Viola selkirkii is a species of violet known by the common names Selkirk's violet and great-spur violet. It is native throughout the Northern Hemisphere, its distribution circumboreal.[1][2][3]
This species is a rhizomatous perennial herb with hairy, heart-shaped leaves. The flowers are up to 1.5 centimeters wide and are violet in color. They lack the beards that some other violets have. Each flower has a spur up to 7 millimeters long. The fruit is a capsule up to 6 millimeters wide.[1][3] Flowering occurs between April and July. In some regions this violet may be confused with its relatives, the hookedspur violet (V. adunca) and the common blue violet (V. sororia). Its relatively large spur is a good distinguishing characteristic.[3]
Like some other violets, this species forcefully ejects its mature seeds from the fruit capsules. Ants then pick up the seeds and aid in their dispersal.[4]
The plant occupies many types of moist, shady, cool habitat. In North America it is mostly found in forests. Like many other violets it often grows on rotting wood. It also seems to favor calcareous substrates such as limestone.[3]
While the plant is not rare in general, it is considered to be an imperiled species in some regions, mainly on the periphery of its range, including the US states of Colorado, Connecticut (where it is listed as a special concern species)[5] Montana, Pennsylvania, and South Dakota.[3] In other places it is a common plant.[1]
This plant, which was known at the time only from the vicinity of Montreal, was named by Frederick Traugott Pursh for Thomas Douglas, 5th Earl of Selkirk, who had chosen Pursh to serve as botanist of a proposed expedition to the Red River Colony in what is now Manitoba.[6]
Viola selkirkii is a species of violet known by the common names Selkirk's violet and great-spur violet. It is native throughout the Northern Hemisphere, its distribution circumboreal.
This species is a rhizomatous perennial herb with hairy, heart-shaped leaves. The flowers are up to 1.5 centimeters wide and are violet in color. They lack the beards that some other violets have. Each flower has a spur up to 7 millimeters long. The fruit is a capsule up to 6 millimeters wide. Flowering occurs between April and July. In some regions this violet may be confused with its relatives, the hookedspur violet (V. adunca) and the common blue violet (V. sororia). Its relatively large spur is a good distinguishing characteristic.
Like some other violets, this species forcefully ejects its mature seeds from the fruit capsules. Ants then pick up the seeds and aid in their dispersal.
The plant occupies many types of moist, shady, cool habitat. In North America it is mostly found in forests. Like many other violets it often grows on rotting wood. It also seems to favor calcareous substrates such as limestone.
While the plant is not rare in general, it is considered to be an imperiled species in some regions, mainly on the periphery of its range, including the US states of Colorado, Connecticut (where it is listed as a special concern species) Montana, Pennsylvania, and South Dakota. In other places it is a common plant.
This plant, which was known at the time only from the vicinity of Montreal, was named by Frederick Traugott Pursh for Thomas Douglas, 5th Earl of Selkirk, who had chosen Pursh to serve as botanist of a proposed expedition to the Red River Colony in what is now Manitoba.
Laanekannike (Viola selkirkii) on kannikese perekonda kuuluv taimeliik.
Laanekannike (Viola selkirkii) on kannikese perekonda kuuluv taimeliik.
Kaiheorvokki (Viola selkirkii) on matala, vain 5–8 cm korkea tummanvihreä kasvi, jonka terälehdet ovat vaaleansiniset tai sinipunaiset. Kaiheorvokki kuuluu orvokkien sukuun. Se kukkii touko-kesäkuussa. Kaiheorvokki on varjoisten lehtojen pohjakerroksen kasvi, ja se muistuttaa lähilajiaan lehto-orvokkia.
Kaiheorvokkia tavataan Suomen leveyspiireillä myös Pohjoismaissa, Venäjällä, Aasiassa ja Pohjois-Amerikassa.[1]
Kaiheorvokki (Viola selkirkii) on matala, vain 5–8 cm korkea tummanvihreä kasvi, jonka terälehdet ovat vaaleansiniset tai sinipunaiset. Kaiheorvokki kuuluu orvokkien sukuun. Se kukkii touko-kesäkuussa. Kaiheorvokki on varjoisten lehtojen pohjakerroksen kasvi, ja se muistuttaa lähilajiaan lehto-orvokkia.
Kaiheorvokkia tavataan Suomen leveyspiireillä myös Pohjoismaissa, Venäjällä, Aasiassa ja Pohjois-Amerikassa.
