajabamba eingefangen.[5]
Der Begriff »Myrtis« geht auf die böotische Lyrikerin Myrtis aus Anthedan, die im vierten Jahrhundert lebte, zurück.[8]
Der Artname stellt eine Ehrerbietung für Françoise Victoire Rosalia Joséphine Gouÿe de Longuemare (1796–1873) geb. Marsy, der Frau des Naturforschers und Sammlers Agathe François Gouÿe de Longuemare (1792–1866) dar. So schrieb Lesson:
„Nous donnons à ces oisseaux, dont nous ignorons la partie, le nom de madame Fanny gorge de Longuemares, dont le mari possède la collection la mieux préparée sans contredit d'oiseaux-mouches, et auquel nous unissent les liens d'une vielle amitié.[9]“
Das Wort »megalura« in der Unterart leitet sich aus den griechischen Worten »megalos μεγαλως« für »groß« und »-ouros, oura -ουρος, ουρα« für »-schwänzig, Schwanz« ab.[10]
Die Türkiskehlelfe (Myrtis fanny) ist ein Seglervogel in der Familie der Kolibris (Trochilidae). Sie kommt in den südamerikanischen Ländern Ecuador und Peru vor. Der Bestand wird von der IUCN als nicht gefährdet (Least Concern) eingestuft.
The purple-collared woodstar (Myrtis fanny) is a species of hummingbird in tribe Mellisugini of subfamily Trochilinae, the "bee hummingbirds". It is found in Ecuador and Peru.[3][4]
The exact relationships within the "bee hummingbirds" are uncertain, but the purple-collared woodstar appears to be closely related to the amethyst woodstar (Calliphlox amethystina).[5] It is the only member of its genus and has two subspecies, the nominate M. f. fanny and M. f. megalura.[3]
The purple-collared woodstar is 7.5 to 8 cm (3.0 to 3.1 in) long and weighs 2.3 to 2.5 g (0.081 to 0.088 oz). Both sexes have a short, decurved, black bill. Their upperparts are bronze-green. Males have an iridescent aquamarine gorget with a shiny violet band below it. The rest of the underparts are dirty white. The long forked tail is dusky brown glossed with light green. The female's underparts are buff, with a bit of white on the throat and belly. Its tail is short and rounded; the central pair of feathers are blue-green, the next pair blue-green with black tips, and the rest black with white tips. The two subspecies are alike but for M. f. megalura's longer tail.[5]
The nominate subspecies of purple-collared woodstar is found in western and southern Ecuador and western Peru all the way south to Arequipa Department. M. f. megalura is found in northern Peru from Cajamarca south to Huánuco. The species inhabits open landscapes such as dry coastal scrub, open woodlands, and gardens. In elevation it ranges from sea level to 3,000 m (9,800 ft), though in Ecuador it is mostly found between 1,000 and 2,000 m (3,300 and 6,600 ft).[5]
The movements of the purple-collared woodstar, if any, are not known, but elevational movements are thought to be probable.[5]
The purple-collared woodstar feeds on nectar by trap-lining, visiting a circuit of flowering plants. It also feeds on small insects captured on the wing.[5]
The purple-collared woodstar breeds between March and June in Ecuador and June to October in Peru. Males make a semicircular courting display flight. Females build a tiny cup nest of plant fibers and spiderweb in a fork of a thin branch. It is typically placed 2 to 4 m (7 to 10 ft) above the ground, but sometimes higher. The female incubates the clutch of two eggs for 15 to 16 days; fledging occurs 19 to 22 days after hatch.[5]
The male purple-collared woodstar makes "a series of twittering 'ti-ti-ti-trl' phrases" at the top of its courtship flight, and at the bottom (mechanically) makes "a remarkable, nasal-sounding 'anh-anh-anh-anh-anh'". In a chase it makes "a fast, high-pitched, descending twittering 'ti-ti-ti-ti'", and another call is "a fast dry 'chi-chi-chi'".[5]
The IUCN has assessed the purple-collared woodstar as being of Least Concern. It has a large range, and though its population size is not known, it is believed to be stable.[1] It is considered common throughout its range and readily accepts human-made landscapes like gardens and cultivated areas.[5]
The purple-collared woodstar (Myrtis fanny) is a species of hummingbird in tribe Mellisugini of subfamily Trochilinae, the "bee hummingbirds". It is found in Ecuador and Peru.
