El Pendientín medianu (Briza media) ye una especie de planta yerbácea perteneciente a la familia de les poacees. Ye orixinaria d'Europa.
Yerba perenne, glabra o cuasi. Tarmos foliosos, qu'algamen con frecuencia 40 ó 50 cm d'altor. Fueyes lliniares, envainantes, más o menos planes, de 2-7 mm d'anchor. Flores en panícula d'espiguilles pedicelaes, multiflores, colgantes, más o menos acorazonaes, frecuentemente tiñíes de púrpura, d'hasta 10 (-12) mm de llargor, glumes suborbiculares; lemes paecíes a les glumes, ensin aresta. Frutu en cariopsis más o menos planu-cóncavu. Floria dende primavera y hasta'l branu.[1]
Frecuente en praos de siega.
Distribúise per Europa
Briza media describióse por Carlos Linneo y espublizóse en Species Plantarum 1: 70. 1753.[2]
Briza: nome xenéricu que se refier a que les más leves orales d'aire mueven les sos inflorescencies con un temblón.[3]
media: epítetu llatín que significa "entemediu"[4]
El Pendientín medianu (Briza media) ye una especie de planta yerbácea perteneciente a la familia de les poacees. Ye orixinaria d'Europa.
Ilustración Vista de la planta nel so hábitatPlanhigyn blodeuol Monocotaidd a math o wair yw Crydwellt sy'n enw gwrywaidd. Mae'n perthyn i'r teulu Poaceae. Yr enw gwyddonol (Lladin) yw Briza media a'r enw Saesneg yw Quaking-grass.[1] Ceir enwau Cymraeg eraill ar y planhigyn hwn gan gynnwys Crydwellt, Arian Byw, Bywlys, Dail Crynu, Eigryn, Gwenith yr Ysgyfarnog, Hadau Sgwarnog, Robin Grynwr, ŷd Sant Pedr.
Gall dyfu bron mewn unrhyw fan gan gynnwys gwlyptiroedd, coedwigoedd a thwndra. Dofwyd ac addaswyd y planhigyn gan ffermwyr dros y milenia; chwiorydd i'r planhigyn hwn yw: india corn, gwenith, barlys, reis ac ŷd.
Planhigyn blodeuol Monocotaidd a math o wair yw Crydwellt sy'n enw gwrywaidd. Mae'n perthyn i'r teulu Poaceae. Yr enw gwyddonol (Lladin) yw Briza media a'r enw Saesneg yw Quaking-grass. Ceir enwau Cymraeg eraill ar y planhigyn hwn gan gynnwys Crydwellt, Arian Byw, Bywlys, Dail Crynu, Eigryn, Gwenith yr Ysgyfarnog, Hadau Sgwarnog, Robin Grynwr, ŷd Sant Pedr.
Gall dyfu bron mewn unrhyw fan gan gynnwys gwlyptiroedd, coedwigoedd a thwndra. Dofwyd ac addaswyd y planhigyn gan ffermwyr dros y milenia; chwiorydd i'r planhigyn hwn yw: india corn, gwenith, barlys, reis ac ŷd.
Třeslice prostřední (Briza media) je druh rostlin, bylin, travin z čeledi lipnicovitých (Poaceae). Jedná se o vytrvalé byliny někdy pěstované jako okrasné rostliny.
Rozšířena je v západní Asii a mimo nejjižnějších a nejsevernějších oblastí také v celé Evropě. Roste na celém území ČR.[1]
Suché louky, pastviny, lesní okraje.[1]
Vytrvalé trsnaté trávy s výběžky. Stébla jsou až 40 cm vysoká. Listy jsou ploché, 4 mm široké, na vnější straně listu se při bázi nachází jazýček.
Kvete od května do června, ale je uváděno i kvetení až do srpna.[2] Květy jsou v kláscích, které tvoří latu s tenkými větévkami. Klásky jsou 1 mm dlouhé, často nafialovělé barvy, zboku smáčklé, široce srdčité, mnohokvěté na tenkých stopkách. Na bázi klásku jsou 2 plevy, které jsou přibližně stejné, bez osin. Pluchy jsou stejně široké jak dlouhé, bez osin. Plušky jsou krátké, dvoukýlné.
