Leucosticte sillemi és un ocell de la família dels fringíl·lids (Fringillidae) conegut per dos individus col·lectats en 1929 a l'oest de la Xina. Van tornar a ser albirats (i fotografiats) en 2012.
Leucosticte sillemi és un ocell de la família dels fringíl·lids (Fringillidae) conegut per dos individus col·lectats en 1929 a l'oest de la Xina. Van tornar a ser albirats (i fotografiats) en 2012.
Aderyn a rhywogaeth o adar yw Llinos wridog Sillem (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: llinosiaid gwridog Sillem) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Leucosticte sillemi; yr enw Saesneg arno yw Sillem’s rosy-finch. Mae'n perthyn i deulu'r Pincod (Lladin: Fringillidae) sydd yn urdd y Passeriformes.[1]
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn L. sillemi, sef enw'r rhywogaeth.[2]
Mae'r llinos wridog Sillem yn perthyn i deulu'r Pincod (Lladin: Fringillidae). Dyma rai o aelodau eraill y teulu:
Rhestr Wicidata:
rhywogaeth enw tacson delwedd Acepa Loxops coccineus Aderyn pigbraff Maui Pseudonestor xanthophrys Mêl-gropiwr Molokai Paroreomyza flammea Pinc Laysan Telespiza cantans Pinc Nihoa Telespiza ultimaAderyn a rhywogaeth o adar yw Llinos wridog Sillem (sy'n enw benywaidd; enw lluosog: llinosiaid gwridog Sillem) a adnabyddir hefyd gyda'i enw gwyddonol Leucosticte sillemi; yr enw Saesneg arno yw Sillem’s rosy-finch. Mae'n perthyn i deulu'r Pincod (Lladin: Fringillidae) sydd yn urdd y Passeriformes.
Talfyrir yr enw Lladin yn aml yn L. sillemi, sef enw'r rhywogaeth.
Der Sillemgimpel (Carpodacus sillemi, Syn.: Leucosticte sillemi), früher als Sillem-Schneegimpel bezeichnet, ist eine kaum erforschte Vogelart aus der Gattung der Karmingimpel (Carpodacus) innerhalb der Familie der Finken.
Der Sillemgimpel war lange nur zwei Exemplaren, einem adulten Männchen und einem eben flüggen Männchen bekannt, die im September 1929 vom niederländischen Bankier und Ornithologen Jérôme Alexander Sillem (1902–1986) gesammelt und 1992 von Cees S. Roselaar wissenschaftlich beschrieben wurden.
Das adulte Männchen hat eine Größe von 15 Zentimetern. Die Flügellänge beträgt 128 mm, die Schwanzlänge 67,5 mm, die Schnabellänge 14,3 mm und die Lauflänge 19,7 mm. Kopf und Nacken sind leuchtend hell lehmgelb oder etwas heller am Unternacken. Die Basis um den Schnabel ist hell gelbbraun. Die Oberseite ist graubraun. Abgetragenes Gefieder weist gelbbraune Spitzen auf. Bürzel und Oberschwanzdecken sind hell gelbweiß oder verwaschen grau. Der Schwanz ist dunkel graubraun und leicht hell gelbrot gesäumt im frischen Gefieder. Im abgetragenen Gefieder sind die Säume weiß. Die Oberflügeldecken sind wie die Oberseite gefärbt. Die Basis der Innenfahnen der großen Armdecken und Schirmfedern ist manchmal dunkler; die Außenränder der großen Armdecken sind rosa-zimtfarben verwaschen. Die großen Handdecken und der Daumenfittich sind dunkel graubraun mit schwarzen Spitzen. Die Hand- und Armschwingen sind ebenfalls dunkel graubraun. Die Außenfahnen sind schmal heller grau umsäumt. Die Spitzen der Armschwingen und der inneren Handschwingen sind schmutzig weiß. Kinn, Brust und Brustseiten sind hell zimt-lederfarben. Die übrige Unterseite ist weiß mit hell gelblich-lederfarbener Verwaschung, die an den Flanken am kräftigsten ist. Die Unterflügeldecken und die Achselfedern sind weiß. Die Färbung des Schnabels ist nicht bekannt.[1]
Die beiden Exemplare wurden in 5.125 m Höhe auf dem westtibetanischen Kushku-Maidan-Hochplateau zwischen den Flüssen Kalakashi He und Yarkant im Südwesten des Uigurischen Autonomen Gebiets Xinjiang nach einem Sturm in einem Schwarm von Mattenschneegimpeln entdeckt. Die Flügel des Jungvogels waren noch nicht voll ausgewachsen. In seinen Notizen von 1934 vermutete Sillem daher,[2] dass die Art entweder in der Nähe des Typenfundorts brütet oder nahe den Gipfeln des Kunlun-Gebirges. Über die Lebensweise ist nichts bekannt. Im Juni 2012 wurde im Yenigou-Tal im Westen der Provinz Qinghai ein Exemplar fotografiert, das später von Experten, einschließlich Professor Roselaar, als Weibchen des Sillemgimpels identifiziert wurde.[3] Die Art wird von BirdLife International in der Kategorie unzureichende Datenlage (data deficient) gelistet.
