Större vaxmott (Galleria mellonella)[1] är en fjärilsart som beskrevs av Carl von Linné 1758. Större vaxmott ingår i släktet Galleria och familjen mott.[1][2][3] Enligt den finländska rödlistan[4] är arten nära hotad i Finland. Arten är reproducerande i Sverige.[3] Artens livsmiljö är kulturmarker och andra av människan skapade miljöer.[4] Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.[1]
Fjärilarna lägger sina ägg i bisamhällen med bivax och larverna utvecklas där.[5]
2017 publicerades en studie om larvernas förmåga att bryta ned plast (polyeten som ofta används i förpackningar av olika slag[5]) och istället producera etandiol.[6] En förklaring kan vara att de kemiska bindningarna i plasten är av samma sort som finns i bivax.[5]
Wikimedia Commons har media som rör Större vaxmott.
Större vaxmott (Galleria mellonella) är en fjärilsart som beskrevs av Carl von Linné 1758. Större vaxmott ingår i släktet Galleria och familjen mott. Enligt den finländska rödlistan är arten nära hotad i Finland. Arten är reproducerande i Sverige. Artens livsmiljö är kulturmarker och andra av människan skapade miljöer. Inga underarter finns listade i Catalogue of Life.
Fjärilarna lägger sina ägg i bisamhällen med bivax och larverna utvecklas där.
2017 publicerades en studie om larvernas förmåga att bryta ned plast (polyeten som ofta används i förpackningar av olika slag) och istället producera etandiol. En förklaring kan vara att de kemiska bindningarna i plasten är av samma sort som finns i bivax.