Výsadba do záhonů, skalek a do volných skupin. Květ lze sušit pro aranžování květin.
Vyžaduje polostinná stanoviště, písčité nebo hlinité, suché, chudé půdy.[2]
Třeslice prostřední (Briza media) je druh rostlin, bylin, travin z čeledi lipnicovitých (Poaceae). Jedná se o vytrvalé byliny někdy pěstované jako okrasné rostliny.
Hjertegræs (Briza media) er en græsart med en tæt, tueformet vækst. Den er populær i buketter og som bedstaude på grund af de næsten hjerteformede aks.
Hjertegræs er en flerårig, urteagtig græsart med en tæt, tueformet vækst. Bladene er flade eller smalt sammenrullede, blågrønne og ru. De blomstrende strå er oprette eller – ved tuens kant – nedliggende. Blomsterne er samlet i små, tætte og flade aks, som er næsten hjerteformede. Disse småaks sidder hængende i en løs top. De enkelte frugter er små, ægformede nødder, der er tæt omsluttet af avnerne. Frøene spirer villigt.
Rodnettet danner en tæt klump af fine trævlerødder. Skudsystemerne kan efterhånden vokse noget op over jorden.
Planten når en størrelse på 30-45 cm i højden og omtrent det samme i bredden. De blomstrende strå er dog op til 50 cm lange.
Hjertegræs er naturligt forekommende på Cypern og i Lilleasien, Kaukasus, Rusland, på det indiske subkontinent og i Europa. I Danmark er den temmelig almindelig i hele landet, men mest på kalkrig jord. Arten er knyttet til lysåbne voksesteder med en tør, næringsfattig og kalkrig jord, hvor den er én af de karakteristiske arter i klasserne Festuco-Brometea og Molinio-Arrhenatheretea. I skovbryn på halvøen Istrien, Kroatien, vokser arten sammen med bl.a. horndrager, bakkemysike, bakkesoløje, bjergkløver, blågrøn star, cypresvortemælk, dansk kambunke, Dianthus sanguineus (er art af nellike), dunet vejbred, engsalvie, fligbladet brunelle, gul hestesko, hør (flere arter), knoldranunkel, knoldet mjødurt, knopurt (flere arter), Onobrychis arenaria (en art af esparsette), opret hejre, skorzoner (flere arter), skovhullæbe og Teucrium montanum (en art af kortlæbe)[1]
Hjertegræs kan bruges i stenbed, taghave, gårdhave, blomstereng eller i krukker og kummer[2].
Hjertegræs (Briza media) er en græsart med en tæt, tueformet vækst. Den er populær i buketter og som bedstaude på grund af de næsten hjerteformede aks.
Das Mittlere Zittergras (Briza media), auch als Gewöhnliches oder Gemeines Zittergras bezeichnet, ist ein zur Familie der Süßgräser (Poaceae) gehörendes Gras magerer Wiesen und Weiden. Es ist vor allem durch seine herzförmig geformten Ährchen gekennzeichnet und als Ziergras bekannt.
Das Mittlere Zittergras ist eine ausdauernde Pflanze, die über kurze, unterirdische Rhizome lockere Rasen bildet. Es erreicht Wuchshöhen zwischen 20 und 100 Zentimetern. Die dünnen, glatten Halme wachsen aufrecht. Die glatten Blattscheiden sind geschlossen. Die unbehaarten, glatten und an den Rändern rauen Blattspreiten tragen eine dünne, kurze Spitze. Sie erreichen bis zu 15 Zentimeter Länge und 2 bis 4 Millimeter Breite. Das Blatthäutchen ist als schmaler, 1 bis 2 Millimeter breiter Saum ausgebildet.
Der Blütenstand ist eine lockere, ausgebreitete und pyramidenförmige Rispe mit langen dünnen und rauen Rispenästen. Die 3- bis 14-blütigen, lang gestielten Ährchen werden 4 bis 7 Millimeter lang. Sie sind breit eiförmig bis herzförmig und oft rotviolett überlaufen.