Bis 2015 stand der Sillemgimpel unter dem Trivialnamen Sillem-Schneegimpel in der Gattung der Schneegimpel (Leucosticte). Eine DNA-Sequenz-Analyse unterstützt jedoch die Stellung in der Gattung Carpodacus,[4] was vom International Ornithological Congress übernommen wurde.[5] 2016 wurde der Trivialname in Sillemgimpel umgeändert.
Der Sillemgimpel (Carpodacus sillemi, Syn.: Leucosticte sillemi), früher als Sillem-Schneegimpel bezeichnet, ist eine kaum erforschte Vogelart aus der Gattung der Karmingimpel (Carpodacus) innerhalb der Familie der Finken.
Sillem's rosefinch (Carpodacus sillemi), also known as Sillem's mountain finch or tawny-headed mountain finch[3] is a species of rosefinch in the finch family. It is found only in China and was only known from two specimens collected in 1929 from the Aksai Chin area of southern Xinjiang Autonomous Region. In 2012, the bird was photographed 1500 km from the original collection location.[4] This species was originally placed in the genus Leucosticte but a phylogenetic study using mitochondrial DNA sequences published in 2016 found that Sillem's rosefinch was a sister species to the Tibetan rosefinch (Carpodacus roborowskii).[5] The International Ornithological Committee therefore moved Sillem's mountain finch to the genus Carpodacus.[6]
The species is named after Jérôme Alexander Sillem (1902-1986), a Dutch bird collector who was a member of the expedition that collected the specimens in 1929.[7]
Sillem's rosefinch (Carpodacus sillemi), also known as Sillem's mountain finch or tawny-headed mountain finch is a species of rosefinch in the finch family. It is found only in China and was only known from two specimens collected in 1929 from the Aksai Chin area of southern Xinjiang Autonomous Region. In 2012, the bird was photographed 1500 km from the original collection location. This species was originally placed in the genus Leucosticte but a phylogenetic study using mitochondrial DNA sequences published in 2016 found that Sillem's rosefinch was a sister species to the Tibetan rosefinch (Carpodacus roborowskii). The International Ornithological Committee therefore moved Sillem's mountain finch to the genus Carpodacus.
The species is named after Jérôme Alexander Sillem (1902-1986), a Dutch bird collector who was a member of the expedition that collected the specimens in 1929.
La Silema leŭkostikto (Leucosticte sillemi) estas specio de birdoj de la familio de Fringedoj kaj genro de Leŭkostiktoj, kiuj estas grizaj, brunaj aŭ grizbrunaj birdoj kun rozkolorecaj areoj en subaj partoj aŭ flugiloj. Ĝi troviĝas nur en Ĉinio kaj estas konata danke al nur du specimenoj kolektitaj en 1929 el la areo de Akesajĉino de suda Ŝinĝjango. Oni supozas ke tiu birdo survivis kaj oni ne konas minacojn por tiu specio.
Temas pri ĝenerale grizbruna birdo kun pli helbruna kapo, nigreca dorso, blanka pugo kaj malhelbrunaj flugiloj kaj vosto. La gorĝareo kaj subaj partoj estas helaj.
La Silema leŭkostikto (Leucosticte sillemi) estas specio de birdoj de la familio de Fringedoj kaj genro de Leŭkostiktoj, kiuj estas grizaj, brunaj aŭ grizbrunaj birdoj kun rozkolorecaj areoj en subaj partoj aŭ flugiloj. Ĝi troviĝas nur en Ĉinio kaj estas konata danke al nur du specimenoj kolektitaj en 1929 el la areo de Akesajĉino de suda Ŝinĝjango. Oni supozas ke tiu birdo survivis kaj oni ne konas minacojn por tiu specio.