El colibrí Myrtis,[2] llamado también colibrí de Myrtis, colibrí hada elegante, estrellita gargantillada, picaflor de Fanny o estrellita de collar púrpura[3] (Myrtis fanny), es una especie de ave de la familia Trochilidae, orden Apodiformes.
Vive en Ecuador y Perú, en bosques y bosques de matorral húmedos y zonas de monte bajo a gran altitud, así como en bosques antiguos muy degradados.
El colibrí Myrtis, llamado también colibrí de Myrtis, colibrí hada elegante, estrellita gargantillada, picaflor de Fanny o estrellita de collar púrpura (Myrtis fanny), es una especie de ave de la familia Trochilidae, orden Apodiformes.
Myrtis fanny Myrtis generoko animalia da. Hegaztien barruko Trochilidae familian sailkatua dago.
Myrtis fanny Myrtis generoko animalia da. Hegaztien barruko Trochilidae familian sailkatua dago.
Turkoosikurkkukolibri (Myrtis fanny) on eteläamerikkalainen kiitäjälintu. Se on sukunsa ainoa laji. Sen esiintymisalue käsittää Ecuadorin länsi- ja kaakkoisosat sekä Perun pohjois- ja länsiosat. Lajista tunnetaan kaksi alalajia. René Primevère Lesson kuvaili lajin holotyypin Perusta vuonna 1838.[2]
Turkoosikurkkukolibri (Myrtis fanny) on eteläamerikkalainen kiitäjälintu. Se on sukunsa ainoa laji. Sen esiintymisalue käsittää Ecuadorin länsi- ja kaakkoisosat sekä Perun pohjois- ja länsiosat. Lajista tunnetaan kaksi alalajia. René Primevère Lesson kuvaili lajin holotyypin Perusta vuonna 1838.
Myrtis fanny
Le Colibri de Fanny (Myrtis fanny), anciennement Colibri fanny, est une espèce de colibris présents en Équateur et au Pérou. C'est la seule espèce du genre Myrtis.
Ses habitats sont les forêts sèches, ou humides de basses et hautes altitudes, les forêts sèches de broussailles de haute altitude. On la trouve aussi sur les sites d'anciennes forêts lourdement dégradées, dans les zones urbaines et les terres arables.
D'après Alan P. Peterson, cette espèce est constituée des deux sous-espèces suivantes :
Myrtis fanny
Le Colibri de Fanny (Myrtis fanny), anciennement Colibri fanny, est une espèce de colibris présents en Équateur et au Pérou. C'est la seule espèce du genre Myrtis.
La silvistella dal collare o stella dei boschi dal collare purpureo (Myrtis fanny (R.Lesson, 1838)) è un uccello della famiglia Trochilidae, diffuso in Ecuador e Perù. È l'unica specie nota del genere Myrtis.[2]
La silvistella dal collare o stella dei boschi dal collare purpureo (Myrtis fanny (R.Lesson, 1838)) è un uccello della famiglia Trochilidae, diffuso in Ecuador e Perù. È l'unica specie nota del genere Myrtis.
De purperkraagkolibrie (Myrtis fanny) is een vogel uit de familie Trochilidae (kolibries).
Deze soort komt voor in Ecuador en Peru en telt 2 ondersoorten:
De purperkraagkolibrie (Myrtis fanny) is een vogel uit de familie Trochilidae (kolibries).
Blåstrupig skogsjuvel[2] (Myrtis fanny) är en fågel i familjen kolibrier inom ordningen seglar- och kolibrifåglar.[3] Arten är den enda i släktet Myrtis. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.[1]
Blåstrupig skogsjuvel delas in i två underarter:[4]
Blåstrupig skogsjuvel (Myrtis fanny) är en fågel i familjen kolibrier inom ordningen seglar- och kolibrifåglar. Arten är den enda i släktet Myrtis. IUCN kategoriserar arten som livskraftig.
Blåstrupig skogsjuvel delas in i två underarter:
M. f. fanny – förekommer från västra och sydöstra Ecuador till västra Peru (från Piura till Arequipa) M. f. megalura – förekommer i norra Peru (från Cajabamba till La Libertad och nordvästligaste Huánuco)Myrtis fanny là một loài chim trong họ Chim ruồi.[2]
Myrtis fanny là một loài chim trong họ Chim ruồi.