Die Chromosomenzahl der Art ist 2n = 14.[1]
Das Mittlere Zittergras ist ein Hemikryptophyt. Die Blüten sind homogam und windblütig. Durch Luft zwischen den Karyopsen und den Spelzen haben die Früchte ein sehr geringes spezifisches Gewicht und können als Ballonflieger durch den Wind verbreitet werden. Bei Nässe ist auch eine Verbreitung durch Tiere und als Regenschwemmling möglich.
Das Mittlere Zittergras kommt in ganz Europa und im gemäßigten Asien bis Sibirien und China vom Flachland bis ins Gebirge vor. Außerdem gedeiht es in Makaronesien.[2] Es ist die einzige in Deutschland vorkommende Zittergrasart. In den Allgäuer Alpen steigt es in Bayern am Ostabstieg des Hochgrat, an der Laufbacher Kirche und im Tiroler Teil am Heuberg bei Häselgehr bis zu 1800 m Meereshöhe auf.[3]
Man findet das Mittlere Zittergras verbreitet in mageren Wiesen und Weiden. Es ist eine Lichtpflanze und ein Magerkeitszeiger; deshalb verschwindet es auf gedüngtem Grund sehr schnell. Hinsichtlich der Bodenart ist es ansonsten wenig anspruchsvoll. Es erträgt zeitweise Trockenheit gut, wird aber durch kurz dauernde Vernässung noch nicht konkurrenzunfähig. In den Alpen steigt es bis zur Waldgrenze an.
Es ist eine Klassencharakterart der Molinio-Arrhenatheretea, der Gesellschaften des Wirtschaftsgrünlandes und ein Magerkeitszeiger.[1] Vor allem kommt es in Gesellschaften des Verbands Mesobromion vor.[1]
In der Roten Liste der Pflanzen Deutschlands (Rote Liste der Farn- und Blütenpflanzen) ist das Mittlere Zittergras in der Kategorie “V” (Vorwarnstufe) eingeordnet.
Der wissenschaftliche Name Briza media wurde 1753 von Carl von Linné in Species Plantarum erstveröffentlicht.[4]
Briza media wird aufgrund der attraktiven Ährchen häufig als Ziergras kultiviert. Das Untergras wird vom Vieh als Heu gerne gefressen.
Für das Mittlere Zittergras bestehen bzw. bestanden, zum Teil auch nur regional, auch die weiteren deutschsprachigen Trivialnamen: Bäbergras (Mecklenburg), Bewergras (Mecklenburg), Bewerke (Göttingen), Biwerke (Göttingen), Bibbernägelk (Altmark), Chörbligräs (St. Gallen), Unser lieben Frauen Flachs, Flemmel (Schlesien), Flohblumen (St. Gallen im Toggenburg), Hasenbrod (im Westrich), Hasenbrödle (Augsburg), Hasengras, Hasenörlin (Odenwald, Rheinpfalz), Ich achte sein nicht (Schlesien), Jungfernhaar (Sachsen), Klepperde (Augsburg), Läuse (Hessen), Middel (Norddeutschland, niederdeutsch), Muttergottestränen (Kärnten), Wilder Tuft (Tirol im Pinzgau), Vlinkern (Göttingen), Vlinseke (Göttingen), Wäntelegras (St. Gallen bei Obertoggenburg), Zedern, Zittergras (Kärnten, Ulm), Zitterläuse (Hessen), Zitterli (Schweiz), Zitterln (Schwaben bei Ulm und Memmingen, St. Gallen) und Zydern.[5]
Das Mittlere Zittergras (Briza media), auch als Gewöhnliches oder Gemeines Zittergras bezeichnet, ist ein zur Familie der Süßgräser (Poaceae) gehörendes Gras magerer Wiesen und Weiden. Es ist vor allem durch seine herzförmig geformten Ährchen gekennzeichnet und als Ziergras bekannt.
Irden n tsekkurt (Isem usnan: Briza media) d talmest n yemɣi seg twacult n poaceae . Carl Von Linné d amdan amezwaru i yuran fell-as deg useggas n 1753.
