Torvblomflugor (Sericomyia) är ett släkte i familjen blomflugor.
Torvblomflugorna är storvuxna blomflugor, mellan 12 och 17 millimeter långa. De är svarta med gula, oftast avbrutna band på bakkroppen. De ger därmed ett getinglikt intryck (se mimikry). Antennerna är korta med ett fjäderlikt antennborst. På vingarnas framkant finns ett orangegult så kallat vingmärke.
Torvblomflugorna lever främst i fuktiga miljöer som stränder, myrar och mossar men de vuxna flugorna kan också ses på blommor i torra miljöer. Larverna lever i vatten och har, liksom närstående släkten i tribus Eristalini, ett långt svansliknande andningsrör. Larverna brukar därför kallas för råttsvanslarver.
Det finns drygt 20 arter i släktet i världen. Tio av arterna har nordamerikansk utbredning. Sex arter finns i Europa varav fem i Norden och Sverige.
Nedan följer ett urval med arter i släktet.[1]
Sericomyia betyder silkesfluga på grekiska.
Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Tvåvingar: Blomflugor: Eristalinae & Microdontinae. Diptera: Syrphidae: Eristalinae & Microdontinae. 2009. Artdatabanken, SLU, Uppsala, ISBN 978-91-88506-70-2
Wikimedia Commons har media som rör torvblomflugor.
Torvblomflugor (Sericomyia) är ett släkte i familjen blomflugor.