Viola selkirkii
La Violette de Selkirk (Viola selkirkii ) est une espèce de plantes de la famille des Violaceae poussant dans l'hémisphère nord.
Skuggviol (Viola selkirkii) är en växtart i släktet violer. Den är nordlig och finns i Sverige sällsynt från Dalarna till Lule lappmark. I Nordamerika växer den främst i Kanada och i USA:s nordligare stater, såsom Minnesota. Skuggviolen blommar med vita eller ljust blå blommor i maj-juni och trivs i skuggiga och fuktiga miljöer, som vid bäckar och i rasbranter. Arten blir 5-8 cm hög. Bladen är mörkgröna och hjärtformade och sitter i rosett från jordstammen.
Det latinska namnet är en hyllning till Sir Thomas Douglas, 5th Earl of Selkirk.
Skuggviol (Viola selkirkii) är en växtart i släktet violer. Den är nordlig och finns i Sverige sällsynt från Dalarna till Lule lappmark. I Nordamerika växer den främst i Kanada och i USA:s nordligare stater, såsom Minnesota. Skuggviolen blommar med vita eller ljust blå blommor i maj-juni och trivs i skuggiga och fuktiga miljöer, som vid bäckar och i rasbranter. Arten blir 5-8 cm hög. Bladen är mörkgröna och hjärtformade och sitter i rosett från jordstammen.
Det latinska namnet är en hyllning till Sir Thomas Douglas, 5th Earl of Selkirk.
Багаторічна трава 5–15 см заввишки. Стебло майже безлистяне, є лускоподібні приквітки у верхній половині. Є базальна розетка. Листя серцевидне, злегка блискуче, темно-зелене, верхня частина злегка волохата, базальний виріз глибокий, вузький. Квіти світло-блакитно-фіолетові, одиночні, похилі, слабо ароматні. Пелюсток 5, з зубцями або цілими кінчиками. Чашолистків 5. Тичинок 5. Плоди — капсула з 3-х лопастями.
Північна Америка: Ґренландія, Канада, США; Азія: Китай, Японія, Корея, Монголія, Росія; Європа: Фінляндія, Росія.
Населяє змішані й широколистяні ліси, зарості, струмкові долини, від вологих до сухих місця; 200–3000 м.
Viola selkirkii là một loài thực vật có hoa trong họ Hoa tím. Loài này được Pursh ex Goldie miêu tả khoa học đầu tiên năm 1822.[1]
Viola selkirkii là một loài thực vật có hoa trong họ Hoa tím. Loài này được Pursh ex Goldie miêu tả khoa học đầu tiên năm 1822.
Viola selkirkii Pursh ex Goldie, 1822
Фиа́лка Сельки́рка, или Фиалка тенева́я (лат. Vīola selkīrkii) — вид травянистых растений рода Фиалка (Viola) семейства Фиалковые (Violaceae).
Многолетнее бесстебельное травянистое растение высотой 8-20 см. Корневище тонкое, длиной 3-4 см, не ветвящийся, светлое. Прикорневые листья многочисленные, с черешком длиной 1,5-11 см, округло-яйцевидной или яйцевидной формы, собраны в розетку. Прилистники ланцетные. Цветки длиной 1,2-2,2 см, бледно-фиолетового цвета, расположены на слабоопушенных цветоножках. Цветет в апреле — начале мая, плоды созревают в июне. Плод — яйцевидная тупая коробочка длиной около 7 мм[2][3].
Обитает в сырых хвойных и смешанных лесах, в заболоченных елово-сосновых и елово-березовых сообществах[2].
Вид описан из Северной Америки[3].
В России встречается Сибири; на Дальнем Востоке и Кавказе, на севере европейской части. За рубежом обитает в Скандинавии, Восточной Азии и Северной Америке[2].
Вид занесен в ряд Красных книг субъектов Российской Федерации. Встречается на территориях ряда особо охраняемых природных территорий России[4].
По данным The Plant List в синонимику вида входят:[5]
Фиа́лка Сельки́рка, или Фиалка тенева́я (лат. Vīola selkīrkii) — вид травянистых растений рода Фиалка (Viola) семейства Фиалковые (Violaceae).