Irden n tsekkurt (Isem usnan: Briza media) d talmest n yemɣi seg twacult n poaceae . Carl Von Linné d amdan amezwaru i yuran fell-as deg useggas n 1753.
Timeẓwanin - Irden n tsekkurtZoikė kanapē, kėtap zoikė douna, zoikė rogē (luotīnėškā: Briza media) ī tuokis varpėniu (Poaceae) šeimuos žuolėnis augals.
Tas retakeris, daugiametis, aple 20-50 cm augoma augals ī, šmuotās augons pėivūs. Anou lapā siauri kap siūls, 2-7 mm platoma. Žėids sosided ėš mažu ale stombiū varpotiu, katras ėšruod kap ašarėkės. Žīda pavasarė pabonguo, ciela vasara.
Briza media is a perennial grass in the family Poaceae and is a species of the genus Briza.
Common name includes quaking-grass, common quaking grass, cow-quake, didder, dithering-grass, dodder-grass, doddering dillies, doddle-grass, earthquakes, jiggle-joggles, jockey-grass, lady's-hair, maidenhair-grass, pearl grass, quakers, quakers-and-shakers, shaking-grass, tottergrass, wag-wantons
Grows to 40cm and flowers June to September in the UK. Characterised by fine stems and hops-shaped green and purple spikelets.[1] Distinguished from the closely related Briza maxima by the size of the flower spikelets.
This grass species is common in England and Wales [2] It grows in dry calcareous grassland.[3] Its seeds are consumed by many farmland birds.
Briza media is a perennial grass in the family Poaceae and is a species of the genus Briza.
Common name includes quaking-grass, common quaking grass, cow-quake, didder, dithering-grass, dodder-grass, doddering dillies, doddle-grass, earthquakes, jiggle-joggles, jockey-grass, lady's-hair, maidenhair-grass, pearl grass, quakers, quakers-and-shakers, shaking-grass, tottergrass, wag-wantons
Briza media, esperante meza brizo, estas specio de poacoj el la subfamilio de Pooideae.
Ĝi estas staŭda. Ĝi havas malgrandajn rizomojn. Ĝi altas 15-40 cm. Spiketoj estas larĝaj.
Ĝi vivas en sekaj herbejoj.
La specio devenas de la Malnov-Arkta ekozono.
Briza media, esperante meza brizo, estas specio de poacoj el la subfamilio de Pooideae.
Los corazones (Briza media) es una especie de planta herbácea perteneciente a la familia de las poáceas. Es originaria de Europa.
Hierba perenne, glabra o casi. Tallos foliosos, que alcanzan con frecuencia 40 o 50 cm de altura. Hojas lineares, envainantes, más o menos planas, de 2-7 mm de anchura. Flores en panícula de espiguillas pediceladas, multifloras, colgantes, más o menos acorazonadas, frecuentemente teñidas de púrpura, de hasta 10 (-12) mm de longitud, glumas suborbiculares; lemas parecidas a las glumas, sin arista. Fruto en cariopsis más o menos plano-cóncavo. Florece desde primavera y hasta el verano.[1]
Frecuente en prados de siega.
Se distribuye por Europa
Briza media fue descrita por Carlos Linneo y publicado en Species Plantarum 1: 70. 1753.[2]
Briza: nombre genérico que se refiere a que las más leves brisas de aire mueven sus inflorescencias con un temblor.[3]
media: epíteto latíno que significa "intermedio"[4]
Los corazones (Briza media) es una especie de planta herbácea perteneciente a la familia de las poáceas. Es originaria de Europa.
Ilustración Vista de la planta en su hábitatKeskmine värihein (Briza media) on kõrreliste sugukonda arvatud taimeliik.
Taim kasvab niitudel, puisniitudel, metsalagendikel. Taim on Eestis tavaline.[1]
Keskmine värihein (Briza media) on kõrreliste sugukonda arvatud taimeliik.
Taim kasvab niitudel, puisniitudel, metsalagendikel. Taim on Eestis tavaline.
Din-dil (Briza media) Poaceae familiako landare belarkara da. 40-50 cm. luze, udaberritik udaraino loratzen da.[1]
Din-dil (Briza media) Poaceae familiako landare belarkara da. 40-50 cm. luze, udaberritik udaraino loratzen da.
