Eumetazoa är ett underrike i djurriket som sammanfattar alla flercelliga djur med äkta cellvävnad. Det finns bara en eller två stammar av flercelliga djur som inte tillhör underriket: svampdjur (Porifera) och placozoer (räknas av vissa zoologer till Eumetazoa). Det vetenskapliga namnet är sammansatt av de grekiska orden εὖ [eu] – bra eller äkta, μετά [meta] – efter, samt ζῷον [zóon] – varelse eller djur.
Arterna i underriket är uppbyggd av olika celltyper, till exempel muskelvävnad, nervceller eller könsceller. Epitelcellerna är sammanlänkade genom speciella kontakter, så kallade gap junction. Dessutom delas embryot under sin utveckling i två groddblad (cellskikt), den inre kallas endoderm och den yttre ektoderm. Hos flera medlemmar utvecklas senare även en tredje (mellersta) groddblad – mesoderm.
Tidigare antogs att nässeldjuren (Cnidaria) upptar den basala positionen i underriket men idag klassificeras ofta kammaneter (Ctenophora) som den ursprungligaste stammen av Eumetazoa. Placozoernas taxonomiska position är omstridd, ibland sammanfattas de med svampdjuren i underriket Parazoa och ibland räknas de till Eumetazoa (som här). Ett möjligt släktträd inom underriket visas här:[1]
Eumetazoa | |-- kammaneter (Ctenophora) |-- |-- placozoer (Placozoa) |-- nässeldjur (Cnidaria) |-- tvåsidiga djur (Bilateria) | |-- protostomer (Protostomia) |-- deuterostomer (Deuterostomia)
Wikimedia Commons har media som rör Eumetazoa.
Eumetazoa är ett underrike i djurriket som sammanfattar alla flercelliga djur med äkta cellvävnad. Det finns bara en eller två stammar av flercelliga djur som inte tillhör underriket: svampdjur (Porifera) och placozoer (räknas av vissa zoologer till Eumetazoa). Det vetenskapliga namnet är sammansatt av de grekiska orden εὖ [eu] – bra eller äkta, μετά [meta] – efter, samt ζῷον [zóon] – varelse eller djur.