Temas pri ĝenerale grizbruna birdo kun pli helbruna kapo, nigreca dorso, blanka pugo kaj malhelbrunaj flugiloj kaj vosto. La gorĝareo kaj subaj partoj estas helaj.
El pinzón montano de Sillem (Carpodacus sillemi)[3] es una especie de ave paseriforme de la familia Fringillidae endémica del oeste de China. El nombre de la especie conmemora a Jérôme Alexander Sillem, un miembro de la expedición holandesa que recolectó los primeros especímenes de la especie en 1929.[4]
La especie se describió únicamente a partir de dos especímenes recolectados en 1929 en el área de Aksai Chin al sur de la región autónoma de Sinkiang. En 2012 otro ejemplar fue fotografiado a 1500 km del lugar de su recolección original.[5] Inicialmente se clasificó en el género Leucosticte, pero un estudio filogenético basado en secuencias de ADN mitocondrial publicado en 2016 descubrió que su pariente más próximo era el camachuelo de Roborowski (Carpodacus roborowskii);[6] por lo que la Unión Ornitológica Internacional decidió trasladarlo al género Carpodacus.[7]
El pinzón montano de Sillem (Carpodacus sillemi) es una especie de ave paseriforme de la familia Fringillidae endémica del oeste de China. El nombre de la especie conmemora a Jérôme Alexander Sillem, un miembro de la expedición holandesa que recolectó los primeros especímenes de la especie en 1929.
Leucosticte sillemi Leucosticte generoko animalia da. Hegaztien barruko Fringillidae familian sailkatua dago.
Leucosticte sillemi Leucosticte generoko animalia da. Hegaztien barruko Fringillidae familian sailkatua dago.
Tiibetinvuoripeippo[2] (Leucosticte sillemi) on Tiibetin alueella tavattava varpuslintu. Laji muistuttaa ulkoisesti paljon rakkavuoripeippoa (Leucosticte brandti). [3]
Tiibetinvuoripeippo kuvattiin tieteelle kahdesta nykyisen Aksai Chinin alueelta, Karakorumin vuorilta syyskuussa 1929 pyydystetystä koiraspuolisesta yksilöstä. Täysikasvuinan ja nuori koiras löytyivät tasangolta 5 125 metriä merenpinnan yläpuolelta. Koska nuoren koiraan siivet eivät olleet kunnolla kehittyneet, sen arvellaan olleen peräisin lähistöllä sijainneesta pesästä. Molemmat linnut tallennettiin museonäytteiksi, mutta niiden huomattiin olevan omaa, aikaisemmin tuntematonta lajia vasta vuonna 1992.[4][5][3]
Lajista ei vuonna 1929 tavatujen yksilöiden jälkeen tehty lainkaan havaintoja, kunnes kesäkuussa 2012 ranskalaiseen vaellusryhmään kuulunut luontokuvaaja sattumalta valokuvasi elävän tiibetinvuoripeipon Qinghain alueella Kiinassa.[6]
Lajin elintavoista, yksilömäärästä tai levinneisyydestä ei tiedetä mitään.[5] Tiedon puuttuessa sen kansainvälinen uhanalaisuusluokka on puutteellisesti tunnettu (DD).[7]
Tiibetinvuoripeippo (Leucosticte sillemi) on Tiibetin alueella tavattava varpuslintu. Laji muistuttaa ulkoisesti paljon rakkavuoripeippoa (Leucosticte brandti).
Tiibetinvuoripeippo kuvattiin tieteelle kahdesta nykyisen Aksai Chinin alueelta, Karakorumin vuorilta syyskuussa 1929 pyydystetystä koiraspuolisesta yksilöstä. Täysikasvuinan ja nuori koiras löytyivät tasangolta 5 125 metriä merenpinnan yläpuolelta. Koska nuoren koiraan siivet eivät olleet kunnolla kehittyneet, sen arvellaan olleen peräisin lähistöllä sijainneesta pesästä. Molemmat linnut tallennettiin museonäytteiksi, mutta niiden huomattiin olevan omaa, aikaisemmin tuntematonta lajia vasta vuonna 1992.
Lajista ei vuonna 1929 tavatujen yksilöiden jälkeen tehty lainkaan havaintoja, kunnes kesäkuussa 2012 ranskalaiseen vaellusryhmään kuulunut luontokuvaaja sattumalta valokuvasi elävän tiibetinvuoripeipon Qinghain alueella Kiinassa.