Niittyräpelö eli räpelö (Briza media) on monivuotinen, Euroopassa alkuperäinen heinälaji.
Niittyräpelö kasvaa 20–50 senttimetriä korkeaksi löyhästi mätästäen. Lehdet ovat kahdesta kuuteen millimetriä leveät, lyhyet, litteät ja karheareunaiset. Kukintona on leveä, harsu, hentohaarainen röyhy. Niittyräpelön tunnuspiirre on heinän litteät ja leveän herttamaiset tähkylät. Ne ovat 4–7 millimetrin kokoiset, nuokkuvat ja ruskean violetinväriset. Yhdessä tähkylässä on 5–11 kukkaa. Samanakaltaisella, Etelä-Euroopasta kotoisin olevalla ja koristekasvinakin viljellylla isoräpelöllä (Briza maxima) tähkylät ovat niittyräpelöä isommat.[1]
Niittyräpelö kasvaa muun muassa kedoilla, niityillä, letoilla, laitumilla ja pientareilla.[1]
Suomessa niittyräpelöä esiintyy aivan yleisenä alkuperäiskasvina Ahvenanmaalla. Varsinais-Suomessa ja Uudellamaalla laji on harvinainen. Enimmäkseen satunnaisena uustulokkaana lajia on tavattu Etelä-Lappiin saakka.[2]
Niittyräpelö eli räpelö (Briza media) on monivuotinen, Euroopassa alkuperäinen heinälaji.
Briza media (la brize intermédiaire ou amourette commune) est une espèce de plantes monocotylédones de la famille des Poaceae (graminées), originaire d'Eurasie.
C'est une plante herbacée vivace, cespiteuse, pouvant atteindre 80 cm de haut.
Selon Tropicos (18 juillet 2016)[1] (Attention liste brute contenant possiblement des synonymes) :
Briza media (la brize intermédiaire ou amourette commune) est une espèce de plantes monocotylédones de la famille des Poaceae (graminées), originaire d'Eurasie.
C'est une plante herbacée vivace, cespiteuse, pouvant atteindre 80 cm de haut.
Wšědna třepjetawka (Briza media) je rostlina ze swójby słódkich trawow (Poaceae).
Wšědna třepjetawka je trajne zelo, kotrež docpěje wysokosć wot 20 hač 50 cm.
Stwjelco je žołtozelene.
Łopjena docpěja šěrokosć wot 2 hač 5 mm a su na kromje hrube. Łopjenowa kóžka je 1 mm dołha.
Kćěje wot meje hač junija. Kćenja steja w něžnej pakići, kotrež wobsteji z wutrobojtych kłóskow. Kłóski docpěja dołhosć wot 5 hač 7 mm a sedźa na ćeńkich stołpikach a su zelene abo wioletne, nabok splacnjene a třepotaja při kóždym wětřičku. Pakićowe hałuzy su často wijate. Pluwizna njenjesu žadyn kocht.
Rosće na krótkotrawnikowych łukach, suchich trawnikach, wysokich łukach, suchich mjezach a lěsnych kromach. Ma radšo suche hač słabje włóžne pódy.
Rostlina je w nimale cyłej Europje rozšěrjena.
Kiškio ašarėlės (Briza media) – miglinių (Poaceae) šeimos žolinių augalų rūšis.
Tai retakeris, daugiametis, apie 20-50 cm aukščio augalas, pievose sudarantis bendrijas. Lapai linijiški, 2-7 mm pločio. Žiedynas – šluotelė, sudaryta iš stambių purpurinių varpučių (10-12 mm ilgio). Žydi pavasario pabaigoje, vasarą.
Geras pašaras, ypač mėgsta avys.