深山堇菜(学名:Viola selkirkii)为堇菜科堇菜属的植物。分布在俄罗斯欧洲:外伏尔加地区、俄罗斯欧洲:中第聂伯尔河、日本、俄罗斯东西伯利亚:叶尼塞、欧洲、俄罗斯远东地区:鄂霍茨克、俄罗斯欧洲:比萨拉比亚、俄罗斯欧洲:上第聂伯尔河、俄罗斯东西伯利亚:达乌里、俄罗斯欧洲:卡累利阿-拉普兰、俄罗斯西西伯利亚:伊尔特、俄罗斯欧洲:波罗的海沿岸、俄罗斯高加索:塔雷什山、俄罗斯东西伯利亚:安格-萨彦、俄罗斯远东地区:乌得斯克、俄罗斯远东地区:库页岛、俄罗斯阿尔泰地区、俄罗斯欧洲:克里木、俄罗斯欧洲:德维纳-彼乔拉湾、俄罗斯欧洲:下顿河、俄罗斯高加索:西外高加索、俄罗斯远东地区:乌苏里、俄罗斯欧洲:下伏尔加河、俄罗斯欧洲:上伏尔加河、俄罗斯西西伯利亚:上-托布尔、俄罗斯高加索:达吉斯坦、俄罗斯欧洲:拉多加-伊尔明山、俄罗斯远东地区:则亚-布列亚、俄罗斯高加索、俄罗斯欧洲:黑海地区、北美洲、俄罗斯远东地区:堪察加半岛、俄罗斯远东地区、俄罗斯西西伯利亚:欧布斯克、俄罗斯高加索:南外高加索、俄罗斯高加索:东外高加索、俄罗斯欧洲:伏尔加-顿河、俄罗斯西伯利亚地区、俄罗斯高加索:北高加索、俄罗斯欧洲:伏尔加-卡马河、斯堪的纳维亚半岛、俄罗斯欧洲:上德涅斯特河、俄罗斯东西伯利亚:连-柯勒以及中国大陆的甘肃、江西、安徽、山西、四川、浙江、河北、江苏、辽宁、黑龙江、内蒙古、吉林、陕西等地,生长于海拔1,700米的地区,常生于溪谷、落叶林、灌丛下腐殖层较厚的土壤上、针阔混交林或沟旁阴湿处,目前尚未由人工引种栽培。
一口血(秦岭植物志)
深山堇菜(学名:Viola selkirkii)为堇菜科堇菜属的植物。分布在俄罗斯欧洲:外伏尔加地区、俄罗斯欧洲:中第聂伯尔河、日本、俄罗斯东西伯利亚:叶尼塞、欧洲、俄罗斯远东地区:鄂霍茨克、俄罗斯欧洲:比萨拉比亚、俄罗斯欧洲:上第聂伯尔河、俄罗斯东西伯利亚:达乌里、俄罗斯欧洲:卡累利阿-拉普兰、俄罗斯西西伯利亚:伊尔特、俄罗斯欧洲:波罗的海沿岸、俄罗斯高加索:塔雷什山、俄罗斯东西伯利亚:安格-萨彦、俄罗斯远东地区:乌得斯克、俄罗斯远东地区:库页岛、俄罗斯阿尔泰地区、俄罗斯欧洲:克里木、俄罗斯欧洲:德维纳-彼乔拉湾、俄罗斯欧洲:下顿河、俄罗斯高加索:西外高加索、俄罗斯远东地区:乌苏里、俄罗斯欧洲:下伏尔加河、俄罗斯欧洲:上伏尔加河、俄罗斯西西伯利亚:上-托布尔、俄罗斯高加索:达吉斯坦、俄罗斯欧洲:拉多加-伊尔明山、俄罗斯远东地区:则亚-布列亚、俄罗斯高加索、俄罗斯欧洲:黑海地区、北美洲、俄罗斯远东地区:堪察加半岛、俄罗斯远东地区、俄罗斯西西伯利亚:欧布斯克、俄罗斯高加索:南外高加索、俄罗斯高加索:东外高加索、俄罗斯欧洲:伏尔加-顿河、俄罗斯西伯利亚地区、俄罗斯高加索:北高加索、俄罗斯欧洲:伏尔加-卡马河、斯堪的纳维亚半岛、俄罗斯欧洲:上德涅斯特河、俄罗斯东西伯利亚:连-柯勒以及中国大陆的甘肃、江西、安徽、山西、四川、浙江、河北、江苏、辽宁、黑龙江、内蒙古、吉林、陕西等地,生长于海拔1,700米的地区,常生于溪谷、落叶林、灌丛下腐殖层较厚的土壤上、针阔混交林或沟旁阴湿处,目前尚未由人工引种栽培。