Lajin elintavoista, yksilömäärästä tai levinneisyydestä ei tiedetä mitään. Tiedon puuttuessa sen kansainvälinen uhanalaisuusluokka on puutteellisesti tunnettu (DD).
Leucosticte sillemi, Carpodacus sillemi
Le Roselin de Sillem (Leucosticte sillemi ou Carpodacus sillemi) est une espèce de passereaux de la famille des Fringillidae qui n'est connu que par deux spécimens mâles collectés lors de l'expédition néerlandaise de 1929-1930 au Karakoroum. En 2012, l'oiseau est photographié à 1 500 km du lieu de collecte des types de l'espèce.
Le seul mâle adulte connu a la tête fauve irrégulièrement marquée de noirâtre. Le haut de la poitrine est fauve clair et le reste des parties inférieures blanchâtre légèrement et irrégulièrement tachées de grisâtre.
Le plumage de la femelle n'est pas connu.
Cees S. Roselaar (d) (1992, 1994) a découvert, parmi des peaux de roselins en collection, deux spécimens étiquetés « Leucosticte brandti » qui se différenciaient des autres sujets. Ces deux spécimens (un mâle adulte et un mâle juvénile) avaient été collectés dans le Karakoroum, en septembre 1929. Après examen comparatif de près de 400 spécimens appartenant à des collections d’Amsterdam, Berlin, Bonn, Dresde, Leyde et Tring, il est arrivé à la conclusion que Leucosticte sillemi est bien une espèce valide. Pourtant cette évaluation taxonomique est loin de faire l’unanimité. Certains auteurs suggèrent qu’il peut s’agir d’individus aberrants ou d’hybrides de fringilles indéterminés (Sibley & Monroe 1990), d’autres y voient des sujets aberrants de L. brandti (Clement et al. 1993) et selon Ottaviani (2008), il faut plutôt associer sillemi à nemoricola en raison de la teinte fauve présente chez les deux taxons et l’absence du masque noir chez sillemi alors qu’il est typique de brandti, privilégiant l’hypothèse d’une variation de plumage de nemoricola ou d’une hybridation L. nemoricola X L. b. pallidior, moins la thèse d’une espèce distincte.
Son nom spécifique, sillemi, ainsi que son vernaculaire, lui ont été donnés en l'honneur de Jérôme Alexander Sillem (d) (1902-1986), banquier et ornithologue néerlandais qui a participé à l'expédition au Karakoroum[2].
Leucosticte sillemi, Carpodacus sillemi
Le Roselin de Sillem (Leucosticte sillemi ou Carpodacus sillemi) est une espèce de passereaux de la famille des Fringillidae qui n'est connu que par deux spécimens mâles collectés lors de l'expédition néerlandaise de 1929-1930 au Karakoroum. En 2012, l'oiseau est photographié à 1 500 km du lieu de collecte des types de l'espèce.
Il fanello rosato di Sillem o carpodaco di Sillem (Carpodacus sillemi (Roselaar, 1992)) è un uccello passeriforme della famiglia dei Fringillidi[2].
Il nome scientifico della specie, sillemi, venne scelto in omaggio a Jérôme Alexander Sillem, mercante e ornitologo olandese che per primo ne ottenne un esemplare[3].
Misura 15 cm di lunghezza[4].
Si tratta di uccelli dall'aspetto robusto e massiccio, muniti di testa tondeggiante con grandi occhi e becco conico, ali allungate e coda dalla punta lievemente forcuta.
Il piumaggio appare di colore bruno su testa, spalle e petto, con presenza di una bavetta biancastra, come bianchi sono il ventre e i fianchi, mentre il dorso è grigiastro e ali e coda sono nere: molto probabilmente è presente dimorfismo sessuale, col maschio dai colori più accesi, tuttavia mancano informazioni in quanto la specie è nota solo in base a fotografie ed esemplari impagliati.
Non si conosce molto riguardo alle abitudini di questi uccelli: essi sono stati osservati da soli o in coppie al suolo, mentre si nutrivano di foglioline e boccioli di Androsace[4], pertanto si ritiene che la loro biologia non differisca significativamente da quella degli altri carpodacini.