Parastais vizulis (Briza media) ir daudzgadīgs 20 - 45 cm augsts lakstaugs. Bieži sastopams pļavās, mežmalās, ceļmalās. Veido nelielus, irdenus cerus, ar sakneni, kas dod īsus pazemes dzinumus. Stumbru nedaudz, tie tievi, gludi, viscaur ar lapām, taisni vai pacili. Lapas pamīšus, vienkāršas, veselas, lineāras, galotnē īsi nosmailotas, plakanas, raupjas, kailas, ar izteiktu dzīslojumu. Apakšējās lapas garākas par stumbra lapām. Lapu makstis garas, kailas, gludas, ar nedaudzām dzīslām, mēlīte īsa, galotnē noapaļota. Zied maijā un jūnijā. Ziedkopa - diezgan liela skara, līdz ziedēšanai saspiesta, ziedēšanas laikā izplesta, piramidāla, ar tieviem, gariem, raupjiem zariņiem un nedaudzām vārpiņām. Vārpiņas ar tieviem, izlocītiem, nokareniem kātiņiem, platas, apaļīgas vai sirdsveida, no sāniem saspiestas, krāsainas, ar 5 - 9 ziediem. Vārpiņas plēksnes 2, gandrīz vienādas, ar šķautni, plati plēvainām malām, īsākas par zieda plēksnēm, ar 3 dzīslām. Zieda plēksnes 2, nevienādas; ārējā plēksne liela, plata, strupa, pie pamata ar austiņām, mugurā izliekta, iekšējā plēksne sīkāka par ārējo plēksni. Auglis - līdz 0,2 cm garš grauds. Tīraudzēs nekad neaug, bet parasti sastop kā piejaukumu citu zāļu zelmenim. Vairojas ar sēklām; viens augs gadā dod 200 - 300 sēklu. Lopbarības ziņā vidēji vērtīgs augs.
Vikikrātuvē par šo tēmu ir pieejami multivides faili. Skatīt: Parastais vizulisBevertjes (Briza media) is een plant uit de grassenfamilie (Poaceae) die op de Nederlandse en Vlaamse Rode Lijst staat als kwetsbaar. In Nederland is de soort nog volop aanwezig in het Savelsbos in Zuid-Limburg. Ook aan de Belgische kust, in het Belgische Maasgebied en in de Ardennen is ze plaatselijk vrij algemeen. Elders in de Lage Landen is ze zeldzaam tot zeer zeldzaam. De plant hoort tot het geslacht trilgras dat de naam te danken heeft aan het bewegen van de aartjes door de wind.
Bevertjes is een vaste plant, die 20-50 cm hoog wordt. De plant vormt korte wortelstokken (rizoom), die aan het eind weer als spruit boven de grond komen en zich zo vegetatief kan voortplanten. De soort bloeit van mei tot augustus met een sterk vertakte bloeiwijze (pluim). De knikkende aartjes staan op lange stelen. De kelkkafjes zijn groen of paars gekleurd. De vrucht is een graanvrucht. Bevertjes komt voor op vrij open grassige plekken op niet te droge grond.
Bevertjes (Briza media) is een plant uit de grassenfamilie (Poaceae) die op de Nederlandse en Vlaamse Rode Lijst staat als kwetsbaar. In Nederland is de soort nog volop aanwezig in het Savelsbos in Zuid-Limburg. Ook aan de Belgische kust, in het Belgische Maasgebied en in de Ardennen is ze plaatselijk vrij algemeen. Elders in de Lage Landen is ze zeldzaam tot zeer zeldzaam. De plant hoort tot het geslacht trilgras dat de naam te danken heeft aan het bewegen van de aartjes door de wind.
Bevertjes is een vaste plant, die 20-50 cm hoog wordt. De plant vormt korte wortelstokken (rizoom), die aan het eind weer als spruit boven de grond komen en zich zo vegetatief kan voortplanten. De soort bloeit van mei tot augustus met een sterk vertakte bloeiwijze (pluim). De knikkende aartjes staan op lange stelen. De kelkkafjes zijn groen of paars gekleurd. De vrucht is een graanvrucht. Bevertjes komt voor op vrij open grassige plekken op niet te droge grond.
Drżączka średnia (Briza media L.) – gatunek byliny z rodziny wiechlinowatych. Występuje na terenie Europy i Azji, z wyjątkiem skrajnej północy. Zawleczona do Ameryki Północnej. W Polsce rośnie na terenie całego kraju[2].
