Vadarsvalor är en grupp med fåglar som tillhör ordningen vadarfåglar (Charadriiformes). Gruppen omfattar de båda släktena Glareola och Stiltia. De skiljer sig ifrån andra vadare genom att de flygande fångar insekter i luften.
Vadarsvalor är ett grupp som tillsammans med krokodilväktare och ökenlöpare bildar familjen Glareolidae, som tillhör underordningen vadare i ordningen vadarfåglar. Man brukar dela in gruppen i åtta arter i två släkten. Sju av arterna placeras i släktet Glareola.
Den australiska arten styltvadarsvala (Stiltia isabella), som tidigare har placerats i släktet Glareola, placeras idag i det egna släktet Stiltia vilket först beskrevs 1855 av George Robert Gray. Arten lever i torrare biotoper och kan utgöra en mellanform mellan gruppen vadarsvalor, och ökenlöparna och krokodilväktaren.
Vadarsvalorna har en tärnlik form med spetsiga vingar och kluven stjärt. Kort grov näbb som ofta går i svart och rött. Vadarsvalorna är ofta mörka på ovansidan och ljusa undertill. Deras fjäderdräkt går i färgerna svart, grått, vitt, brunt och beige och de har alla svarta ögon.
Precis som de andra två släktena inom familjen, krokodilväktare och ökenlöpare, finner man vadarsvalor i de varmare delarna av södra Europa, östra Afrika, Asien och Australien. Några av arterna är långflyttare.
Till skillnad från de andra arterna bland vadare, fångar vadarsvalor merparten av sin föda flygande i luften. De har en svallik kraftig flykt när de kastar sig fram och tillbaka i luften för att fånga insekter. De kan dock också fånga byten på marken. De är som mest aktiva kring gryning och skymning och vilar sig under de varma timmarna på dagen. De lägger två till fyra ägg direkt på marken.
Wikimedia Commons har media som rör Vadarsvalor.
Vadarsvalor är en grupp med fåglar som tillhör ordningen vadarfåglar (Charadriiformes). Gruppen omfattar de båda släktena Glareola och Stiltia. De skiljer sig ifrån andra vadare genom att de flygande fångar insekter i luften.