Conosciuta solo in base a due esemplari (un maschio adulto ed un giovanile) ottenuti nel 1929 nella regione dell'Aksai Chin, nel Tibet sud-occidentale, nel 2002 altri due esemplari (un maschio adulto e una probabile femmina adulta) sono stati osservati e fotografati nel Quinghai occidentale, a 1500 km dal luogo dove la specie venne scoperta[5]. Ambedue gli avvistamenti sono stati effettuati in zone rocciose con vegetazione sparsa al di sopra dei 5000 m d'altitudine sull'altopiano del Tibet[4].
A lungo ascritto al genere Leucosticte col nome scientifico di L. sillemi[6], in seguito ad analisi del DNA mitocondriale effettuate nel 2016 questo uccello è risultato essere molto affine al genere Carpodacus, nel quale costituisce un taxon fratello al carpodaco del Tibet (talvolta posto in un proprio genere monotipico, Kozlowia)[2][7].
Il fanello rosato di Sillem o carpodaco di Sillem (Carpodacus sillemi (Roselaar, 1992)) è un uccello passeriforme della famiglia dei Fringillidi.
De Sillems bergvink (Carpodacus sillemi) is een zangvogel uit de familie Fringillidae (vinkachtigen).
Góralka tybetańska[3] (Leucosticte sillemi) — gatunek małego ptaka z rodziny łuszczakowatych (Fringillidae). Występuje na Wyżynie Tybetańskiej. Opisany naukowo w 1992 roku. Brak wystarczających informacji dla oceny jego statusu zagrożenia.
Gatunek znany jedynie z dwóch okazów (samca i młodocianego samca) zebranych 7 i 8 września 1929 przez J. A. Sillema w trakcie – trwającej w latach 1929–1930 – ekspedycji na Wyżynę Tybetańską (Netherlands Karakorum Expedition). Oba egzemplarze trafiły do Muzeum Zoologicznego w Amsterdamie i zostały opisane w dokumentacji muzealnej jako Leucosticte brandti (góralka ciemnogłowa). Pod koniec XX w. C.S. Rosellar, w trakcie przeszukiwań zbiorów Muzeum Zoologicznego w Amsterdamie, natknął się na te okazy i zauważył, że ich wygląd nie pokrywa się z wyglądem góralki ciemnogłowej. Dalsze badania pozwoliły mu stwierdzić, że oba okazy Sillema reprezentują nowy gatunek rodzaju Leucosticte i w roku 1992 Rosellar opublikował ich opis, ustanawiając gatunek L. sillemi, epitetem gatunkowym honorując znalazcę[4].
Opis dotyczy holotypu będącego dorosłym samcem. Wierzch i boki głowy oraz szyja płowocynamonowe. Okolice nasady dzioba płowe. Wierzch ciała, zgięcie skrzydeł oraz grzbiet brudnoszare. Koniuszki piór płowe. Kuper i pokrywy podogonowe złotawokremowe, w środku pióra nieznacznie szarawe. Sterówki szare, krawędzie chorągiewek zewnętrznych oraz zakończenia białawe. Lotki ciemnoszare, trzy najbardziej zewnętrzne biało obrzeżone. Pokrywy skrzydłowe i lotki III-rzędowe szare. Pokrywy podskrzydłowe białe. Nie są znane żadne dane na temat koloru nóg, dzioba i tęczówek. Drugi okaz uznany został za paratyp[4].
Od podgatunku góralki ciemnogłowej L. brandti pallidior, występującego w rejonie znalezienia obu okazów L. sillemi, nowy takson różni się barwą płowocynamonową na wierzchu i boku głowy oraz na szyi, nie zaś ciemną z przodu; nie posiada także pasków na brzuchu oraz zgięciu skrzydeł[4].
Wymiary holotypu: skrzydło 128 mm, ogon 67,5 mm, skok 19,7 mm, dziób 14,3 mm[4].
Okazy zebrano w zachodnim Tybecie, na wysokości 5125 m n.p.m., 40 km na ESE (wschodni południowy wschód) od przełęczy Karakorum[4].
Z braku wystarczających informacji dla oceny statusu zagrożenia tego gatunku, w klasyfikacji IUCN zaliczono go do kategorii DD (Data Deficient).
Na początku czerwca 2012 roku Yann Muzika sfotografował samca i prawdopodobnie samicę 1500 km od lokacji zebrania holotypu, w dolinie Yeniugou (zachodni Qinghai). Wstępnej identyfikacji dokonał Krys Kazmierczak, jednakże Roselaar również potwierdził przynależność do gatunku góralki tybetańskiej[5].
Poza tym przypadkiem góralka tybetańska nie była obserwowana ani złapana od czasu zebrania holotypu i paratypu, nie jest więc możliwe oszacowanie liczebności populacji[6].