Bylina, hemikryptofit. Występuje od niżu po położenia górskie, w klimacie oceanicznym. Rośnie w zbiorowiskach trawiastych, jak łąki trzęślicowe, łąki świeże, pastwiska, ubogie i zwarte murawy, polany, zręby. Preferuje stanowiska nasłonecznione, gleby próchniczne, umiarkowanie kwaśne, świeże. Ze względu na małe zapotrzebowanie na składniki pokarmowe może rosnąć na najuboższych glebach. Liczba chromosomów 2n = 14, 28[3].
Drżączka średnia (Briza media L.) – gatunek byliny z rodziny wiechlinowatych. Występuje na terenie Europy i Azji, z wyjątkiem skrajnej północy. Zawleczona do Ameryki Północnej. W Polsce rośnie na terenie całego kraju.
Briza media é uma espécie de planta com flor pertencente à família Poaceae.
A autoridade científica da espécie é L., tendo sido publicada em Species Plantarum 1: 70. 1753.[1]
Os seus nomes comuns são bole-bole, bole-bole-intermédio, bule-bule, bulu-bule-intermédio ou chocalheira-intermédia.[2]
Trata-se de uma espécie presente no território português, nomeadamente em Portugal Continental.
Em termos de naturalidade é nativa da região atrás indicada.
Não se encontra protegida por legislação portuguesa ou da Comunidade Europeia.
Briza media é uma espécie de planta com flor pertencente à família Poaceae.
A autoridade científica da espécie é L., tendo sido publicada em Species Plantarum 1: 70. 1753.
Os seus nomes comuns são bole-bole, bole-bole-intermédio, bule-bule, bulu-bule-intermédio ou chocalheira-intermédia.
Navadna migalica (znanstveno ime Briza media) je vrsta trave iz rodu Briza.
Navadna migalica je trava z značilnimi storžki v obliki solz, po katerih je dobila ljudsko ime solzica.
Gola ali neznatno dlakava nožnica je skoraj do vrha zrasla, listi pa so kratki in mehki.
Navadna migalica je bila v preteklosti pogosta trava slovenskih travnikov, danes pa zaradi gnojenja počasi izginja. Najpogosteje uspeva v zamočvirjenih legah na revni podlagi.
Navadna migalica (znanstveno ime Briza media) je vrsta trave iz rodu Briza.
Darrgräs (Briza media) är en grupp släkten, som i likhet med svinglar (Festuca) har mångblommiga (det vill säga minst treblommiga) småax samt tomfjällen tydligt kortare än närmaste blomfjäll. Ytterblomfjället är här inte försett med borst i spetsen eller med någon däremot svarande udd, utan är obeväpnat och trubbigt. Ett av de mest kända i denna grupp är darrgräset, ett allmänt ängsgräs över större delen av Skandinavien och södra Finland.
Briza-släktet igenkännes på starkt kupiga, styva och glansiga blomfjäll med hjärtlik bas, och hos de flesta arterna hjärtformiga, hängande småax. Folkbenämningar och det förlinneanska namnet "gramen tremulum" anger den skandinaviska artens egendomlighet, de hårfina och under blomningen slaka vippgrenarna; strået är däremot, även om mycket smalt, ganska styvt, stadigt och glänsande. Det grekiska ordet briza användes som namn på ett gräs som sades ha en berusningseffekt - brizo betyder "vara sömnig, nicka till". Troligen syftade de grekiska författarna på arter av släktet Lolium - till detta hör bland annat dårrepe, som har giftverkan.
Planta i Göteborgs botaniska trädgård
Darrgräs (Briza media) är en grupp släkten, som i likhet med svinglar (Festuca) har mångblommiga (det vill säga minst treblommiga) småax samt tomfjällen tydligt kortare än närmaste blomfjäll. Ytterblomfjället är här inte försett med borst i spetsen eller med någon däremot svarande udd, utan är obeväpnat och trubbigt. Ett av de mest kända i denna grupp är darrgräset, ett allmänt ängsgräs över större delen av Skandinavien och södra Finland.