Góralka tybetańska (Leucosticte sillemi) — gatunek małego ptaka z rodziny łuszczakowatych (Fringillidae). Występuje na Wyżynie Tybetańskiej. Opisany naukowo w 1992 roku. Brak wystarczających informacji dla oceny jego statusu zagrożenia.
Sillemrosenfink[2] (Carpodacus sillemi) är en dåligt känd, nyligen återupptäckt fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar endemisk för Tibet.[3]
Sillemrosenfinken är en 15 cm lång finkfågel som unikt bland rosenfinkarna saknar röda färgtoner. Hanen är kanelbrun på huvud och hals. Näbben är svart, undersidan blek och vingpennorna gråkantade. Hondräkten har ännu inte beskrivits, men ett fotografi av en förmodad hona visar en gråaktig fågel med gul näbb och brunstreckad på ovansidan, bröst och flanker. Lätet är okänt.[4]
Sillemrosenfink är en dåligt känd fink som endast förekommer i västra Tibet.[3] Fram tills nyligen var arten endast känd från två exemplar insamlade 1929 på en karg platå i Aksai Chin på hela 5125 meter över havet i södra Xinjiang i ett område styrt av Kina men hävdat av Indien. En av dem var en ungfågel, varför det antogs att den häckade i närheten eller vid Kunlun Shan. Länge trodde man att det rörde sig om två exemplar av grå alpfink (Leucosticte brandti), men 1992 beskrevs den som en ny art, då i släktet Leucosticte.
2012 fotograferades fågeln 1500 km därifrån, i Yenigoudalen i Qinghai.[5] DNA-studier från 2016 visade att den trots sin färglösa fjäderdräkt är en systerart till roborovskijrosenfink (Carpodacus roborowskii) och därmed egentligen är en rosenfink.[6] Numera förs den därför till Carpodacus.
Mycket litet är känt om sillemrosenfinkens levnadssätt. Både typexemplaren och fotografierna är från över 5000 meters höjd i öde bergstrakter. Den har noterats äta av färska blad från växten Androsace tapete. Fågeln antas häcka mellan mitten av juni och augusti liksom andra tättingar på Tibetanska högplatån.[4]
Artens svenska och vetenskapliga artnamn hedrar Jérôme Alexander Sillem, en holländsk samlare som var medlem av den expedition som upptäckte arten 1929.[7]
IUCN placerar arten i kategorin kunskapsbrist, eftersom det råder för lite kunskap om dess bestånd och utveckling för att kunna bedöma dess hotstatus.[1]
Sillemrosenfink (Carpodacus sillemi) är en dåligt känd, nyligen återupptäckt fågel i familjen finkar inom ordningen tättingar endemisk för Tibet.
Leucosticte sillemi là một loài chim trong họ Fringillidae.[1]
Leucosticte sillemi là một loài chim trong họ Fringillidae.
褐頭朱雀(Carpodacus sillemi),又名桂红头岭雀,是中國的一種朱雀属鸟类。
褐頭朱雀只有兩個於1929年在中國新疆採集的標本。由於沒有威脅,相信牠們仍然生存。于2012年6月,褐头岭雀在西藏野牛谷海拔近5,000米处被再次发现并被拍摄,这也是第一次观察到褐头岭雀的雌性。[2]过去褐头朱雀常被分类至岭雀属(英语:Leucosticte)(Leucosticte)中,但在2016年使用线粒体DNA序列进行的一项系统发生学研究发现它们与藏雀是旁系群,国际鸟类学者协会(英语:International Ornithologists' Union)因此将它们分类至朱雀属(英语:Carpodacus)中。[3]
褐頭朱雀(Carpodacus sillemi),又名桂红头岭雀,是中國的一種朱雀属鸟类。
褐頭朱雀只有兩個於1929年在中國新疆採集的標本。由於沒有威脅,相信牠們仍然生存。于2012年6月,褐头岭雀在西藏野牛谷海拔近5,000米处被再次发现并被拍摄,这也是第一次观察到褐头岭雀的雌性。过去褐头朱雀常被分类至岭雀属(英语:Leucosticte)(Leucosticte)中,但在2016年使用线粒体DNA序列进行的一项系统发生学研究发现它们与藏雀是旁系群,国际鸟类学者协会(英语:International Ornithologists' Union)因此将它们分类至朱雀属(英语:Carpodacus)中。