Briza-släktet igenkännes på starkt kupiga, styva och glansiga blomfjäll med hjärtlik bas, och hos de flesta arterna hjärtformiga, hängande småax. Folkbenämningar och det förlinneanska namnet "gramen tremulum" anger den skandinaviska artens egendomlighet, de hårfina och under blomningen slaka vippgrenarna; strået är däremot, även om mycket smalt, ganska styvt, stadigt och glänsande. Det grekiska ordet briza användes som namn på ett gräs som sades ha en berusningseffekt - brizo betyder "vara sömnig, nicka till". Troligen syftade de grekiska författarna på arter av släktet Lolium - till detta hör bland annat dårrepe, som har giftverkan.
Багаторічник з гладкими стеблами до 75 см. Кореневища короткі. Листки 2–4 мм завширшки, завдовжки 4–15 см. Язичок 0,5–1,5 мм довжиною. Волоть відкрита, пірамідальна, 4–18 см завдовжки. Гілочки волоті гладкі або трохи шорсткі, горизонтально відхилені. Колоски 4–7 мм, більше ніж 20 на волоть. Колоски звисають; поодинокі. Плід — зернівка. Число хромосом: 2n = 14.
Кавказ: Вірменія, Азербайджан, Грузія, Російська Федерація; Азія: Індія, Пакистан; Європа: Білорусь, Естонія, Латвія, Литва, Молдова, Україна, Австрія, Бельгія, Чехія, Німеччина, Угорщина, Нідерланди, Польща, Словаччина, Швейцарія, Данія, Фінляндія, Ірландія, Норвегія, Швеція, Велика Британія, Албанія, Болгарія, Хорватії, Греції, Італії, Румунії, Сербії, Словенії, Франції, Португалії, Іспанії. Натуралізований: Австралія, Нова Зеландія, Сполучені Штати Америки. Населяє трав'янисту місцевість на від легких до важких, від кислих до вапняних, від дуже сухих до вологих, але, як правило, базово-родючих ґрунтах.
В Україні зростає на луках, лісових галявинах, в чагарниках, уздовж доріг, по канавах і межах — У Закарпатті та Карпатах, західних лісових районах, Поліссі й на півночі Лісостепу, росте часто (на південь рідшає)[3].
Briza media là một loài thực vật có hoa trong họ Hòa thảo. Loài này được L. mô tả khoa học đầu tiên năm 1753.[1]
Briza media là một loài thực vật có hoa trong họ Hòa thảo. Loài này được L. mô tả khoa học đầu tiên năm 1753.
Соцветие — сложное: широкораскидистая метёлка длиной от 5 до 12 см. Ось и веточки соцветия покрыты рессеянными шипиками либо почти гладкие. Частное соцветие — колосок, сжатый с боков, округлой или широкояйцевидной формы, поникающий на тонких веточках. Во время цветения колосок имеет розовато-фиолетовый оттенок. Нижние цветковые чешуи в нижней части спинки колоска округлые (равномерно закруглённые), без киля (выступающего горбика)[6][7].
В Средней полосе России цветёт в мае—июне, плодоносит в июле—августе[7].
Трясунка средняя является кормовым растением среднего достоинства. Хорошо поедается скотом, особенно овцами. Выносит выпас и стравливание[7].
Засушенные соцветия-метёлки используют для создания сухих (зимних) букетов[7] — флористических композиций из сухих элементов растительного происхождения.
По информации базы данных The Plant List (2013), в синонимику вида входят следующие названия[8]:
Соцветие — сложное: широкораскидистая метёлка длиной от 5 до 12 см. Ось и веточки соцветия покрыты рессеянными шипиками либо почти гладкие. Частное соцветие — колосок, сжатый с боков, округлой или широкояйцевидной формы, поникающий на тонких веточках. Во время цветения колосок имеет розовато-фиолетовый оттенок. Нижние цветковые чешуи в нижней части спинки колоска округлые (равномерно закруглённые), без киля (выступающего горбика).
В Средней полосе России цветёт в мае—июне, плодоносит в июле—августе.
凌风草(学名:Briza media)为禾本科凌风草属下的一个种。